Julius Ihonvbere

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Julius Ihonvbere
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereJulius Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1956 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Edo Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jionye otu ulo nnochite anya Naijiria Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Obafemi Awolowo, Norman Paterson School of International Affairs, Carleton University, University of Toronto Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaEfefe Kraịst Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie

Julius O. Ihonvbere (amụrụ na 25 Jun afọ 1956) bụ onye ọkammụta Naijiria na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị amụrụ na steeti Oyo na mpaghara ọdịda anyanwụ nke ochie.  Ọ gara CMS Primary School na Oyo, St. John's CAC School, Warri, na Edo Boys High School na Ugbowo, Benin City, ebe ọ nwetara asambodo West African School Certificate. Ọ natara nzere B.A. Combined Honors na akụkọ ihe mere eme na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Ife (nke bụzi Mahadum Obafemi Awolowougbua ). [1]

Ọ bụ onye òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị All Progressives Congress (APC). Ọ bụ onye omeiwu na-anọchite anya Owan Federal Constituency nke Steeti Edo na onyeisi nke Kọmitii Ụlọ Nzukọ Omeiwu na-ahú maka agụmakwụkwọ Praịmarị . [2]

Ihonvbere bụbu onye ndụmọdụ pụrụ iche na Ịhụ maka na Nruputa ọrụ nye onye bụbu Onye isi ala Naịjirịa Olusegun Obasanjo, ọ bụbukwa onye zọrọ ọ́kwá gọvanọ ugboro abụọ na steeti Edo na òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị PDP. Ọ dara ọ́zụ́zọ́ mbụ ọ zọrọ ọ́kwá gọvanọ ya n'afọ 2007 nye onye bụbu gọvanọ nke steeti ahụ, Ọkà mmụta Osariemen Osunbor.   [citation needed]

Agụmakwụkwọ na ọrụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

[3] O nwetara International Affairs, ya na nzere Ph.D. ya na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Carleton, Ottawa na Mahadum Toronto. Ọ gara n'ihu na-akụzi na Mahadum Ife, Mahadum Ogun State na Mahadum Port Harcourt, ha niile dịcha na Naijiria. A manyere ya ka ọ gaa ozuzo na mba ọzọ n'afọ 1990, wee laghachi na Mahadum Toronto dị ka prọfesọ nleta ndọrọ ndọrọ ọchịchị Afrịka. N'afọ 1991, ọ kwagara Mahadum Texas na Austin, ebe ọ kụziri ndọrọ ndọrọ ọchịchị Afrịka na nke ụwa nke atọ yana ọmụmụ gbasara mmekọrịta US na Afrịka. N'afọ 1997, ọ sonyeere Ford Foundation na New York dị ka onye ọrụ mmemme na Peace and Social Justice Program ma bụrụ onye na-ahụ maka ngalaba "Pluralism and Governance" ruo n'afọ 2002, mgbe o ji aka ya kwụsị ọrụ ya iji laghachi Naịjirịa.

Dị ka nwa akwụkwọ ọ bụ onye isi ahụike na Edo Boys High School, Benin City, ma mesịa bụrụ onye ọrụ mmekọrịta ọha na eze nke Òtù ụmụ akwụkwọ Mahadum Ife . Ọrụ ya dị mma mere ka o nweta ọtụtụ ihe nrite onyinye, gụnyere ịbụ onye òtù ụmụ akwụkwọ na ndụ ya niile. Mgbe ọ laghachiri Ife dị ka onye nkuzi n'akụzi mmekọrịta mba ụwa, ọ ghọrọ odeakwụkwọ nke Academic Staff Union of Universities (ASUU).

Na Mahadum nke Port Harcourt, o jere ozi mbụ dị ka osote onyeisi oche ma mesịa bụrụ onyeisi oche nke Academic Staff Union of universities (ASUU). Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi nke Ngalaba nke Ọmụmụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Nchịkwa na Mahadum nke Port Harcourt na onye isi oche nke Senior Staff Club. Ọ bụ onye ndụmọdụ na Isi Ọchịchị Ụmụ akwụkwọ (SUG) nke Mahadum Port Harcourt ruo ọtụtụ afọ.

Mmasị nyocha ya dị na mmekọrịta ọha na eze na steeti, usoro iwu, enweghị agha, ọchịchị onye kwuo uche ya, ijikọ ụwa ọnụ, na ikike mmadụ na mba ndị na-emepe emepe nwere mmasị pụrụ iche na Africa. Onye ọkà mmụta na-eme ihe ike, Ihonvbere na-arụsi ọrụ ike na ọgụ mmegide mba ọzọ megide ọchịchị ndị agha na Naịjirịa. Ọ bụ ólú ama ama na Radio nke mmegide: The Voice of Democracy (Alias Radio Kudirat International). Ọ bụ onye isi oche nke mbụ na Organization of Nigerians in the Americas (ONA) na onye nhazi nke Global Network of Nigerian Organizations (GNNO). Ugbua, Ọ bụ osote onye isi oche nke United Democratic Front of Nigeria (UDFN) - njikọ nke ndị na-akwado ọchịchị onye kwuo uche ya, ịbụ onye mba, na ndị na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na North America na Europe nke Ọkammụta Wole Soyinka dị ka onyeisi oche. Ọ nọ na ndị isi na Joint Action Committee on Nigeria (JACON) nke kpọkọtara ndị otu mmegide nọ n'ebe a chụgara ha.

Ihonvbere bụ onye natara ọtụtụ nsọpụrụ na onyinye nke mba ya na mba ụwa ndị ọzọ. Ọ bụ onye òtù, Nigeria Development Forum (NDF), ma nwee Nturu ugo Order of the Officer of the Niger (OON). Òtù ndị Gụchara Akwụkwọ na Mahadum Ife nyekwara ya nkwanye ùgwù Order of Great Ife (OGI). O nwere ọtụtụ nkwanye ùgwù, onyinye na ihe nrite site n'ụwa niile. Association of Third World Studies kwanyekwaara ya ùgwù nke First Mario Zamora Memorial Award maka agụmakwụkwọ magburu onwe ya.

Ọ bụ onye nsọpụrụ nke Institute of Administrative Management of Nigeria ma depụta ya na Who is Who in Nigeria nakwa na Profiles of African Scientists. N'afọ 2007, Ivory Tower Organisation nyere ya onyinye Edo Man of the Year na Edo State maka "ụdị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na-enweghị isi, nke na-anabata ihe, nke na ya na ikike ya iji kpalie ndị mmadụ". Ọ bụ onye nkwado nke Association of Community Newspapers Publishers Edo State, Paul Harris Fellow nke Rotary Club International na onye nnọchi anya udo.

African Centre for Democratic Governance (AFRIGOV) akọwaala Ihonvbere dị ka "onye nkuzi a kacha bipụta ihe gbasara ya n'ọtụtụ ebe na narị afọ gara aga". Akwụkwọ ya ndị na-adịbeghị anya o dere ha apụtala n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ mba ụwa gụnyere Africa Today, The Journal of Modern African Studies, International Politics, International Journal, Third World Quarterly, World Development, na The Journal of Political and Military Sociology.

Na nchịkọta, Ihonvbere ebipụtala akwụkwọ agụmakwụkwọ dị iri na abụọ o dere/ so dee / so dezigharịa, akwụkwọ agụmakọta zuru ezu dị itoolu, akwụkwọ agụmakịa iri asaa na itoolu; isi akwụkwọ iri anọ na isii, okwu na-eso akụkọ dị iri abụo na akwụkwọ nyocha / nzukọ dị òtù narị na iri itoolu.

Akwụkwọ ndị Ihonvbere dere, ndị o so dee ma ọ bụ ndị o deziri gụnyere:

  • Political Liberalisation and Democratisation in Africa: Lessons from Country Experiences (co-edited with John Mbaku) (2003)

Africa na Usoro Ụwa Ọhụrụ (2000)[dezie | dezie ebe o si]

    • Towards a New Constitutionalism in Africa (2000)
    • Labor, State and Capital in Nigeria's Oil Industry (1999)
    • The Illusions of Power: Nigeria in Transition (with Timothy Shaw) (1998)
    • Multiparty Democracy and Political Change: Constraints to Democratization in Africa (co-edited with John Mbaku) (1998)
    • Nigeria: The Politics of Adjustment and Democracy (1994)
    • Economic Crisis, Civil Society and Democratization: The Case of Zambia (1996)
    • The Rise and Fall of Nigeria’s Second Republic (with Toyin Falola)
    • Political Economy of Crisis and Underdevelopment in Africa: Selected Works of Claude Ake (edited) 1989
    • Towards a Political Economy of Nigeria: Petroleum and Politics at the (Semi-) Periphery (co-authored with Timothy Shaw). 1988
    • Nigeria and the International Capitalist System (co-edited with Toyin Falola) 1988

Prọfesọ Julius Ihonvbere nwere akwụkwọ ndị ọzọ na-abịa n'ihu ndị gụnyere:

    • The Challenge of Leadership in Nigeria
    • Swimming Upstream: The Reality of Playing Practical Politics in Nigeria

Ihonvbere nwere ọtụtụ echichi ọdịnala sitere n'akụkụ dị iche iche nke Naịjirịa, gụnyere Irialugie nke Alaeze Auchi; Ogieanor nke Uzuaire na Iyase (Prime Minista ọdịnala) nke Iuleha na Owan West Local Government Area nke Steeti Edo

Ihonvbere ejeela ozi dị ka:

  • Onye ndụmọdụ pụrụ iche nye onye isi ala na Nlekọta Iwu na mmemme
  • Onye na-ede okwu ngụpụta nye onye isi ala Naịjirịa
  • Onye otu, Kọmitii Nkà na ụzụ Niger Delta
  • Onye otu Kansụl nke Mahadum Adekunle Ajasin
  • Onye isi oche, Kọmitii Na-ahụ Maka Ego / Ịchụ Ego nke Nzukọ Azụmaahịa na Ntinye ego nke Mbụ Naịjirịa-China
  • Onye nnọchi anya Naịjirịa na International Board, Forum of Federations na HQ na Ottawa, Canada
  • Onye otu Vision 202020 National Technical Working Group (Political System Thematic Area)
  • Onye isi oche nke International Board, CHESTRAD nke dị na UK na Nigeria
  • Onye isi oche nke ụlọ ọrụ, Institute for Corporate and Business Affairs and Management, Lagos
  • Onye otu Board, Institute for New Leadership
  • Onye isi oche, Ihonvbere Foundation, na onye isi oche, Greentree Consultants nke dị na Abuja.
  • Onye isi oche, Ihonvbere Farms Limited
  • Onye isi oche, Hastings Global Services Limited

N'etiti ọtụtụ ọrụ nke mpaghara, steeti, mba na mba ụwa.

Ihonvbere gbara arụkwaghịm na mbụ dị ka odeakwụkwọ nke Gọọmentị Steeti Edo (SSG) Ógbè Edo North APC Senatorial Primaries, mana gọọmentị steeti Edo mere ka ọ laghachi dị ka SSG mgbe ndị ọrụ steeti na ndị isi mba katọrọ enweghị ndu nke ọpụpụ ya na mberede kpatara.

ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Ihonvbere na-anọchite anya Owan West/East Federal Constituency na APC House majority Leader. [4]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nigeria'll break records with establishment of sports varsity, says lawmaker (en-US). Punch Newspapers (2021-07-21). Retrieved on 2022-02-21.
  2. Prof. Julius Ihonvbere – Channels Television. Retrieved on 2022-02-21.
  3. Urhobotimes.com. www.urhobotimes.com. Retrieved on 2015-12-11.
  4. Ikumi (4 July 2023). Abbas Unveils Principal Officers In 10th House Of Reps. www.channelstv.com. Retrieved on 4 July 2023.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]