Kayode Soyinka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kayode Soyinka
Born (1957-12-15) 15 Disemba 1957 (age 66)
EducationVisiting Scholar, Wolfson College, Cambridge University; City, University of London; United States International University, San Diego, California; College of Journalism, Fleet Street, London
OccupationÀtụ:Flat list
Known forPublisher of Africa Today Magazine
Websitehttp://www.africatoday.com

Kayode Soyinka (onye amụrụ Olukayode Adedeji Soyinka; 15 Disemba 1957) bụ onye nta akụkọ Naijiria, onye na-ebipụta akwụkwọ, na onye edemede.[1]

Ọ bụ onye guzobere, onye na-ebipụta akwụkwọ na onye isi nchịkọta akụkọ nke Africa Today Magazine, otu n'ime magazin akụkọ mba ụwa nke Africa.[2]

Ndụ onwe onye na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Kayode na Ibadan, Naịjirịa, n'aka Pa John Akinleye Soyinka na Mrs Jochebed Olufunmilayo Soyinka (née Akinyele) nke Owu, Abeokuta, Ogun State. Ọ bụ nwa nke abụọ n'ime ụmụ isii - ụmụ nwoke ise na otu nwa nwanyị. Ọ lụrụ Titilope Oluwadamilola (née Odugbesan) na 15 Ọktoba 1983. Ha nwere ụmụ abụọ, nwa nwanyị Oluwatumininu Adebimpe, amụrụ na 15 Jenụwarị 1984 na nwa nwoke Oluwagbeminiyi Adekunle, amụrụ n'April 25, 1986.

Kayode nwetara agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ elementrị ya na Ibadan na Christ the King (CKC) na Odo-Ona (1964-1966) na Ibadan City Council (ICC) Practising School na Apata (1967-69). N'afọ 1970, ọ gara Baptist Boys" High School (BBHS), na Owu, Abeokuta maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya.[3] Na BBHS ọ bụ onye otu ndị na-ede akwụkwọ na ndị na-arụrịta ụka; ọ nọchitere anya ma merie laurels maka ụlọ akwụkwọ ahụ na asọmpi edemede na arụmụka n'etiti ụlọ akwụkwọ. Ọ na-akpọ ụbọ akwara maka ụlọ akwụkwọ ahụ. Kayode Soyinka, na Jenụwarị 23, 2023, ghọrọ onye a nabatara n'ime BBHS Centennial Hall of Fame. Ọ gụsịrị akwụkwọ na B.A. na International Relations na United States International University, San Diego, California (Bushey Campus, England) na 1987 na M.A. in International Journalism na City, University of London, United Kingdom na 1989.[2] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na City, Mahadum nke London, Commonwealth kwadoro Kayode na Mahadum Cambridge, England, dị ka onye ọkà mmụta nleta na Wolfson College na 1990.[3] E mekwara ya onye 21st Century Trust Fellow n'ọnwa Eprel afọ 1991 mgbe mmemme gbasara ikike mmadụ na mmekọrịta mba ụwa, nke mere na Worcester College, Mahadum Oxford, n'okpuru nlekọta nke ndị enyi abụọ Prọfesọ Kevin Boyle, onye nduzi nke Human Rights Centre, Mahaduma Essex, UK, na onye nnọchi anya Olara Otunnu, onye isi oche nke International Peace Academy, New York.

Ọrụ na ihe ịga nke ọma[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe Kayode gụsịrị na BBHS, ọ họọrọ ọrụ odeakwụkwọ na PZ Cussons Nigeria Plc na Ilupeju, Lagos. N'afọ 1976, mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, Kayode bịanyere aka na Sketch Newspapers dị ka nwa ọhụrụ.[3] Ọ rụrụ ọrụ Sketch Newspapers na Ibadan na Benin City. Nchịkwa nke Sketch nyere ya agụmakwụkwọ iji mụọ na College of Journalism, Fleet Street, London. Soyinka gụrụ akwụkwọ ebe a n'etiti afọ 1978-79, a họpụtakwara ya dị ka onye nta akụkọ London nke akwụkwọ akụkọ Sketch.[2]

Ebe ọ biri na England, Kayode guzobere onwe ya dị ka onye na-ede akwụkwọ akụkọ UK nke akwụkwọ akụkọ Naijiria dị ka Concord Newspaper.[2] Site n'ebe ahụ, ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ nke Africa Now na London Bureau Chief of Newswatch magazine.[3]

Ọrụ ya site n'aka otu akwụkwọ akụkọ Concord dị ka onye ọsụ ụzọ London Correspondent na 1980 malitere mmekọrịta ya na otu n'ime ndị nkuzi ya, Chief M. K. O. Abiola. Kayode rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka pụrụ iche, onye nzuzo na onye a tụkwasịrị obi nke onye na-ebipụta akwụkwọ na onye ọchụnta ego mba ụwa ruo ihe karịrị afọ anọ, na-eguzobe ma na-elekọta ụlọ ọrụ London nke ụlọ ọrụ akwụkwọ akụkọ ahụ.[2]

Na Mee, 1995 Kayode hapụrụ Newswatch wee guzobe magazin akụkọ nke ya, Africa Today, otu n'ime magazin akụkọ mba ụwa nke Africa.

Ọ bụ onye Commonwealth na-anụ ọkụ n'obi. Ọ bụkwa otu n'ime ndị na-eje ozi ogologo oge na The Round Table Moot - Editorial Board nke Commonwealth Journal of International Affairs. E hiwere ya na 1910, The Round Table bụ akwụkwọ akụkọ mba ụwa kachasị ochie na Britain. N'afọ 2014, a họpụtara ya dị ka onye otu Board of Trustees nke The Round Table ruo afọ atọ ruo n'afọ 2017; a họpụtakwara ya ọzọ maka afọ atọ ọzọ na 2023. Ọ bụkwa onye nlekọta na onye isi oche nke London Management Committee nke Commonwealth Journalists Association (CJA) ma, ya na onye nwụrụ anwụ Derek Ingram, nọchitere anya CJA na bọọdụ nke Commonwealth Human Rights Initiative (CHRI) mgbe e guzobere ya.


Ihe omume ndị dị ịrịba ama[dezie | dezie ebe o si]

Mgbalị nke June 12, 1993[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe a kagburu ntuli aka onye isi ala nke 12 June 1993 nke Chief M. K. O. Abiola, Kayode mere ndokwa maka mpụta nke Chief Abiola na mmemme BBC TV Newsnight na mgbede nke ịkagbu ya iji kwupụta iwe ya na nkatọ nke ịkagbawa ahụ na mba ụwa.[4] Nke ahụ bụ ajụjụ ọnụ mbụ dị mkpa nke Chief Abiola na netwọk telivishọn a ma ama na mba ụwa. Kayode mechara soro nke a site n'otu isiokwu nke katọrọ nkwụsị ahụ n'akwụkwọ akụkọ London, Sunday Independent nke 11 Julaị 1993. N'ime akwụkwọ ahụ, nke Bernard Levin, onye na-akọwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye na-ede akwụkwọ akụkọ nke London Sunday Times kọwara na kọlụm ya na mbipụta akwụkwọ akụkọ nke July 18, 1993, dị ka "akụkọ kachasị ọkụ n'obi" banyere nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria ọ gụrụ, Kayode katọrọ ntuli aka nke onye ọchịchị aka ike nke ndị agha bụ Onye isi ala Ibrahim Babangida dị ka "aghụghọ na nnukwu aghụghọ".

N'oge a tụrụ Chief Abiola mkpọrọ site n'aka ọchịchị obi ọjọọ General Sani Abacha, Kayode malitere nzukọ na 1995 n'etiti onye ụkọchukwu South Africa, Achịbishọp Desmond Tutu na arịrịọ nke Dr (Mrs) Doyin Abiola, otu n'ime ndị nwunye Chief Abiola. Nzukọ a mere n'ụlọ ikpe Bishop na Cape Town, mgbe nke ahụ gasịrị, onye ụkọchukwu ahụ gara General Abacha dị ka onye nnọchi anya Onye isi ala Nelson Mandela.

Onye lanarịrị bọmbụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ na-ede maka Concord site na UK, Kayode zutere ma malite mmekọrịta ya na Dele Giwa, onye n'oge ahụ bụ onye nchịkọta akụkọ nke Sunday Concord. Mmekọrịta a gara n'ihu ma sie ike mgbe Giwa na ụfọdụ ndị ọrụ ibe ya, Ray Ekpu, Yakubu Mohammed, na Dan Agbese, guzobere magazin akụkọ Naịjirịa Newswatch, ma họpụta Kayode, onye na-arụ ọrụ n'okpuru onye nta akụkọ Naịjaria na onye na-ebipụta akwụkwọ Peter Enahoro dị ka onye nchịkọta akụkọ nke Africa Now, onye isi ụlọ ọrụ London.

Akụkọ banyere ọnwụ Dele Giwa site na bọmbụ ngwugwu n'ụtụtụ nke 19 Ọktoba 1986 na ndụ Kayode site na mgbawa ahụ na onye akaebe ọnwụ ahụ, amaara ndị Naijiria na ndị na-eme mkpọsa maka nnwere onwe mgbasa ozi.[3][5][2][6][7]

Ịhụ ndị isi ụwa[dezie | dezie ebe o si]

Kayode Soyinka na Onye isi ala Naijiria Muhammadu Buhari. Ha na ha nọ na foto ahụ bụ onye bụbu odeakwụkwọ ukwu Commonwealth Sir Shridath (Sonny) Ramphal (n'etiti), onye nnọchi anya Washington nke Antigua na Barbuda Sir Ronald Sanders (n'aka ekpe) na onye nnọchianya Bulus Lolo, odeakwụkwọ na-adịgide adịgide, Ministry of Foreign Affairs, Nigeria na 2015

Ewezuga ịbụ onye nta akụkọ mba ụwa na onye na-ebipụta akwụkwọ, Kayode esorowo ndị isi n'ime na n'èzí Naịjirịa. Ọ zutere Eze Nwanyị Elizabeth nke Abụọ na Duke nke Edinburgh ugboro abụọ, na Buckingham Palace na Windsor.

Ọ zutere ma gbaa ndị ọchịchị ajụjụ ọnụ dị ka onye isi ala South Africa Nelson Mandela; onye nwetara ihe nrite Nobel Peace Prize Archbishop Desmond Tutu; onye agha nnwere onwe South Africa Chris Hani; onye bụbu praịm minista Britain James Callaghan; onye bụzi odeakwụkwọ mba ọzọ nke Britain na osote praịm Minista Sir Geoffrey Howe (mgbe e mesịrị Lord Howe); onye bụbu odeakwụkwọ mba Britain Dr David Owen (mgbe ahụ Lord Owen); onye bụ onye bụbu onye isi ala Naijiria Olusegun Obasanjo; onye bụ praịm minister Kenya Raila Odinga; onye bụ onye isi ala United American Nations Andrew Young na onye isi ala nke Commonwealth[8][9][10]

Na mbido ọnwa Febụwarị afọ 2002 mgbe onye bụbu praịm minista Britain bụ Tony Blair malitere njem mbụ ya na West Africa, Kayode gosipụtara na ndị ọrụ gọọmentị. Nleta ahụ kpuchiri mba anọ - Nigeria, Ghana, Sierra Leone na Senegal. N'afọ 2015, Kayode nwere nsọpụrụ nke Praịm Minista Gaston Browne nke Antigua na Barbuda kpọrọ ya ka ọ bụrụ akụkụ nke ndị nnọchi anya obere agwaetiti Caribbean na Nzukọ Ndị isi ọchịchị Commonwealth (CHOGM) na Malta.

Ịbanye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Kayode nwara ugboro atọ ka a họpụta ya dịka gọvanọ nke Ogun State, Nigeria. Nke mbụ bụ na 2003 na ikpo okwu nke Alliance for Democracy (AD).[11] Ọ tụfuru tiketi ahụ n'aka gọvanọ nọ n'ọkwa Chief Olusegun Osoba onye bụbu onye njikwa ya na akwụkwọ akụkọ Sketch na Ibadan. Mgbalị nke abụọ bụ na 2007 mgbe ọ tụfuru tiketi ahụ ọzọ n'okpuru ikpo okwu nke Action Congress (AC). Mgbalị nke atọ na-enweghị isi bụ na 2011; ọzọ, a jụrụ ya tiketi n'okpuru ikpo okwu nke Action Congress of Nigeria (ACN).[12] Kayode Soyinka bụ onye ndú nke All Progressives Congress (APC) na Ogun State. Kemgbe ahụ, ọ lara ezumike nká na ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji lekwasị anya n'ọrụ mgbasa ozi ya.

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Kayode Soyinka bụ onye dere Diplomatic Baggage: Mossad and Nigeria - The Dikko Story, nke e bipụtara na 1994.[3][13] Ọrụ ahụ bụ maka mgbalị dara ada nke ọchịchị ndị agha Naijiria na 1984 ịtọrọ ma bubata onye bụbu Minista Na-ahụ Maka Njem, Alhaji Umaru Dikko na United Kingdom. Ọ bụ onye dere "Born into Journalism: Memoir of a Newspaper Report". E bipụtara akwụkwọ ahụ na 2020, e dere ya iji cheta afọ 45 ya na ọrụ mgbasa ozi na afọ 25 nke nguzobe nke magazin akụkọ ya, Africa Today. Na "Born into Journalism", Kayode Soyinka kọrọ ahụmahụ ya nke ịbụ onye nta akụkọ. N'afọ 2023, o dekwara INSPIRING LEADERSHIP, akụkọ ndụ nke Architect Darius Dickson Ishaku, onye bụ Gọvanọ nke Taraba State, Nigeria.

Ndị otu ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

  • 21st Century Trust Fellow (The Place of Human Rights in International Relations, Worcester College, Oxford University 1991)
  • Onye nsọpụrụ Harry Britain Fellow nke Commonwealth Press Union (CPU), London
  • Onye otu, Commonwealth think-tank, The Round Table (ndị nchịkọta akụkọ nke Commonwealth Journal of International Affairs)[14]
  • Onye bụbu onye otu, Board of Trustees of the Commonwealth Journalists" Association (CJA)
  • Onye bụbu onye otu, Board of the Commonwealth Human Rights Initiative (CHRI)
  • Onye bụbu onye isi oche afọ atọ nke Kọmitii Nchịkwa London nke Commonwealth Journalists Association
  • Onye otu, Board of Trustees nke BBHS Alumni Foundation
  • Onye a nabatara n'ime BBHS Centennial Hall of Fame.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]