Helen Verran

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Helen Verran
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria, Ostraliya Dezie
Aha enyereHelen Dezie
aha ezinụlọ yaVerran Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1945 Dezie
Ebe ọmụmụNew South Wales Dezie
Dị/nwunyeGabriel Lafitte Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụsociologist Dezie
onye were ọrụCharles Darwin University, University of Melbourne Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of New England Dezie

Helen Verran bụ onye Australia na-akọ akụkọ ihe mere eme na onye ọkà ihe ọmụma nke sayensị, na-arụ ọrụ na Social Studies of Science and Technology (STS), ma ugbu a bụ Adjunct Professor na Mahadum Charles Darwin. Helen Verran ọkọ akụkọ ihe mere eme ọkà ihe ọmụma nke sayensị Social Studies of Science and Technology (STS) Charles Darwin University[1][2]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Verran si New South Wales, Australia. Ọ zụrụ dị ka onye ọkà mmụta sayensị na onye nkuzi na 1960s (BSc, DipEd, Mahadum nke New England) ma nwee PhD na metabolic biochemistry (UNE, 1972). New South Wales __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ [ ihe odide dị mkpa ] Mahadum nke New England Ọ nọrọ afọ asatọ na-akụzi na agụmakwụkwọ sayensị na Mahadum Obafemi Awolowo na Ifẹ, ndịda ọdịda anyanwụ Naịjirịa. Mahadum Obafemi Awolowo Ifẹ N'afọ ndị 1980 ọ ghọrọ onye nkuzi ma mesịa bụrụ onye nkuzi na Mahadum Melbourne, na-arụ ọrụ na ngalaba a raara nye ọmụmụ akụkọ ihe mere eme na nkà ihe ọmụma sayensị. Mahadum nke Melbourne akụkọ ihe mere eme na nkà ihe ọmụma nke sayensị Ọ lara ezumike nká na 2012.[3] Mgbe ọ lara ezumike nká, ọ ghọrọ Adjunct Professor na Northern Institute, Mahadum Charles Darwin na Darwin, ebe ọ ka na-akụzi. Mahadum Charles Darwin

Mmụta agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọnụ ọgụgụ na Ọnụ Ọgụgụ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ Verran, Science and an African Logic (University of Chicago Press, 2001), natara Ludwik Fleck Prize na 2003. Ihe nrite Ludwik Fleck nke sayensị na ọgụgụ isi Africa[4] Ọ na-enyocha ọnụ ọgụgụ, na mmekọrịta ya na ontology nke ọnụọgụ dabere na ogologo oge ọ chọpụtara dị ka onye nkuzi mgbakọ na mwepụ na onye nkuzi na Naijiria. ịgụta ọnụọgụ ontology mgbakọ na mwepụ Akwụkwọ ahụ na-adabere na nghọta mberede ya banyere ọdịdị dị iche iche nke ịgụta ọnụ Yoruba, ma na-atụle otú nghọta a si mee ka echiche ya nke post-relativist. Ndị Yoruba na-akwado ihe ndị metụtara ya[5] Verran na-aga n'ihu na-agbanwe nyocha nke ọnụọgụ na ọnụọgụ dị ka omume mmekọrịta na ihe onwunwe (dịka na mbipụta pụrụ iche nke 2018 After Numbers? Mgbe Ọnụ Ọgụgụ gasịrị? Ihe ọhụrụ na Sayensị na Nkà na Ụzụ Ọmụmụ "Nnyocha nke Ọnụ Ọgụgụ na Nọmba). Ihe ọhụrụ na Sayensị na Teknụzụ Studies" Nnyocha nke Ọnụ ọgụgụ na Nọmba[6]

Echiche nke netwọk onye na-eme ihe nkiri (ANT)[dezie | dezie ebe o si]

O nyere aka na echiche nke onye na-eme ihe nkiri, na-arụkọ ọrụ na onye na-ahụ maka mmekọrịta ọha na eze na Britain bụ John Law. Onye na-eme ihe nkiri na netwọk John Law N'ụzọ doro anya, a na-eto ya maka inye aka na ọmụmụ postcolonial na nuancing STS. Mgbe ọchịchị ndị ọzọ gasịrị[7] A na-ahụkwa ọrụ ya dị ka akụkụ nke ntụgharị ontological nke ANT. Mgbanwe ontological

STS mgbe ha nwụsịrị[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ya na nghọta nke ndị Aborigine Australia nke ụwa, ojiji ha na-eji teknụzụ, na usoro ihe ọmụma ha sitere na 1990s ruo na mmekọrịta dị ugbu a. Yolngu Ya na Michael Christie, o meela ka teknụzụ ihe ọmụma dijitalụ dị. Michael Christie

Malite site na ọrụ na ụzọ ndị ọzọ nke ịmara njikwa okike site na ọkụ, ọrụ Verran na-adịbeghị anya nyere aka na ọmụmụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke ọrụ gburugburu ebe obibi. ọrụ gburugburu ebe obibi ọkụ[8][9]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Helen Verran. STS Infrastructures. Archived from the original on 27 October 2018. Retrieved on 7 July 2021.
  2. Helen Verran (en). Charles Darwin University's Research Webportal. Retrieved on 7 July 2021.
  3. A/Prof Helen Verran. findanexpert.unimelb.edu.au. Retrieved on 7 July 2021.
  4. Fleck Prize 1994: Earlier Fleck Prize Winners, accessed 2021-Oct-11
  5. Hallen (2002). "Review". The International Journal of African Historical Studies 35: 188–189. DOI:10.2307/3097396. 
  6. Lippert (2018). "After Numbers? Innovations in Science and Technology Studies' Analytics of Numbers and Numbering". Science & Technology Studies 31: 1–12. DOI:10.23987/sts.76416. 
  7. Law (28 April 2006). "Pinboards and Books: Juxtaposing, Learning and Materiality". Heterogeneities. 
  8. Verran (2002). "A Postcolonial Moment in Science Studies: Alternative Firing Regimes of Environmental Scientists and Aboriginal Landowners". Social Studies of Science 32: 729–762. DOI:10.1177/030631270203200506. 
  9. e.g. Verran (2012). "The changing lives of measures and values: from centre stage in the fading 'disciplinary' society to pervasive background instrument in the emergent 'control' society". The Sociological Review 59 (2_suppl): 60–72. DOI:10.1111/j.1467-954X.2012.02059.x.