Isaac Adewole

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Isaac Adewole
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byHaliru Alhasan
Succeeded byOsagie Ehanire
Personal details
Born (1954-05-05) 5 Mee 1954 (age 69)
Ilesa, Southern Region, British Nigeria (now in Osun State, Nigeria)
ResidenceIbadan
Alma materUniversity of Ibadan
Isaac Adewole
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereIsaac Dezie
aha ezinụlọ yaAdewole Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya5 Mee 1954 Dezie
Ebe ọmụmụIlesa Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụgynaecologist, obstetrician, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, university teacher Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan, Northwestern University, Mahadum nke Ibadan, College of Medicine, University of Ibadan, College of Medicine, University of Ibadan Dezie
Ọkwá o jiMinister of Health, osote onyeisi mahadum Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Ibadan Dezie
prọfesọMahadum nke Ibadan Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

[1]Isaac Folorunso Adewole FAS (amụrụ na 5 Mee 1954) bụ onye Naijiria prọfesọ nke ụmụ nwanyị na obstetrics . [2] [3] [4] bụ minista ahụike nke Naịjirịa site na Nọvemba 2015 ruo Mee 2019 [1] n'okpuru ụlọ ọrụ nke Onye isi ala Muhammadu Buhari . Ọ bụbu osote onye isi nke Mahadum Ibadan, na onye isi oche nke African Organisation for Research and Training in Cancer.

Tupu nhọpụta [5] dị ka osote onye isi nke iri na otu nke mahadum ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi na kọleji nke ọgwụ, Mahadum nke Ibadan, ụlọ akwụkwọ ahụike kachasị ukwuu na nke kachasị ochie na Naịjirịa. [6] Mmasị nyocha [7] dị na mpaghara nke human papillomavirus, HIV, na gynaecologic oncology, ngalaba pụrụ iche nke ọgwụ nke na-elekwasị anya na ọrịa kansa nke usoro ọmụmụ nwanyị, gụnyere Ọrịa kansa ovarian, Ọrịa kansa akpa nwa, Ọrịa kansa akụkụ ahụ nwanyị, ọrịa kansa cervical, na ọrịa kansa vulvar. Adewole [8] onye otu kansụl na-achịkwa Mahadum Adeleke ma bụrụkwa onye isi oche nke National Panel on Cervical Cancer Control Policy.[9][10] bụ naanị prọfesọ Naijiria a họpụtara dị ka onye otu Council of the Association of Commonwealth Universities. [1] [2] [11] họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu ndị ndụmọdụ mba ụwa nke African Cancer Institute, ụlọ ọrụ ọrịa kansa zuru oke na mpaghara Sahara nke Africa.

N'otu aka ahụ, onye isi oche nke Mahadum Ibadan Senior Staff Association of Universities Wale Akinremi kwuru na "mahadum nke obodo Ibadan ji nnukwu ịnụ ọkụ n'obi nabata nhọpụta nke Prọfesọ Isaac Folorunsho Adewole dị ka onye ozi. Anyị nwere ike ịkwado maka ọkaibe ya na ikike nchịkwa". [12]

[13]'abalị iri na otu n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2015, a họpụtara Adewole ka ọ bụrụ minista ahụike n'ọchịchị Buhari. Ọ kpọrọ ndị ọrụ na ngalaba ahụike ka ha rụkọọ ọrụ ọnụ iji mee ka ụlọ ọrụ ahụ nweta atụmatụ ahụike Buhari. Dị ka The Nation si kwuo, Adewole kwuru

maka iwu kachasị elu na ahụike iji nweta, anyị kwesịrị ịrụkọ ọrụ ọnụ ma na-arụkọ ọrụ ọnụ pụtara na anyị nwere ike ime nnukwu mgbanwe. [14] kọwawo anyị dị ka ọgbọ nwere ahụike ka mma mgbe anyị dị obere karịa ugbu a na ebumnuche anyị bụ iweghachi usoro nlekọta ahụike anyị nwere mgbe anyị dị ọhụrụ.

Adewole (n'etiti, na-ejide T-shirt) na-ekere òkè na World Cancer Day 2016

N'ọrụ ya dị ka onye ozi, onye isi oche nke WHO bụ Tedros Adhanom Ghebreyesus họpụtara Adewole ka ọ rụọ ọrụ na Kọmitii dị elu nke Independent na-enweghị nje na-efe efe site na 2018 ruo 2019. [15] mgbakwunye, ọ bụ onye otu Family Planning 2020 (FP2020) Reference Group. [1]

Oge ya dị ka minista kwụsịrị na Mee 2019 dị ka minisita nke ahụike. [4]

Enyemaka sayensị[dezie | dezie ebe o si]

Adewole bụ otu n'ime ndị edemede Naijiria na-edepụta ihe n'ihe gbasara ahụike. O dere ihe karịrị edemede 200 n'akwụkwọ akụkọ na ihe karịrị akwụkwọ 20 n'akụkụ dị iche iche nke ọgwụ. [16] N'afọ 2005, o dere Prevention of Mother to Child Transmission of HIV in Nigeria; akwụkwọ ahụ bụ nke Harvard University Press bipụtara. [17]'ọnwa Eprel afọ 2011, o mere ihe ngosi banyere isiokwu ahụ na Global Health Week na Mahadum Northwestern, Chicago . [1]N'afọ 2007, o so dee akwụkwọ ntuziaka ọzụzụ gbasara ahụike mmekọahụ na ọmụmụ na ikike mgbochi HIV maka ụmụ akwụkwọ ahụike na Naịjirịa. [18] na-eji akwụkwọ ntuziaka ahụ eme ihe ugbu a na kọleji ahụike na mahadum Naijiria.

Ọ gara ihe karịrị 100 Nzukọ sayensị na ihe karịrị mba 20 ma gosipụta ihe ngosi na abstracts n'ọtụtụ nzukọ mba ụwa. [19] ọmụmaatụ, na Nzukọ Mba Nile na Retroviruses na Ikike Ikike nke a haziri na 2009 na Montreal, Adewole gosipụtara ihe omimi ya na "Mother's Prophylaxis Regimen Strongly Predicts Risk of Early Mother-to-Child Transmission in Large ART Program in Nigeria".[20]'afọ 2009, ọ gara International Aids Conference nke e mere na South Africa, ebe o gosipụtara ihe omuma ya na "Mmetụta nke Nkwado Ọha na mmemme PMTCT".

Nsọpụrụ na mmata[dezie | dezie ebe o si]

[2] enwetala ọtụtụ onyinye mkpakọrịta, dị ka mkpakọrịta nke Nigerian Academy of Science, National Postgraduate Medical College of Nigeria, na mkpakọrịta ya na West African College of Surgeons. Ọ bụ onye otu ọtụtụ òtù agụmakwụkwọ dị ka American Society of Clinical Oncology, International Agency for Research on Cancer, Nigerian Medical Association, International AIDS Society, International AIDS Society, International Society for Infectious Diseases, na Society of Gynaecology and Obstetrics of Nigeria. N'afọ 2013, ọ ghọrọ naanị prọfesọ Naijiria a họpụtara ka ọ bụrụ onye otu kansụl nke Association of Commonwealth Universities. Njikọ ahụ [21]-anọchite anya mahadum 535 sitere na mba 37 nke Commonwealth. [1] [22] họpụtakwara ya dị ka onye otu ndị ndụmọdụ mba ụwa nke African Cancer Institute, ụlọ ọrụ ọrịa kansa zuru oke na mpaghara Sahara nke Africa.

Arụmụka[dezie | dezie ebe o si]

Adewole hụrụ onwe [23] n'etiti esemokwu mgbe a kọrọ na ụfọdụ ndị dọkịta kwesịrị ịghọ ndị ọrụ ugbo. Nke [24] dọtara mmeghachi omume dị ukwuu na mba nwere ọnụ ọgụgụ dị ala nke ndị dọkịta kwa onye.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke ndị isi oche nke mahadum Naijiria

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. PROFESSOR ISAAC FOLORUNSO ADEWOLE FAS RECEIVES AWARD OF THE ORDER OF RISING STAR, GOLD AND SILVER STAR OF JAPAN. www.com.ui.edu.ng. Retrieved on 2022-04-28.
  2. 2.0 2.1 Sunday Saanu (4 May 2015). Adewole: Celebrating a quintessential administrator, scholar at 61. Nigerian Tribune. Archived from the original on 17 November 2015. Retrieved on 18 September 2015.
  3. UI sets tone for selection of new VC. Nigerian Tribune. Archived from the original on 19 November 2015. Retrieved on 18 September 2015.
  4. 4.0 4.1 18 former ministers who didn't make Buhari's new list. Premiumtimesng.com (23 July 2019). Retrieved on 8 November 2021.
  5. Search | Britannica (en). www.britannica.com. Retrieved on 2022-04-26.
  6. Stakeholders salute UI VC. The Punch News. Archived from the original on 14 May 2014. Retrieved on 18 September 2015.
  7. Prof Isaac Folorunsho Adewole. DAWN Commission. Archived from the original on 19 November 2015. Retrieved on 18 September 2015.
  8. Governing Council – Adeleke University. Adelekeuniversity.edu.ng. Retrieved on 13 September 2015.
  9. Celebrating UI VC at 60. New Telegraph. Archived from the original on 18 November 2015. Retrieved on 18 September 2015.
  10. The Association of Commonwealth Universities | ACU. www.acu.ac.uk. Retrieved on 2022-04-26.
  11. UI VC gets new roles. The Nation Nigeria (5 September 2013). Retrieved on 18 September 2015.
  12. Buhari urged to assign Adewole to Education or Health Ministry. National Mirror. Archived from the original on 17 October 2015. Retrieved on 22 October 2015.
  13. Stakeholders charge Adewole on industrial harmony, others in health sector. Guardian Newspaper. Retrieved on 10 November 2015.
  14. Adewole, Ehanire seek stakeholders collaboration on health. The Nation (11 November 2015). Retrieved on 22 November 2015.
  15. WHO Independent High-level Commission on NCDs World Health Organization (WHO).
  16. Profile of Osun ministerial nominee, Isaac Adewole. Vanguard News (27 October 2015). Retrieved on 18 November 2015.
  17. Prevention of Mother-to-Child Transmission (PMTCT) of HIV in Nigeria – Isaac Adewole, MBBS. northwestern.edu. Archived from the original on 19 November 2015. Retrieved on 18 November 2015.
  18. Training Manual on Sexual and Reproductive Health and Rights. University of Ibadan. Archived from the original on 19 November 2015. Retrieved on 18 November 2015.
  19. Profile of Osun ministerial nominee, Isaac Adewole. uncova.com. Retrieved on 18 November 2015.
  20. Profile of Osun ministerial nominee, Isaac Adewole. Nigeria News. Archived from the original on 19 November 2015. Retrieved on 18 November 2015.
  21. eADEWOLE, Folorunso Isaac. notablenigerians.com. Archived from the original on 17 November 2015. Retrieved on 18 September 2015.
  22. ACU appoints UI VC, Adewole into council. Ui.edu.ng. Retrieved on 15 November 2015.
  23. "Prof. Isaac Adewole: Nigeria Health Minister say no be everi doctor go be specialist, some go be farmers", www.bbc.com. Retrieved on 14 January 2020.
  24. "Does Nigeria have too many doctors to worry about a 'brain drain'?", BBC News, 2019-04-24. Retrieved on 2021-02-06. (in en-GB)