Hamzat Lawal
Hamzat Lawal | |
|---|---|
| Born | Hamzat Lawal 1987 (age 34–35) Kogi State, Nigeria |
| Nationality | Nigeria |
| Alma mater | University of Abuja |
| Occupation | Activist |
| Years active | 2012 — present |
| Known for | Follow The Money |
| Notable work | Follow The Money |
| Website | www.hamzatlawal.com |
| Ụdịekere | nwoke |
|---|---|
| Mba o sị | Naijiria |
| Aha enyere | Hamzat |
| Aha ezinụlọ ya | Lawal |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 1987 |
| Ebe ọmụmụ | Ȯra Kogi |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English, Asụsụ Hausa |
| Ọrụ ọ na-arụ | climate activist |
| Ebe agụmakwụkwọ | University of Abuja, Ụlọ akwụkwọ sekọndrị gọọmentị, Eneka |
| Oge ọrụ ya (mmalite) | 2012 |
| Ụdị onye si edozi ntụtụ ísí | short hair |
| Ụcha ntụtụ isi | Ntụtụ ájá ájá |
| Ụcha ime anya | brown |
| Ihe nrite | Honorary Ambassador |
| Webụsaịtị | https://www.hamzatlawal.com, https://www.connecteddevelopment.org |
Hamzat B. Lawal bụ onye na-emegide nrụrụ aka. Ọ bụ onye guzobere Follow The Money, atụmatụ ịza ajụjụ na mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke gụnyere ndị nyocha data, ndị nta akụkọ, ndị na-eme ngagharị iwe, na ụmụ akwụkwọ.[1] Hamzat bụkwa Chief Executive of Connected Development (CODE), otu na-abụghị nke gọọmentị nke na-enye obodo ndị a na-emebi emebi n'Africa ike ịnweta ozi gbasara otu esi etinye gọọmentị ha n'ọrụ maka mmejuputa ọrụ ọha na eze.[2]
Oge ọ malitere
[dezie | dezie ebe o si]Hamzat Lawal si Kogi Steeti. Ọ gara ụlọ akwụkwọ elementrị Model Asokoro na Abuja, ma jee ozi dị ka onye ndú Boys Scout. N'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, na Government Secondary School Karu na Nasarawa State, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nhazi nke Boys Scout nakwa dị ka onye isi ọrụ. Ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya na Seta International College, Nasarawa State.
Agụmakwụkwọ dị elu
[dezie | dezie ebe o si]Hamzat Lawal bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum[3] Abuja na nzere bachelọ na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya na ụlọ ọrụ teknụzụ ozi. O mechara rụọ ọrụ dị ka ọkachamara na teknụzụ ozi na International Centre for Energy, Environment and Development (ICEED) n'oge mmasị ya maka mgbanwe ihu igwe toro.[4] Mgbe onye isi ya chọpụtara ebe ọ na-amasị ya, o nyere ya ebe nrụọrụ weebụ United Nations Framework on Climate change iji mee nchọpụta, mgbe ọ gachara akwụkwọ na usoro iwu, ọ zụlitere mmasị na mpaghara ahụ. O mechara debanye aha n'ọtụtụ usoro mgbanwe ihu igwe ma sonye n'ọtụtụ ọrụ.
N'afọ 2012, Hamzat nwere mwute n'ihi nsị nke mere na Zamfara steeti afọ abụọ tupu mgbe ahụ. Mgbe ọ ghọtara na ọ dịghị onye na-ekwu maka ọdachi ahụ na ndị metụtara ya mgbe ọ gbusịrị ihe karịrị mmadụ 400, ọ malitere njem awa iri na anọ (14) gaa obodo ahụ, Bagega, ebe ihe ahụ mere, iji mụtakwuo banyere ihe kpatara nsogbu ahụ.[5] Nke a kpaliri ya ka ọ na-arụ ọrụ na obodo ma malite otu ndị isi a maara dị ka Follow The Money, na-eji data iji mee ka gọọmentị nwee ajụjụ, ma na-achọ ka ụlọ ọrụ gọọmentị mee ihe. N'ọnwa Machị afọ 2021, Hamzat Lawal pụtara dị ka onye ikpeazụ maka $ 120,000 Gothenburg Sustainability Award.[6]
Ịgba mbọ
[dezie | dezie ebe o si]Hamzat Lawal malitere ọrụ ya mgbe ọ nọ na Mahadum Abuja. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ bụ ọrụ ya ịkwado ezi ọchịchị n'etiti ụmụ akwụkwọ na n'ime obodo ụmụ akwụkwọ. Ọ na-ekwu okwu mgbe niile megide nrụrụ aka, mmegbu nke ikike mmadụ na ịnapụ ndị na-eto eto na ụmụ amaala n'ozuzu. N'afọ 2013, ọ fọrọ nke nta ka Ngalaba Na-ahụ Maka Nchebe nke Steeti jide ya mgbe e boro ya ebubo na ọ na-akpali ndị ntorobịa imegide gọọmentị nke oge ahụ.[7]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ onye na-eme mkpokọta nke Not Too Young To Run movement, otu ndị ntorobịa Naijiria nke nkwado ya maka ikike ndị na-eto eto nwere ịgba ọsọ maka ụlọ ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị mere ka e mee ka iwu mbelata afọ gafee mba ahụ na-akwalite itinye ndị ntorobịa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria. Ọ bụ onye otu ndị isi nke African Youth Initiative on Climate Change .[8]
#SaveBagega
[dezie | dezie ebe o si]#SaveBagega bụ mkpọsa na-efe efe nke malitere na Twitter mgbe Hamzat jiri akara ahụmamma mee ihe na mbụ mgbe ọ zipụrụ banyere ihe mere na Bagega, Zamfara Steeti.[9] N'ọnwa Mee afọ 2012, ndị Doctors Without Borders kọrọ na ọ dịkarịa ala ụmụaka 4,000 na-ata ahụhụ site na nsị anwụrụ ọkụ n'ihi nchọpụta ọlaedo na Zamfara Steeti na Naịjirịa.[10] Ka e mesịrị n'otu afọ ahụ, Human Rights Watch gakwuru kpọọ gọọmentị Naijiria nke kwere nkwa ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ US $ 5 nde iji kpochaa ebe ndị e ji anwụrụ mee n'oge ọrụ ndị na-egwupụta ọlaedo n'ihi ọkwa dị elu nke anwụrụ na nkume. N'oge Human Right's Watch sonyere na #SaveBagega, a kọrọ na ihe karịrị ụmụaka 400 nwụrụ anwụ na ọtụtụ n'ime ụmụaka enweghị ike ịgwọ.[11][12]
N'ọnwa Jenụwarị afọ 2013, mkpọsa ahụ eruola ihe dị ka otu nde mmadụ, ọtụtụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi ewerela akụkọ ahụ.[13] Na ngwụcha ọnwa ahụ, gọọmentị etiti wepụtara nde $ 5.3.[14]
#SaveBagega
[dezie | dezie ebe o si]#SaveBagega bụ mkpọsa na-efe efe nke malitere na Twitter mgbe Hamzat jiri hashtag mee ihe na mbụ mgbe o tweeted banyere ihe mere na Bagega, Zamfara Steeti.[15] N'ọnwa Mee afọ 2012, ndị Doctors Without Borders kọrọ na ọ dịkarịa ala ụmụaka 4,000 na-ata ahụhụ site na nsị na-ebute ọlaedo n'ihi nchọpụta ọlaedo na Zamfara Steeti na Naịjirịa.[16] Ka e mesịrị n'otu afọ ahụ, Human Rights Watch gakwuru kpọọ gọọmentị Naijiria nke kwere nkwa na ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ US $ 5 nde ga-ehichapụ ebe ndị e ji anwụrụ mee n'oge ọrụ ndị na-egwupụta ọlaedo n'ihi ọkwa dị elu nke anwụrụ ọkụ na nkume.N'oge òkè Human Rights Watch na #SaveBagega, a kọrọ na ihe karịrị ụmụaka 400 nwụrụ na ọtụtụ n'ime ụmụaka enweghị ike ịgwọta ya. [17][18]
Na Jenụwarị 2013, mkpọsa ahụ erutela ihe dị ka otu nde mmadụ, ọtụtụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi ewepụtala akụkọ ahụ.[1] N'ọgwụgwụ ọnwa ahụ, gọọmentị etiti wepụtara $5.3 nde ahụ.[19]
Onyinye
[dezie | dezie ebe o si]- 2017: Otu Onyinye Africa[20]
- 2018: 100 nke Apolical kacha nwee mmetụta na Gọọmentị Digital[21]
- 2018: Ihe nrite African Economic Merit[22]
- 2019: The Future Awards Africa (Nkwado)[23]
- 2019: United Nations Sustainable Development Goals Action Awards[24]
- 2020: Onye mmeri agụmakwụkwọ zuru ụwa ọnụ, Malala Foundation[25][26]
- 2021: Global Citizens Fellowship nke BeyGOOD[27][28]
- 2021: Council of Europe na-enye onyinye Democracy Innovation Awards[29]
- 2021: Ndị ntorobịa iri pụtara ìhè, Junior Chamber International Nigeria[30]
- 2021: Onye nnọchi anya nsọpụrụ na Israel[31]
- 2021: Onye ikpeazụ maka WIN WIN Gothenburg Sustainability Award[32]
Ebensidee
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Moscoso, Sandra (14 August 2014). "Open data on the ground: Nigeria's Follow the Money initiative". World Bank Blog. Retrieved 13 March 2022.
- ↑ "Hamzat Lawal". www.connecteddevelopment.org (in Bekee ndị United Kingdom). Archived from the original on 2022-02-26. Retrieved 2022-02-26.
- ↑ Team, Editorial (23 January 2019). "Hamza Lawal- The Follow the Money". GlobalNoticeHub. Archived from the original on 25 January 2019. Retrieved 25 January 2019.
- ↑ "Hamzat Lawal: It started when I connected to pain » YNaija". YNaija. 17 October 2016. Retrieved 25 January 2019.
- ↑ Ukwu, Jerrywright (24 October 2016). "How Hamzat Stated". Legit.ng - Nigeria news. (in Bekee). Archived from the original on 20 April 2019. Retrieved 25 January 2019.
- ↑ "Nigeria's Hamzat Lawal Emerges Finalist for the $120,000 Gothenburg Sustainability Award". Technext.ng. Archived from the original on May 27, 2021. Retrieved May 27, 2021.
- ↑ Team, Editorial (23 January 2019). "Hamza Lawal- The Follow the Money". GlobalNoticeHub. Global Notice Hub. Archived from the original on 25 January 2019. Retrieved 25 January 2019.
- ↑ "Hamzat Lawal". TechCamp. Tech Camp. Retrieved 25 January 2019.
- ↑ "Nigerians demand that their government do something to #BringBackOurGirls". The World from PRX (in Bekee). Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "Jonathan's inaction on lead poisoning causing death of hundreds of children in Zamfara- groups - Premium Times Nigeria" (in Bekee ndị United Kingdom). 2012-12-06. Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "Nigeria: Death Stalking Lead-Poisoned Children". www.hrw.org. Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "Nigerian 'Gold Rush' Poisoning Children | Voice of America - English". www.voanews.com (in Bekee). Archived from the original on 2021-08-28. Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "Nigeria's Hamzat Lawal Emerges Finalist for $120k Gothenburg Sustainability Award". Technext. 2021-02-28. Archived from the original on 2021-06-13. Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "Follow the Money: How open data can track public money and change lives in Bagega, Nigeria". ONE (in Bekee ndị America). 2018-09-13. Archived from the original on 2021-08-28. Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "Nigerians demand that their government do something to #BringBackOurGirls". The World from PRX (in Bekee). Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "Jonathan's inaction on lead poisoning causing death of hundreds of children in Zamfara- groups - Premium Times Nigeria" (in Bekee ndị United Kingdom). 2012-12-06. Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "Nigeria: Death Stalking Lead-Poisoned Children". www.hrw.org. Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "Nigerian 'Gold Rush' Poisoning Children". Voice of America (in Bekee). Archived from the original on January 25, 2021. Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "Follow the Money: How open data can track public money and change lives in Bagega, Nigeria". ONE (in Bekee ndị America). 2018-09-13. Archived from the original on 2021-08-28. Retrieved 2021-08-28.
- ↑ "USD100,000 ONE AFRICA AWARD PRIZE GOES TO NIGERIA’S CONNECTED DEVELOPMENT". ONE. 9 April 2017. Retrieved 25 January 2019.
- ↑ Olafusi, Ebunoluwa (9 August 2018). "Hamzat Lawal named among 100 most influential people in digital government". TheCable. The Cable. Retrieved 25 January 2019.
- ↑ Oyewole, Nurudeen (1 November 2018). "Elumelu, Akufo-Addo, Davido, others listed for AEMA continental awards". Daily Trust. Daily Trust. Retrieved 25 January 2019.
- ↑ "The Future Awards Africa… Toast to inspiring, young Nigerians of 2019". The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (in Bekee ndị America). 2019-11-30. Retrieved 2021-08-27.
- ↑ "Nigerian groups named finalists in UN SDG action awards". The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (in Bekee ndị America). 2019-04-22. Archived from the original on 2021-08-27. Retrieved 2021-08-27.
- ↑ "Hamzat "Hamzy" Lawal, Education Champion | Malala Fund". malala.org (in Bekee ndị America). Archived from the original on 2021-08-27. Retrieved 2021-08-27.
- ↑ "Malala Fund lists CODE's Hamzat Lawal as global education champion". TheCable (in Bekee ndị America). 2020-08-03. Retrieved 2021-08-27.
- ↑ "Meet the Advisory Council Behind this Year's Global Citizen Fellowship Program, Powered by BeyGOOD". Global Citizen (in Bekee). Retrieved 2021-08-27.
- ↑ "Hamzat Lawal, Aisha Yesufu appointed to Beyonce's fellowship advisory council". TheCable Lifestyle (in Bekee ndị America). 2021-07-26. Retrieved 2021-08-27.
- ↑ "Hamzat Lawal, ICIJ named finalists for $120,000 sustainability award in Sweden". TheCable (in Bekee ndị America). 2021-03-09. Retrieved 2021-08-27.
- ↑ "Finalists emerge in 2021 JCI Nigeria TOYP Award". Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics (in Bekee ndị America). 2021-05-06. Retrieved 2021-08-27.
- ↑ "Hamzat Lawal appointed as honorary ambassador to Israel". TheCable (in Bekee ndị America). 2021-12-14. Retrieved 2022-03-28.
- ↑ "Hamzat Lawal, a Nigerian brand". Punch Newspapers (in Bekee ndị America). 2021-07-29. Retrieved 2022-03-28.