Jump to content

John Akomfrah

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
John Akomfrah
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereJohn Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya4 Mee 1957 Dezie
Ebe ọmụmụAccra Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
ụdị ọrụ yafilm direction, film screenwriting Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Portsmouth, Goldsmiths, University of London Dezie
Ebe obibiLondon Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
so naTabakalera Dezie
Ihe nriteOnye isi nke Order nke Alaeze Ukwu Britain, Commander of the Order of the British Empire Dezie
webụsaịtịhttp://www.smokingdogsfilms.com Dezie
nọchitere anya yaLisson Gallery Dezie
ụdị metụtaraCategory:Films directed by John Akomfrah Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
John Akomfrah
Akomfrah at Artes Mundi 7, Cardiff, October 2016
Born (1957-05-04) 4 Mee 1957 (age 67)
Accra, Ghana
Alma materPortsmouth University
OccupationFilm director, artist, curator
Years active1986–present
Notable work
Handsworth Songs (1986)
Seven Songs for Malcolm X (1993)
The Unfinished Conversation (2013)
Purple (2017)

Sir John Akomfrah CBE RA (amụrụ 4 May 1957 [1] ) bụ onye omenkà Britain, onye ode akwụkwọ, onye ntụzi ihe nkiri, onye na -ese ihe nkiri, onye na-ahụ maka ihe nkiri na onye na-ahụ maka agbụrụ Ghana, onye "nkwenye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke cinematic ụdị na-achọpụta ngosipụta na fim ya niile". [2]

Onye nchoputa nke Black Audio Film Collective na 1982, o mere mpụta ya dị ka onye isi na Handsworth Songs (1986), nke nyochara ọdịda sitere na ọgba aghara 1985 Handsworth . Handsworth Songs gara n'ihu inweta ihe nrite Grierson maka akwụkwọ akụkọ kacha mma na 1987.

Ya na Lina Gopaul na David Lawson, ndị mmekọ ya na-emepụta ogologo oge, Akomfrah rụkọtara ihe nkiri sịga Dogs na 1998.

N'okwu nke The Guardian, ọ "nwetala aha dị ka otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri na-eme ihe nkiri na UK [bụ ndị] ọrụ uri agbaghawo agbụrụ, njirimara na àgwà post-colonial ruo ihe karịrị afọ iri atọ." [3]

Ahọpụtara Akomfrah ka ọ nọchite anya Britain na Venice Biennale na 2024. [4]

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ John Akomfrah na Accra, Ghana, n'aka ndị nne na nna bụ ndị tinyere aka na mgbochi ịchịisi. N'ajụjụ ọnụ ya na Sukhdev Sandhu gbara, Akomfrah kwuru, sị: "Papa m bụ onye so na kọmiti nke pati Kwame Nkrumah .... Anyị hapụrụ Ghana n'ihi na ndụ mama m nọ n'ihe ize ndụ mgbe e nwesịrị ọchịchị nke 1966, papa m nwụkwara na so n'ihi mgba nke butere ọchịchị n'ike." [2] Ibi na Britain kemgbe ọ dị afọ asatọ, [5] Akomfrah gụrụ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ dị na West London na Portsmouth Polytechnic, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Sociology na 1982. [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Na 1982, ọ bụ otu n'ime ndị malitere Black Audio Film Collective, bụ nke na-arụ ọrụ ruo 1998, raara onwe ya nye maka nyochaa okwu nke njirimara Black British site na ihe nkiri na mgbasa ozi. [1] Handsworth Songs, akwụkwọ akụkọ mbụ nke mkpokọta mepụtara, ya na Akomfrah dị ka onye nduzi, lekwasịrị anya na esemokwu agbụrụ na Britain na 1980s. Na-agbakwụnye ihe ndekọ na akwụkwọ akụkọ, na iji nnwale nke ụda, Handsworth Songs nwetara ihe nrite mba ụwa asaa, n'ime ha BFI John Grierson Award for Best Documentary. [6]

N'afọ 1998, ya na Lina Gopaul na David Lawson, ndị mmekọ ya na-emepụta ogologo oge, Akomfrah kwadoro ihe nkiri Nkịta Ịṅụ sịga.

Site na 2001 ruo 2007, ọ rụrụ ọrụ dị ka Gọvanọ nke British Film Institute . [7] Site na 2004 ruo 2013, ọ rụrụ ọrụ dị ka gọvanọ nke nzukọ ihe nkiri Film London . [8]

Akomfrah akụzierela ọtụtụ nkuzi na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ, gụnyere Massachusetts Institute of Technology, [9] Mahadum Brown, Mahadum New York, Mahadum Westminster, na Mahadum Princeton . Ihe omume ụbọchị atọ nke atọ akpọrọ "Cinematic Translations: The Work of John Akomfrah" mere na Nọvemba 2013 na Mahadum Toronto, ebe ọ bụ onye na-ese ihe . [10] Otu akwụkwọ akụkọ ihe mere eme nke Harvard Film Archive banyere ọrụ ya na-ekwu, sị: "Akomfrah aghọwo onye na-ese ihe nkiri nke ndị na-akọwa ihe na ndị na-enye aka n'ọdịnala nke Black diaspora dị ka Stuart Hall, Paul Gilroy, Greg Tate na Henry Louis Gates . N'ime nke a, o nwere gara n'ihu na-egwupụta ihe ndekọ ọdịyo visual nke narị afọ nke 20, na-emegharịgharị ihe oyiyi ndị a ọ bụghị nanị site n'ịhọrọ na ịdekọ ha kamakwa site na mgbakwunye nke ederede na-akọwapụta okwu. " [11]

Ọrụ Akomfrah gụnyere na mkpokọta na-adịgide adịgide nke ụlọ ngosi ihe mgbe ochie n'ụwa niile dị ka Smithsonian 's Hirshhorn Museum and Sculpture Garden, Pérez Art Museum Miami, [12] Institute of Contemporary Art, Boston, n'etiti ọtụtụ ndị ọzọ.

Na 24 Jenụwarị 2023, ekwuputara na Akomfrah ga-anọchi anya UK na 60th Venice Biennale na 2024. [13]

Ihe ngosi naanị[dezie | dezie ebe o si]

Akomfrah enweela ihe ngosi solo na Hirshhorn Museum na Sculpture Garden (2022), [14] Institute of Contemporary Art/Boston (2019), [15] Bildmuseet na Umeå, Sweden (2015), Broad Art Museum, East Lansing (2014), Tate Britain, London (2013), Institute of Contemporary Arts, London (2012), Museum of Modern Art, New York (2011) na British Film Institute, na BFI Gallery (2010). [16]

Na 2013 nnukwu ọrụ ya Mkparịta ụka na-agwụ agwụ, ihe ntinye nke ọtụtụ ihe, gosipụtara na Tate Britain maka ọnwa isii na 2013, wee nweta ya maka National Collection. N'ịka akara ncheta afọ 10 ya, Mkparịta ụka a na-emechabeghị ka agbagoro na Midlands Arts Center dịka akụkụ nke mmemme Birmingham 2022. [17]

Ọrụ 2015 ya, Oké Osimiri Vertigo, bụ ntinye ihe nkiri ihuenyo atọ nke egosiri na 56th Venice Biennale na May 2015. [18] Oké Osimiri Vertigo malitere na UK na Arnolfini na Bristol (16 January-10 April 2016) na-adaba na ihe ngosi nke ọrụ ọhụrụ na nke Akomfrah na-egosi na Lisson Gallery . [19] Na October 2016 ya 40 nkeji abụọ-ihuenyo video echichi Auto Da Fé, filmed na Barbados na mmụọ nsọ isiokwu nke 400 afọ nke Mbugharị na okpukpe mkpagbu, wee na-egosi. [20] Oké Osimiri Vertigo malitere na UK na Arnolfini na Bristol (16 January-10 April 2016) [21] na-adaba na ngosi nke ọrụ ọhụrụ na nke Akomfrah bụ mmehie Cardiff . [22]

Purple (2017), ihe ntinye vidiyo 62 nkeji, ihuenyo isii nyere ọrụ maka oghere Curve Gallery na Barbican, London, Akomfrah na-akọwa dị ka "nzaghachi na [the] Anthropocene ". Usoro nlegharị anya ihe nkiri gụnyere nhọrọ nke Akomfrah mere site na October 2017 na Barbican Cinema. [23] Echichi ahụ agaala Museo Nacional Thyssen-Bornemisza, Madrid ; Bildmuseet Umeå, Sweden ; Ụlọ ọrụ Boston Institute of Contemporary Art, Massachusetts; Hirshhorn Museum na Ogige Ọkpụkpụ, na Washington DC; na Museu Coleção Berardo, Lisbon . [24] [25] [15] [14]

NoFollowinggbaso mmalite nke ọrịa COVID-19 na ngagharị iwe George Floyd zuru ụwa ọnụ na 2020, Akomfrah malitere ịrụ ọrụ na Murmuration ise (2021), nkeji 55, vidiyo ihuenyo atọ, dị ka nzaghachi anya n'echiche ya na "ọ dị ka ọ dị. ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọrịa abụọ na-efe efe, na-agbakọta ọnụ, ịgba egwu na esemokwu. " [26] Akomfrah weputara ihe nkiri a na ngosi solo na Lisson Gallery na New York na 2021. [26] E gosila ihe nkiri a na ihe ngosi solo na Centraal Museum, Utrecht, na 2022; [27] na National Museum of African Art, Washington, DC, na 2023. [28]

N'afọ 2023, ka ọrịa COVID-19 gasịrị, Akomfrah rụpụtara ọrụ ọwa ise ọhụrụ akpọrọ Arcadia . Na-atụgharị uche na The Columbian Exchange - nnyefe nke osisi, anụmanụ, ọla ndị dị oké ọnụ ahịa, ngwa ahịa, ndị mmadụ, nkà na ụzụ, ọrịa na echiche dị n'etiti America, Afro-Eurasia na Europe site na 1400s gaa n'ihu - e gosipụtara ihe nkiri ahụ na Sharjah Biennial tupu ya anata. Ihe ngosi UK ya na The Box na Plymouth ebe ọ na-egosi ugbu a ruo 2 June 2024.

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Akomfrah Onye isi nke Order of the British Empire (OBE) na 2008 New Year Honors maka ọrụ na ụlọ ọrụ ihe nkiri. [29] Na Machị 2012, e nyere ya ihe nrite Princess Margaret nke European Cultural Foundation . [30]

Na 2013, e nyere ya doctorate nsọpụrụ site na Mahadum Arts London na site na Goldsmiths, Mahadum London . Na 2014, e nyere ya nzere doctorate na Mahadum Portsmouth, polytechnic emezigharịrị nke ọ gụsịrị akwụkwọ na 1982.

Na 2017, Akomfrah meriri biennial Artes Mundi Prize, ihe nrite kacha ukwuu nke UK maka nka mba ụwa, [31] ka ahọpụtara ya maka onyinye a maka “arụmọrụ gbara ọkpụrụkpụ nke ọrụ ya pụtara n'ihe gbasara mbata, ịkpa ókè agbụrụ na mkpagbu okpukpe”, gụnyere ya. arụ ọrụ Auto Da Fé . [22] Akomfrah kwuru banyere nrụnye vidiyo ya nwere ihe ngosi abụọ nke meriri, nke na-enyocha isiokwu nke oke njem n'ime afọ 400: "Achọrọ m ilekwasị anya n'eziokwu ahụ bụ na ọtụtụ ndị mmadụ ga-apụ n'ihi na ihe dị egwu na-eme, ọ bụghị nanị ịpụ. maka ndụ ka mma, ọtụtụ ndị na-eche na ha ga-ahapụ ka ha nwee ndụ ma ọlị." [32]

A họpụtara Akomfrah Onye Ọchịchị nke Order of the British Empire (CBE) na 2017 Birthday Honors maka ọrụ nka na ime ihe nkiri. Akpọrọ ya aha Artist nke Afọ na 2018 <i id="mw-A">Apollo Magazine</i> Awards . [33] A họpụtara ya ka ọ bụrụ Royal Academician na 2019. [34]

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

 

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 British Film Institute ScreenOnline biography.
  2. 2.0 2.1 Sukhdev Sandhu, "John Akomfrah: migration and memory",The Guardian, 20 January 2012.
  3. Hannah Ellis-Petersen, "John Akomfrah: 'I haven’t destroyed this country. There's no reason other immigrants would'", The Guardian, 7 January 2016.
  4. Adams. "Interview‘Another layer of pigment needed adding to the canvas’: artist John Akomfrah on changing the narrative, from Windrush to colonialism", The Observer, 7 April 2024.
  5. Mark Hudson, "The Unfinished Conversation by John Akomfrah: a beautiful paean to identity", The Telegraph, 15 October 2012.
  6. Ann Ogidi, "Handsworth Songs (1986)" at BFI ScreenOnline.
  7. British Film Institute Board of Governors (Minutes), September 2007.
  8. "Award-winning film director joins Film London", Film London, 9 August 2004.
  9. "John Akomfrah and Lina Gopaul", Arts at MIT.
  10. "Cinematic Translations: The Work of John Akomfrah - November 27-29", Department of Historical and Cultural Studies, University of Toronto, Scarborough.
  11. John Akomfrah, A Poet in the Archives. Harvard Film Archive (8 March 2014). Retrieved on 24 May 2022.
  12. John Akomfrah: Tropikos • Pérez Art Museum Miami (en-US). Pérez Art Museum Miami. Retrieved on 2023-08-22.
  13. Khomami (24 January 2023). John Akomfrah to represent Britain at Venice Biennale (en). The Guardian. Retrieved on 25 January 2023.
  14. 14.0 14.1 John Akomfrah: Purple (en). Hirshhorn Museum and Sculpture Garden | Smithsonian. Retrieved on 2023-08-22.
  15. 15.0 15.1 At The ICA Watershed, John Akomfrah's 'Purple' Mourns A Planet Lost (en). www.wbur.org (23 May 2019). Retrieved on 2023-08-22.
  16. Fabrizi, Elisabetta, The BFI Gallery Book, BFI, London, 2011, pp. 268–279.
  17. Grant. "Interview | John Akomfrah on Stuart Hall: 'When I first read him, I thought he was white'", The Guardian, 16 May 2022.
  18. "John Akomfrah", La Biennale di Venezia.
  19. "John Akomfrah, 22 January – 12 March 2016", Lisson Gallery.
  20. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named ID
  21. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Arnolfini
  22. 22.0 22.1 "John Akomfrah wins £40,000 Artes Mundi prize in Cardiff", BBC News, 26 January 2017.
  23. "John Akomfrah: Purple", Barbican.
  24. 2019 ICA Watershed: John Akomfrah: Purple. Sotheby's.
  25. John Akomfrah. Purple. Museu Coleção Berardo. Archived from the original on 2023-02-08. Retrieved on 2024-05-27.
  26. 26.0 26.1 Fullerton (1 September 2021). An Artist Who Brings Order to Chaos. The New York Times. Archived from the original on 3 September 2021. Retrieved on 20 October 2023.
  27. Annex John Akomfrah. Centraal Museum. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved on 20 October 2023.
  28. John Akomfrah: Five Murmurations. National Museum of African Art. Smithsonian Institution. Archived from the original on 14 October 2023. Retrieved on 20 October 2023.
  29. Full list of New Years' Honours. BBC News.
  30. Alexis Akwagyiram, "John Akomfrah: Little known, much decorated film-maker", BBC News, 20 March 2012.
  31. Hannah Ellis-Peterson, "John Akomfrah wins Artes Mundi prize and attacks UK's intolerance", The Guardian, 26 January 2017.
  32. Jane Morris, "British artist John Akomfrah wins £40,000 Artes Mundi Prize — The Ghanaian-born film-maker’s work draws on themes like migration, colonialisation and the environment", The Art Newspaper, 27 January 2017.
  33. Fatema Ahmed, "Artist of the Year", Apollo, 26 November 2018.
  34. John Akomfrah – Artist. Royal Academy of Arts.