Ignatius A. Onimawo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

[1]Ignatius A. Onimawo (amụrụ na Julaị 20, 1957) bụ onye nkuzi Naịjirịa, onye na-ahụ maka nri na-edozi ahụ, onye nchọpụta, na onye bụbu osote onye isi ala, Mahadum Ambrose Alli, Ekpoma, Naijiria . [2] [3]

Ignatius A. Onimawo
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20 Julaị 1957 Dezie
Ebe ọmụmụEtsako West, Ȯra Edo Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Afenmai Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa, Asụsụ Afenmai Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, university teacher Dezie
ụdị ọrụ yaosote onyeisi mahadum, nutritional science Dezie
onye were ọrụAmbrose Alli University Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Ibadan Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaCatholicism, Efefe Kraịst Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
Onye òtù nkeNutrition society of Nigeria, Federation of African Nutrition Societies Dezie

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  A mụrụ Onimawo na Afowa, Etsako West, Edo State [4] Ọ gara St. James Grammar School, Afuze site na 1972 ruo 1976, wee nweta asambodo mbụ ya na 1976. A nabatara ya na Mahadum Ibadan n'afọ 1977, na ngalaba nke biochemistry na nri na-edozi ahụ; ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere bachelọ nke sayensị (nkewa nke abụọ) n'afọ 1982. Ọ gara n'ihu maka ọmụmụ postgraduate ya na nri na-edozi ahụ (nutritional biochemistry) n'otu mahadum ahụ, wee nweta M.Sc. na Ph.D..D degrees na 1985 na 1995 n'otu n'otu. [5]'afọ 2012, o nwetara asambodo na mmepe ọkachamara na nri na-edozi ahụ.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Onimawo malitere ọrụ ya na 1983 dị ka onye nkuzi nke atọ na ngalaba teknụzụ sayensị nke Federal Polytechnic, Idah na Kogi State. N'afọ 1999, ọ ghọrọ onye isi nkuzi n'otu ụlọ akwụkwọ ahụ na-ahapụ na 1999 iji sonye na Mahadum Ambrose Alli, Ekpoma dị ka onye nkuzi dị elu. N'afọ 2001, ọ natara ọrụ na Mahadum Ọrụ Ugbo nke Michael Okpara, Umudike wee ruo ọkwa prọfesọ n'otu mahadum ahụ n'afọ 2005. Ọ laghachiri na Mahadum Ambrose Alli, Ekpoma na 2005 dị ka prọfesọ.

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Onimawo enwetala onyinye 27, nsọpụrụ na mmata na mpaghara na mba ụwa. [6]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Onimawo jere ozi n'ọkwa dị iche iche gụnyere, onyeisi oche, ndị ọrụ agụmakwụkwọ, Federal Polytechnic, Idah (1994 - 1998), onyeisi oche, kọmitii azụmahịa nke ndị omeiwu, Mahadum Ambrose Alli, Ekpoma (1994 -1998). [6] ọzọ [7] onye isi oche mba, Nutrition Society of Nigeria (2002-2006), Onye isi nchịkọta akụkọ maka Nigerian Journal of Nutritional Sciences (2006 - 2008; 2009 - 2012), onye isi nchịkọta akwụkwọ, Nigerian Annals of Sciences (2000 - 2001), [8] dean, kọleji nke sayensị nri na njem nleta, Michael Okpara University of Agriculture, Umudike (2006 - 2008, onye isi, ngalaba nke biochemistry, Ambrose Alli University, Ekpoma (2009 - 2011), onye nduzi nke atụmatụ agụmakwụkwọ, Ambrosis Alli University of African General Federation, 2012 (African Society, Ekpomi).

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. CONUA AAU backs Osadolor as acting VC, commends Obaseki over appointment (en-US). The Sun Nigeria (2021-05-14). Retrieved on 2021-05-17.
  2. "VC tasks NAFDAC on safe food, beverages - The Nation Nigeria", The Nation Nigeria, 2017-04-04. Retrieved on 2018-07-06. (in en-US)
  3. [Ignatius Onimawo Ignatius Onimawo].
  4. Ignatius A. Onimawo Profile.
  5. Prof. Ignatius Akhakhia Onimawo.
  6. 6.0 6.1 Admin. The Vice Chancellor. AAU Website. Retrieved on 17 April 2019.
  7. The Vice Chancellor.
  8. Ignatius Onimawo | Nutrition & Health 2017 | Conferenceseries (en). health.nutritionalconference.com. Archived from the original on 2023-11-03. Retrieved on 2020-05-26.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]