Jaja Wachuku

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Jaja Wachuku
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1 Jenụwarị 1918 Dezie
Ebe ọmụmụSteeti Abia Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya7 Novemba 1996 Dezie
Ebe ọ nwụrụEnúgwu Dezie
Asụsụ obodoAsụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụ̀sụ̀ Ìgbò, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụdiplomat, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye ọka iwu Dezie
Ọkwá o jiMinister of Foreign Affairs, onye otu ndi omeiwu nigeria, ambassador, Speaker of the House of Representatives of Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọTrinity College Dublin, gọọmentị kọleji Umuahia Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịNational Council of Nigeria and the Cameroons Dezie
agbụrụNdị Igbo Dezie

Jaja Anucha Ndubuisi Wachuku // ⓘ (1 Jenụwarị 1918[1]  [2] - 7 Nọvemba 1996) bụ onye Pan-Africanist [3] na onye okaiwu Naijiria, ọkaiwu, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.  ndi mmadu.  Ọ bụ onye mbụ Onye na-ekwuchite ọnụ  Ọzọkwa, Wachuku bụ onye mbụ Naijiria Mịnịsta na-ahụ maka mba ofesi.[6]  N'ụzọ doro anya, Wachuku bụ Royal Onyeisi Ngwaland, “onye sitere na ọgbọ iri abụọ nke ndị isi Africa n’obodo Igbo dị n’Ebe Ọwụwa Anyanwụ Nigeria”.[7][1]

Wachuku, onye "a na-akwanyere ùgwù" dị ka Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ofesi nke Naijiria tinyere aka na gọọmentị South Africa ma nyere aka zọpụta Nelson Mandela na ndị ọzọ site na ntaramahụhụ ọnwụ na 1963-64 Rivonia Trial. Ikpe Rivonia nke South Africa[2] N'akwụkwọ akụkọ ya nke afọ 1962, site na Lagos: Nigeria, Nelson Mandela dere, sị: "Friday 18 May 1962: 1pm: Anyị zutere Maazị Jaja Wachuku na ndị ọrụ ya ma nwee mkparịta ụka bara uru. Satọdee 19 May 1962: Anyị na Jaja Wachuk na-eri nri ehihie. "[3]

Na Tọzdee 30 Septemba 2010, Onye isi ala Goodluck Jonathan nke Nigeria nyere Wachuku onyinye nturu ugo ọpụrụiche Golden Jubilee Independence Anniversary Award maka onyinye ya pụtara ìhè maka mmepe Naijiria.[1]  Ọzọkwa, maka 1 January 2014 100-afọ ncheta nke Nigeria, ebe a họpụtara maka pụrụiche amara site Presidential Committee on Centenary Celebrations, Wachuku, na Friday 28 February 2014, na-asọpụrụ dị ka dike nke mgba maka nnwere onwe Nigeria si Great.  Britain na onye ndu ndọrọndọrọ ọchịchị nke Onye isi ala Goodluck Jonathan.[4]

Na Fraịde 6 Machị 2020, Trinity College Dublin nke Ireland sọpụrụ Wachuku site na ihe osise a ma ama nke e debere n'ime ụlọ ọrụ akụkọ ihe mere eme nke mahadum ahụ; ebe Wachuku gụsịrị akwụkwọ na 1944 na akara ugo mmụta mbụ na sayensị iwu; ọ bụkwa onye otu College Historical Society. Trinity College Dublin Historical Society[5][6][7]

Maka agụmakwụkwọ praịmarị ya, Wachuku gara ụlọ akwụkwọ ụmụaka na St. Georges NDP Umuomainta, Nbawsi, Abia State. Ọ bụ onye ndú òtù egwu ụlọ akwụkwọ na onye isi ụlọ akwụkwọ gọọmentị Afikpo, Ebonyi State. Steeti Afikpo Ebonyi Ọ hapụrụ ebe ahụ na 1930, ebe ọ bụ onye mbụ bịara n'ógbè Ogoja dum na ule asambodo nke mbụ. Ọnọdụ mbụ a mere ka o nweta agụmakwụkwọ na-akpaghị aka maka agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na Government College Umuahia, Abia State, site na 1931 ruo 1936. Kọleji Gọọmentị Umuahia Wachuku bụ onye isi ụlọ. Ọ na-egwu tenis na cricket, ma nọrọ na iri na otu mbụ nke otu egwuregwu bọọlụ kọleji: Ọzọkwa, Wachuku nwetara nkà ọrụ aka na nkà, ọrụ ugbo na ọrụ ígwè na Government College Umuahia.[8][9]

Site na 1936 ruo 1937, Wachuku nọ na agụmakwụkwọ na Yaba Higher College, Lagos. Kwaleji Kasị Elu nke Yaba Lagos Nna ya bụ Josaiah Ndubuisi Wachuku wepụrụ ya na Yaba ma zigara ya na Gold Coast People's College, Adidome. Gold Coast Adidome Site n'ebe ahụ, ọ gara New Africa University College, Anloga, na nkwadebe maka ọmụmụ ihe ọzọ na mba ofesi. Ihe yiri ya Mgbe ọ nọ na New Africa University College, ọ meriri Foundation Scholarship ma merie First National Prize for the Gold Coast (nke bụ Ghana ugbu a) na World Essay Competition nke New History Society of New York (nke Mirza Ahmad Sohrab duziri) nyere, n'isiokwu a: "Olee otu ndị mmadụ nke ụwa ga-esi nweta Universal Disarmament?" Site na New Africa Mahadum, Wachuku hapụrụ Mahadum Dublin's Trinity College na Ireland. Ghana Mirza Ahmad Sohrab Mahadum Trinity College nke Dublin[10][11]

Afọ ndị dị na Dublin[dezie | dezie ebe o si]

Wachuku bụ onye Afrịka mbụ nwetara ihe nrite, laureate na Oratory nke Trinity College Dublin, Ireland. Ebe a na-ekwu okwu[12] Ọ gụrụ akwụkwọ na Trinity College na 1939, ma bụrụkwa, na 1941, onye a họpụtara dịka onye isi oche nke College Historical Society. Kọleji Akụkọ Ihe Mere Eme Wachuku nọchitere anya Mahadum Dublin n'oge arụmụka Inter-University nke 1943 nke e mere na Mahadum Durham. Mahadum nke Durham A kpọrọ ya n'òtù ndị ọkàiwu Irish - Kings Inn - na Nọvemba 1944. O tinyere aka n'ụzọ zuru oke na nzukọ iwu Naịjirịa na ọgụ maka nnwere onwe site na Great Britain. Wachuku rụrụ ọrụ iwu na Dublin ruo afọ atọ, tupu ọ laghachi Naịjirịa na 1947.[13] Ọ gụsịrị akwụkwọ na klas mbụ nke BA na sayensị iwu ma bụrụ LL.B Prizeman na Iwu Rom, Iwu Iwu na Iwu Mpụ. Iwu Rom Ọ bụkwa onye nyocha na Ngalaba Iwu Mba Nile, Trinity College Dublin - na isiokwu: " Ọnọdụ Juristic nke Protectorates na Iwu Mba Nile". Site na 1947 ruo 1996, Wachuku jere ozi dị ka onye ọka iwu na onye ọka iwu nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Naịjirịa. Ụlọikpe Kasị Elu nke Naịjirịa Ọ rụkwara ọrụ na Ụlọikpe Mkpegharị Ikpe nke West Africa. Ụlọikpe Mkpegharị Ikpe nke West Africa

Mgbe ọ nọ na Dublin, Wachuku bụ onye isi nke Student Christian Movement (SCM). Òtù Ndị Kraịst Ọ kụziri ihe dị iche iche na SCM Summer Schools na Great Britain na Ireland; ma nye okwu asaa ikpeazụ na Swanwick, Hampshire, n'isiokwu: "Africa na Post-War World. " Site na 1939 ruo 1943, Wachuku bụ odeakwụkwọ nke Association of Students of African Descent (ASAD) na Ireland. Swanwick, Hampshire A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke ASAD na 1944. N'afọ 1945, ọ nọchitere anya ASAD na Pan-African Congress nke ise nke e mere na Manchester, UK; Kwame Nkrumah haziri ihe omume ahụ ma nwee aha ndị dị ka W. E. B. Du Bois, Jomo Kenyatta na Hastings Banda ịkpọ aha ole na ole. Pan-African Congress Manchester Kwame Nkrumah W. E. B. Du Bois Jomo Kenyatta Hastings Banda[14]

Site na 1943 ruo 1945, Wachuku bụ onye guzobere, onye nhazi na odeakwụkwọ nke Dublin International Club. Ọ bụ onye isi oche nke klọb ahụ site na 1945 ruo 1947 wee gbaa arụkwaghịm mgbe ọ laghachiri Naijiria na 1947 iji lụọ ọgụ maka njedebe nke ọchịchị na nnwere onwe nke Naijiria site na Great Britain. N'afọ 1947 kwa, Wachuku bụ, izu isii, onye ndụmọdụ iwu na iwu na National Council of Nigeria na Cameroons (NCNC) Pan-Nigeria Delegation nke gara London iji tinye aka maka mgbanwe iwu na Naịjirịa. Kansụl Mba nke Naijiria na Cameroon E nyere ya LL. LL.D (Honoris Causa) site na Trinity College Dublin. D

Usòrò:Jaja-Wachuku2.jpeg
Wachuku [n'aka ekpe: okpu] dị ka onye isi oche mbụ nke ụlọ ndị nnọchi anya Naijiria [n'oge emume nnwere onwe Naijiria na 1 Ọktoba 1960] na Praịm Minista Balewa na Princess Alexandra nke Kent Ụlọ ndị nnọchianya Naijiria Praịm Mịnịsta Balewa Princess Alexandra nke Kentucky

Ịlaghachi Naijiria na ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Wachuku laghachiri Naịjirịa na 1947, na-eme njem n'otu ụgbọ mmiri ahụ na Nnamdi Azikiwe; ọ nọkwa na Takoradi, Gold Coast (Ghana nke oge a) mgbe Azikiwe gwara Joseph B. Danquah, onye ndú nke United Gold Coast Convention - gbasara ikike nhazi nke Kwame Nkrumah. Nnamdi Azikiwe Takoradi Joseph B. Danquah United Gold Coast Convention Azikiwe wee gbaa Joseph B. Danquah ume ka ọ kpọọ Nkrumah ka ọ laghachi n'ụlọ site na England. N'otu afọ ọ laghachiri Naijiria, Wachuku sonyeere NCNC, a họpụtakwara ya dị ka onye ndụmọdụ iwu nke pati ahụ na onye otu National Executive Committee. N'oge na-adịghị anya, ọ banyere n'ọgba aghara nke mba n'oge ahụ ma bụrụ onye nkuzi a hụrụ n'anya na Glover Memorial Hall, Lagos. N'ebe ahụ, n'otu n'ime okwu ya, Wachuku kpaliri esemokwu mba mgbe o kwupụtara Lagos dị ka "ala na-enweghị mmadụ" - nke pụtara na ọ bụ obodo Naijiria niile - ebe ndị Naijiria nile nwere ikike nhata. ikike nhata N'etiti ọrụ ndị ọzọ, Wachuku bụ onye isi odeakwụkwọ nke Igbo State Union site na 1948 ruo 1952. Igbo N'afọ 1949, o guzobere otu ndị ntorobịa siri ike, New Africa Party, ma sonye na NCNC n'afọ 1950. E mechara kpọọ NCNC: National Council of Nigerian Citizens . Banyere òtù New Africa nke Wachuku, n'akwụkwọ ozi sitere na London, nke e dere na 29 Mee 1951, nke e zigara W. E. B. Du Bois, ma mesịa tinye ya na The Correspondence of W. E-B. Du Boican B. Na Na Na Na-agbasa echiche nke ị bụ nna ya.[15][16]

Wachuku bụ onye nchoputa na onye nwe ụlọ mbụ, ya na Nnamdi Azikiwe, nke African Continental Bank (ACB), na onye isi mpaghara mbụ nke ụlọ akụ, site na 1948 ruo 1952. Dị ka onye isi ACB, ọ kwadoro imeghe alaka na Aba, Calabar.  Port Harcourt na Enugwu.  Wachuku bidoro ọrụ ndọrọndọrọ ọchịchị ya site na mpụta.  N'afọ 1948, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi obodo ma mesịa bụrụ onye isi otu Nsulu.  Site na 1949 rue 1952, o bu onye otu ndi Ngwa Native Authority, Okpuala Ngwa.  N'afọ 1951, ọ banyere na ndọrọndọrọ ọchịchị mpaghara wee họpụta ya onye nke abụọ maka Aba Division na Eastern Nigeria House of Assembly.  Site n'afọ 1952 ruo 1953, a họpụtara Wachuku osote onye isi NCNC na onyeisi oche ndị omeiwu mgbe enwere nsogbu na mpaghara ọwụwa anyanwụ Naịjiria - nke butere ọgbakọ omebe iwu ọwụwa anyanwụ.  Ọzọkwa, site na 1952 ruo 1953, ọ bụ onye isi oche nke Eastern Regional Scholarship Board na onye òtù Kọmitii ego na Ụlọ ndị nnọchiteanya nke Nigeria.  Wachuku gara na 1953 Constitutional Conference na London dị ka Alternate Delegate and Adviser to the Nigerian Independence Party (NIP) – otu gbawara agbawa nke hiwere na-eso nsogbu NCNC nke 1953.

  1. United Nations: Pride of Africa, Time, 20 October 1961.
  2. Kenneth S. Broun, Saving Nelson Mandela, OUP, 2012, p. 111.
  3. Nelson Mandela, Mandela Diary: 1-31 May 1962, South African History Online, 2018, p.3.
  4. List of Centenary Honours Award Recipients, Nigeria Centenary Blog, 24 February 2014.
  5. Pollak. "Former tánaiste recalls how she was refused entry to all-male club", The Irish Times, 6 March 2020. Retrieved on 15 May 2023. “The five portraits painted by Irish artist Mick O'Dea feature Trinity graduates Conor Cruise O'Brien, Frederick Boland, Owen Sheehy Skeffington, Mary Harney and Jaja Wachuku, Nigeria's first foreign minister.”
  6. Geoghegan. "The Hist': 250 years of self-indulgent theatrics and transformative debate", The Irish Times, 16 February 2020. Retrieved on 15 May 2023. “Behind the scenes, another former Trinity debater, the Nigerian foreign minister, Jaja Wachuku, persuaded the British and US governments to intervene. Wachuku, who wore his Trinity College tie at cabinet meetings, had been a leading member of the College Historical Society in the 1940s, where he won a medal for oratory. Wachuku was honoured posthumously as a “hero of the struggle for Nigeria’s independence” who helped persuade competing factions to press for independence in 1957.”
  7. Portrait Unveiling: Programme: Hist250: 1770-2020: Trinity College Dublin: Jaja Wachuku. Trinity College Dublin: University of Dublin: Ireland. Archived from the original on 18 October 2020. Retrieved on 19 May 2020.
  8. JAJA ANUCHA WACHUKU: Page 54. Department of Commerce and Industries, 1962: Original froM: University of California, Berkeley: USA: Digitized 13 February 2017 by Google (1962). Retrieved on 7 November 2020.
  9. Political Africa: A Who's Who of Personalities and Parties by Ronald Segal, Catherine Hoskyns, Rosalynde Ainslie: Books That Matter: Wachuku, Jaja: Page 277. Praeger, 1961: Original from: University of Virginia: United States of America: Google Digitalization: 23 February 2009 (1961). Retrieved on 7 November 2020.
  10. Current Biography Yearbook, Volume 24: WACHUKU, JAJA (ANUCHA): Page 38. H. W. Wilson Company, 1963: Original from: University of Michigan: USA: Digitized by Google on 16 June 2007 (1963). Retrieved on 7 November 2020.
  11. Who's Who of the Federal House of Representatives: Wachuku, Jaja: Page 115. Federal Information Service Nigeria: The Service, 1958: Lagos: Nigeria (1958). Retrieved on 7 November 2020.
  12. Ken Post, George D. Jenkins, The Price of Liberty: Personality and Politics in Colonial Nigeria, Cambridge University Press, 1973, p. 251.
  13. Pan-Africanism Reconsidered, University of California Press, 1962.
  14. Adi (1995). The 1945 Manchester Pan-African Congress Revisited (in en). New Beacon Books. ISBN 978-1-873201-12-1. 
  15. in Herbert Aptheker: The Correspondence of W. E. B. Du Bois. University of Massachusetts Press. 
  16. Herbert Aptheker (ed.), The Correspondence of W. E. B. Du Bois, Volume 3, The University of Massachusetts Press, 1997, p. 316.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Wachuku na 1918, ọ dị afọ 78 mgbe ọ nwụrụ na Mahadum nke Naịjirịa Teaching Hospital na Enugu, n'oge ụtụtụ Thursday, 7 November 1996. Mahadum Naịjirịa Enugu Nwa nwanne Wachuku, onye edemede Ugonna Wachuku, dere uri nye nwanne nna ya nke akpọrọ: Some Memories Never Die. Ihe Ndị Na-echeta Anaghị Anwụ[1][2] N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1961, Time dere akụkọ na akụkọ banyere Wachuku na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na United Nations nke akpọrọ "Pride of Africa" Time.[3]

Hụkwa zie[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ugonna Wachuku
  2. Ugonna Wachuku
  3. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Time1961