Ivara Esu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ivara Esu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1951 Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, academician, researcher Dezie
ụdị ọrụ yapedology Dezie
onye were ọrụUniversity of Calabar Dezie
Ọkwá o jiDeputy Governor of Cross River State Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Minnesota, Mahadum Ahmadu Bello, Mahadum Obafemi Awolowo Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịAll Progressives Congress Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaEfefe Kraịst Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie

 

[1]Ivara Ejemot Esu OFR, (amụrụ na 3 Mee 1951) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria, onye nchịkwa agụmakwụkwọ na prọfesọ ma bụrụkwa onye bụbu osote gọvanọ nke Cross River State . [2] [3] Ọ si Agwagune na Biase Local Government Area nke Cross River State, Nigeria. O nwere onyinye National Honours nke Naịjirịa na ọkwa onye isi nke Order of the Federal Republic (OFR) nke Onye isi ala Obasanjo nyere ya na 2005 na Cross River State Honours Merit Award nke Gọvanọ Donald Duke nyere ya na 2004 maka ime mgbanwe nchịkwa dị mma na Mahadum Calabar. Esu enweela ọtụtụ ọkwa dị ka osote onye isi ala, Mahadum Calabar (2000-2005); Minista na-asọpụrụ maka njem nleta, ọdịbendị na ntụziaka mba (Jan-May 2007); Onye otu, Kọmitii Nkà na ụzụ na azụmahịa (TCPC), Onye isi ala, Lagos (1990-1992); Onye isi ala maka ọrụ ugbo, ihe onwunwe mmiri na mmepe ime obodo Cross River State (1992-1993); Onye isi oche Federal Medical Centre Board, Owerri (2009-2011) na Onye isi oche, Nnamdi Azikiwe National Conference, Nnewi University 2014-2015) Esu [4] onye sayensị ala (Pedologist) onye kụziri na ụlọ akwụkwọ dị iche iche, ụfọdụ n'ime ha gụnyere; Kaduna Polytechnic; Ahmadu Bello University Zaria, University of Calabar, University of Uyo na University of Ghana, Legon, Accra . [1]

A mụrụ Ivara Ejemot Esu n'ezinụlọ Jonathan na Ada Ejemot esu na Agwagune, na Biase Local Government Area nke Cross River State. Nna ya bụ onye ọchụnta ego, onye agbamume ya kpaliri ya iru n'elu ọrụ agụmakwụkwọ ya. Ivara Esu gụrụ akwụkwọ praịmarị ya na Presbyterian Primary School Itigidi, Abi Local Government Area na Cross River State n'etiti afọ 1957 na 1963. Ọ gara Presbyterian Secondary School, Abakaliki, Ebonyi steeti site na 1964 ruo 1967, Community Secondary Grammar School, Ugep, Yakurr Local Government Area site na 1968 ruo 1969 na Mary Knoll College, Okuku, Yala Local Government Area si Jenụwarị-Septemba 1970. gụrụ akwụkwọ na mahadum nke Ife, nke a na-akpọ ugbu a dị ka mahadum Obafemi Awolowo, Ile Ife n'etiti 1970 na 1974 ebe ọ nwetara akara ugo mmụta nke abụọ, (oke division) i..ọhụụ) na Agriculture. N'agbata 1971 na 1974, o meriri wee mụọ akwụkwọ na German Academic Exchange Scholarship echere maka ụmụ akwụkwọ kacha mma na ngalaba. Ọ gara mahadum o .Mahadum Minnesota, St. Paul Campus USA n'etiti 1976 na 1978 ebe o nwetara MSc na Sayensị Ala. N'afọ 1982, ọ gara n'ihu nweta PhD na Pedology na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Esu malitere ọrụ ya n'afọ 1975 dị ka onye enyemaka nkuzi na Sayensị Soil na Kaduna Polytechnic, Kaduna State wee gaa n'ihu ruo n'ọkwa nke prọfesọ Pedology na 1994, mgbe ọ dị afọ 43., University of Ghana (onye ọkà mmụta na-eleta) na University of Uyo ebe ọ bụ osote prọfesọ. Ọ rụkwara ọrụ dị ka Dean of Agriculture, Provost of Okuku Campus, Deputy Vice Chancellor (Academic) ma mesịa bụrụ Vice Chancellur, niile na Mahadum Calabar. Ọ kụziri Pedology, Soil Survey na Land Use Planning, nye ìgwè dị iche iche nke ụmụ akwụkwọ ma lekọta ọtụtụ BSc, MSc na PhD dissertations na theses n'ime ihe karịrị afọ 30 ọ na-akụzi na ọrụ nyocha.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Esu lụrụ Omotunde Abosede Ivara Esu bụ odeakwụkwọ na-adịgide adịgide na gọọmentị Cross River steeti ma ha nwere ụmụ anọ..

Ndepụta nke Akwụkwọ Ndị A Họpụtara[dezie | dezie ebe o si]

Theses na Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • ESU, I. E. 1974. Nnyocha nke ọkara nke mineralogy nke ụfọdụ ala ahọpụtara nke Naịjirịa. BSc Final Year Project, Mahadum Ife, Ile-Ife, Nigeria. 38 peeji.
  • ESU, I. E. 1978. Mmepụta nke ụdị osisi dị ka ihe metụtara mpaghara eserese ala na ugwu Minnesota. MSc Thesis, Mahadum nke Minnesota, St. Paul U.S.A 138 pp.
  • ESU, I. E. 1982. Nnyocha nke ala maka ịgba mmiri na mpaghara Kaduna nke Naijiria. PhD Thesis, Ahmadu Bello University, Zaria, Nigeria. 305 peeji.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe Ndị Bụ́ Isi nke Pedology. Stirling-Horden Publishers (Nig.) Ltd., Ibadan 136 pp (E wepụtara na Calabar na 2 Septemba 1999).
  • ESU, I. E. 2005. Characterization, Classification na Management Problems nke Major Soil Orders na Nigeria. Okwu mmeghe nke iri abụọ na isii nke Mahadum Calabar nyere na 26 Eprel 2005. 66 peeji.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nchịkọta na Nnyocha nke Ala. Heinneman Book Publishers Nigeria. 252 peeji.

Akwụkwọ akụkọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • ESU, I. E. na D.F GRIGAL, 1979. "Mkpụrụ nke aspen na-ama jijiji (Populus tremuloides Michx.) dị ka ihe metụtara mpaghara eserese ala n'ebe ugwu Minnesota". Soil Science Society of America Journal, 43: 1189-1192
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ọdịdị na nhazi nke ala ụrọ gbara ọchịchịrị nke Biu Plains, Nigeria". Nigerian Journal of Soil Science, 4:80-91.
  • ESU, I. E. na A.G. OJANUGA, 1985. "Ọdịdị, ọdịdị na kemịkalụ nke Alfisols na mpaghara Kaduna nke Naijiria". Samaru Journal of Agricultural Research 3 (1&2):39-49
  • ESU, I. E. 1986. "Ọdịdị na nhazi nke ala nke ọdịdị sandstone nke Nupe na steeti Niger, Naijiria". Samaru Journal of Agricultural Research, 4 (1&2):13-23
  • ESU, I. E. 1989. "Nkọwa nke ala nke Hadejia alluvial complex na mpaghara mmiri na-adịghị na Naịjirịa". [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • ESU, I. E. na Asiribo, O.E. 1990. "Ọmụmụ obere nke ụfọdụ Northern Nigeria Vertisols na mmetụta nchịkwa metụtara ya" na P.M Ann na C.R Elliot (ed) Vertisol management in Africa. IBCRAM Proc. Nke 9:347-359
  • MOBERG, J.P., I.E. ESU, na W.B MALGWI. 1991. "Ihe ndị e ji mara na ihe ndị mejupụtara" nke ájá harmattan na-ada n'ebe ugwu Naịjirịa. Geoderma, 48:73-81.
  • MOBERG, J.P. na I.E ESU 1991. "Ọdịdị na ihe mejupụtara ala Savanna nke Naijiria" Geoderma, 48:113-129
  • MUNKHOLM, L.J., I.E ESU na J.P MOBERG. 1993. "Nchọpụta ihe ndị dị n'ala ụfọdụ dị n'ebe ugwu Naijiria". Nkwurịta okwu na Sayensị Ala na Nnyocha Osisi 24 (7&8):657-672.
  • ESU, I. E. na O.E ASIRIBO. 1993. "Mmekọrịta ala na ahịhịa na mbara ala Kano nke ugwu Naịjirịa". Geo-Eco-Trop., 17(1-4): 121–135.
  • ESU, I. E. 1995. "Mmetụta nke earthworm (Hyperiodrilus africanus) pedoturbation na ala ahọpụtara na mmiri nke Cross River South ọwụwa anyanwụ Nigeria". African soils (Special Edition), Mpịakọta nke XXVIII:363-374.
  • RAJI, B.A., I.E ESU, V.O. CHUDE, J.J. OWONUBI na KPARMWANG.1996. "Ihe onwunwe, nkewa na njikwa nke ala nke Illela sand dunes, n'ebe ugwu Naịjirịa". Journal of Science, Food and Agriculture (Gt.Britain) 71:425-432
  • ESU, I. E. na J.P MOBERG. 1997. "Ihe ndị e ji ụrọ mee nke pedons atọ vertisol mepụtara na ihe ndị nne na nna dị iche iche na North East Nigeria". Nigerian Journal of Soil Science, Mpịakọta nke 10
  • ESU, I.E., A.U. AKPAN-IDIOK na M.O. EYONG. 2008. "Nkọwapụta na Nchịkọta nke Ala n'akụkụ ugwu dị na mpaghara Afikpo nke Ebonyi Steeti, Naịjirịa". Nigeria Journal Soil na Env. Nnyocha. Ụgbọelu 8:1-16
  • AKPAN-IDIOK, A.U na ESU, I. E. 2013. "Morphology na Classification of Soils n'okpuru ụdị mangrove atọ na Cross River Estuary, Southeast Nigeria". Journal of Agriculture, Biotechnology and Ecology, 6 (1), 15-25.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji], na UNYIENYIN, S.E. 2013. "Ọdịdị ọrụ ugbo nke ala osimiri nke Niger-Delta, Nigeria, Nigeria". Malaysian Journal of Soil Science, 17:17-37.
  • ESU, I. E., AKPAN-IDIOK, A.U., P.I OTIGBO, E.E. AKI na K.I. OFEM. 2014. "Nkọwapụta na Nchịkọta nke Ala na Okitipupa Local Government Area, Ondo State, Nigeria". International Journal of Soil Science, (9), 22-36
  • AKI, E.E., ESU, I. E. na A.U. AKPAN-IDIOK 2014. "Nnyocha nkuzi nke ala mepụtara na Biotite-Hornblende-Gnesis na Akamkpa Obodo Gọọmentị nke Cross River State nke Nigeria". International Journal of Agriculture Research, 9 (4), 187-199

Akwụkwọ ndị e bipụtara na Refereed Conference Proceedings[dezie | dezie ebe o si]

  • OJANUGA, AG na ESU, I. E. 1986. Mineralogy nke ala nke mmiri na-ekpo ọkụ South-western Nigeria. Mmekọrịta nke 13th International Congress of Soil Science. Hamburg, West Germany, Vol.Nke anọ:1468-1469.
  • LOMBIN, G. na ESU, I. E. . 1988. Njirimara na nsogbu nchịkwa nke vertisols na savanna Naịjirịa. Na Jutzi, S. C. et al. (ed.) Management of Vertisolsin Sub-Saharan Africa, ILCA, Addis Ababa, Ethiopia, peeji nke 293-307 
  • ESU, I. E. na O.E. ASIRIBO. 1989. Micronutrient ọmụmụ nke ụfọdụ vertisols nke ugwu Naijiria na mmetụta nchịkwa metụtara ya. Na: P.M Ahn na C.R. Elliot (ed), Vertisol Management na Africa. IBSRAM Proceedings No. 9:347-359.
  • ESU, I. E. 2005. Nkọwa ala na eserese maka nchekwa nri na gburugburu ebe obibi na-adịgide adịgide na Naịjirịa. Okwu mmeghe. Nzukọ Kwa Afọ nke Soil Science Society of Nigeria, 31:19-28
  • AKPAN-IDIOK A.U. ESU, I. E. 2012. Characteristics, Ojiji na Nchịkwa nke ala Acid Sulfate maka mmepụta osikapa na mpaghara Niger-Delta nke Naijiria. Peter Osterholm, Markku Yli-Halla na Peter Eden (ed.). Geological Survey of Finland, Guide 56. E gosipụtara ya na 7th International Sulfate Soil Conference na Vaasa, Finland).
  • OFEM, K. I na ESU, I. E. 2014. Nnyocha nke ala mepụtara na schist na Biase Local Government Area, Cross River State, Nigeria. Ihe omume nke 38th Annual Conference of the Soil Science of Nigeria (SSSN), Uyo, Akwa Ibom State. peeji nke 122-134.

Akwụkwọ edemede na akụkọ teknụzụ na nyocha[dezie | dezie ebe o si]

  • ESU, I. E. 1983. Nnyocha ala nke mpaghara NG III (Zungeru-Bida-Mokwa) steeti Niger, Nigeria. Map ala nke Nigeria Project, Ngalaba Ọrụ Ugbo nke Federal. Ala Resources, Kaduna. peeji nke 80.
  • ESU, I. E. 1984. Nnyocha ala nke akụkụ ugwu (Area GSI) nke Gongola steeti. Map ala nke Nigeria Project, Ngalaba Ọrụ Ugbo nke Federal. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • ESU, I. E. 1989. Nnyocha zuru oke nke ala / ala nke Daberam (Darugawa) Irrigation nke Parkman Nigeria Limited Consulting Engineers nyere iwu, Kaduna, maka Gọọmentị Katsina nke Nigeria. 106 peeji nke
  • ESU, I. E. 1991. Nnyocha ala zuru ezu nke NIHORT FARM na Bunkure, Kano State, Nigeria. Ọrụ nyocha nke National Horticultural Research Institute, Ibadan, Nigeria nyere iwu. peeji nke 72.
  • ESU, I. E. 1991. Obudu Irrigation Project Feasibility Study (Final Reports) Ndepụta I: Agricultural Soil Studies. Nnyocha nke ndị Cross River Basin Development Authority nyere iwu, Calabar, Nigeria. 54 peeji nke
  • ESU, I. E., A.U. Akpan-Idiok, G. A. Ayolagha na M. Idoko. 2009. Nnyocha nke ala na steeti atọ dị n'ebe ndịda (Cross River, Edo na Rivers). A Consultancy Project nke Ministry of Agriculture & Water Resources nyere iwu, Area 11, Garki, Abuja, Nigeria. 149 peeji nke

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. David (2023-05-29). Bassey Otu sworn in as 18th governor of Cross River, warns no hiding place for criminals (en). The Sun Nigeria. Retrieved on 2023-06-20.
  2. Isangedighi (29 March 2019). Governor Ayade, 25 assembly members-elect get certificates of return. today.ng. Retrieved on 9 August 2020.
  3. SSSN-ZARIA 2022 – SSSN 46TH ANNUAL CONFERENCE (en-US). Retrieved on 2022-02-26.
  4. NHGSF has increased school enrolment in Cross River state - Ivara Ejemot Esu (en-US). Vanguard News (2021-07-08). Retrieved on 2022-02-22.