Kingsley Moghalu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kingsley Moghalu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereKingsley Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1963 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụdiplomat, Odee akwụkwọ Dezie
onye were ọrụThe Fletcher School of Law and Diplomacy Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Nigeria, London School of Economics and Political Science, The Fletcher School of Law and Diplomacy Dezie
academic thesisJustice as policy and strategy: A study of the tension between political and juridical responses to violations of international humanitarian law Dezie
candidacy in election2019 Nigerian presidential election Dezie

Kingsley Chiedu Moghalu OON (amụrụ na 7 Mee 1963) bụ onye Naijiria na-ahụ maka akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote Gọvanọ nke Central Bank of Nigeria, nke Onye isi ala Umaru Musa Yar'Adua họpụtara, site na 2009 ruo 2014. O mechara kụzie na Mahadum Tufts dị ka Prọfesọ nke Practice na International Business and Public Policy na The Fletcher School of Law and Diplomacy site na 2015 ruo 2017.[1] Ọ bụ onye na-azọ ọkwa onye isi ala nke Young Progressive Party (YPP) na ntuli aka mba ahụ na Febụwarị 2019.[2]

Moghalu bụ onye guzobere Sogato Strategies LLC, ụlọ ọrụ ndụmọdụ itinye ego zuru ụwa ọnụ, na onye isi oche nke Institute for Governance and Economic Transformation (IGET), ụlọ ọrụ na-eche echiche ọha na eze.[3] Ọ bụ onye Non-Resident Senior Fellow na Council on Emerging Market Enterprises na Fletcher School na Mahadum Tufts[4] ma rụọ ọrụ dị ka onye nnọchi anya pụrụ iche nke United Nations Development Program (UNDP) na Post-Covid Development Finance maka Africa.[5][6][7]

Ọ bụ Oxford Martin Visiting Fellow na Mahadum Oxford maka oge Michaelmas na 2021[8]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Moghalu na Lagos na 1963 n'aka Isaac Moghalu, onye ọrụ mba ọzọ nke Naijiria na Vidah Moghalu، onye nkuzi ụlọ akwụkwọ. Moghalu biri na Switzerland na Washington, DC, ebe nna ya nọ. Isaac Moghalu weghachiri ọrụ ya na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa ka nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke ọrụ ebere na-ama jijiji na mba ahụ, ezinụlọ ahụ laghachiri Naịjirịja n'ọnwa Eprel afọ 1967. Mpaghara Ọwụwa Anyanwụ mara ọkwa nkewa ya na Naijiria n'ọnwa Mee na-esote, Moghalu na ezinụlọ ya biri n'obodo ya Nnewi, yana Umuahia, isi obodo nke Republic of Biafra, n'oge agha obodo nke were afọ abụọ na ọkara. N'afọ ndị 1970 Kingsley nwetara agụmakwụkwọ sekọndrị ya na Eziama High School, Aba, Government College Umuahia, na Federal Government College Enugu. O nwetara akara ugo mmụta na Mahadum Naijiria n'afọ 1986, na Barrister na Law site na Nigerian Law School, Lagos.[9][10][11]

Moghalu nwetara nzere Master of Arts na 1992, na The Fletcher School of Law and Diplomacy na Mahadum Tufts, ebe ọ bụ Joan Gillespie Fellow na onye enyemaka nyocha na International Political Economy Program. O nwetara asambodo mba ụwa na Risk Management site na Institute of Risk Management (IRM) na London. Moghalu mechara nweta nzere Doctor of Philosophy na International Relations na London School of Economics and Political Science na 2005 na thesis akpọrọ "Justice as policy and strategy: A study of the tension between political and juridical responses to violations of international humanitarian law". Ọ natara agụmakwụkwọ dị elu na macroeconomics na njikwa ngalaba ego, ọchịchị ụlọ ọrụ, na idu ndú atụmatụ zuru ụwa ọnụ na International Monetary Fund Institute, Columbia Business School, Harvard University's Kennedy School of Government, Harvard Business School, na Wharton School na Mahadum Pennsylvania.[11][10]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Moghalu sonyeere United Nations na 1992. Ọ rụrụ ọrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, iwu, na ọrụ gbasara mpụga na ụlọ ọrụ ọrụ na Cambodia, isi ụlọ ọrụ United Nations na New York, Croatia, na Tanzania / Rwanda. Ọrụ mbụ ya bụ dị ka onye ọrụ ikike mmadụ na ntuli aka nke UN na United Nations Transitional Authority. Otu afọ mgbe nke ahụ gasịrị, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ngalaba ọrụ udo na isi ụlọ ọrụ UN na New York. Site na 1996 ruo 1997, ọ rụrụ ọrụ na Yugoslavia mbụ dị ka onye ndụmọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nye onye nnọchi anya pụrụ iche nke odeakwụkwọ ukwu UN na Croatia. E kenyere Kingsley dị ka onye ndụmọdụ iwu na United Nations International Criminal Tribunal for Rwanda (UNICTR) na Arusha, Tanzania, na 1997 ma mesịa bulie ya n'ọkwa onye na-ekwuchitere ụlọ ikpe mba ụwa. Dị ka onye ndụmọdụ pụrụ iche na ọnụ na-ekwuchitere ya, ọ bụ ya na-ahụ maka mmepe iwu, atụmatụ atụmatụ na mmekọrịta mba ọzọ. UNICTR nyere mkpebi ikpe mbụ nke ụlọ ikpe mba ụwa gbasara mgbukpọ agbụrụ.[12]

N'afọ 2002, a họpụtara Moghalu na World Health Organization na Geneva, Switzerland, dị ka onye isi nke mmekọrịta zuru ụwa ọnụ na mkpokọta akụ na ụba na The Global Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malaria (GFATM), otu ụlọ ọrụ mmepe mba ụwa na ego itinye ego na $ 20 ijeri na akụ na itinye ego na mba 140 na-emepe emepe na nke etiti. Ọ bụ onye otu Global Fund's senior management group nke setịpụrụ atụmatụ ụlọ ọrụ, onye otu kọmitii njikwa ihe ize ndụ, a kwalite ya ka ọ bụrụ onye nduzi n'afọ 2006.[9]

N'afọ 2006, odeakwụkwọ ukwu nke United Nations Kofi Annan họpụtara Moghalu dị ka onye otu UN General Assembly-mandated Redesign Panel on the United Nations Internal Justice System. Na-arụ ọrụ na isi ụlọ ọrụ UN na New York maka ọnwa isii na ọkara mbụ nke afọ 2006, Redesign Panel nyochara ma nye aro maka otu esi emeziwanye usoro ikpe ziri ezi na United Nations.[13]

Kọmitii Na-achị Isi nke Nzukọ Mba Ndị Dị n'Otu na Mmepe (UNCTAD) na Geneva, Switzerland họpụtara Kingsley Moghalu, na 2017, dị ka onye otu ya dị elu Independent Expert Group on Financing for Development. Òtù Ndị Ọkachamara nyochara ma nye aro maka otu esi emezu ebumnuche mmepe na-adịgide adịgide na njikwa akụ dị irè maka mmepe na mba ndị na-emepe emepe.[14]

Moghalu gbara arụkwaghịm na United Nations na Disemba 2008. Mgbe ahụ, o guzobere Sogato Strategies S.A., ụlọ ọrụ na-ahụ maka atụmatụ zuru ụwa ọnụ na ihe ize ndụ, na Geneva.

Umaru Yar'Adua, Onye isi ala nke Federal Republic of Nigeria (2007-2010), họpụtara Moghalu osote gọvanọ nke Central Bank of Nigeria na Nọvemba 2009.[15] Moghalu bụ osote gọvanọ maka Financial System Stability ma lekọta mmezu nke mgbanwe na ngalaba ụlọ akụ Naịjirịa mgbe nsogbu ego zuru ụwa ọnụ nke afọ 2008 gasịrị.[16] Ọ rụkwara ọrụ dị ka osote gọvanọ maka Ọrụ, yana ọrụ nlekọta maka ọrụ ego na alaka, usoro ịkwụ ụgwọ, na njikwa nke ego mba ọzọ nke Naịjirịa nke ijeri $ 37. Ọ duziri mmepe nke mgbanwe usoro ịkwụ ụgwọ, gụnyere mmepe na iwebata njirimara Bank Verification Number (BVN), nke mere ka ụlọ ọrụ Fintech na-aga nke ọma.[17][18]

Moghalu bụ onye otu Kọmitii Iwu Ego (MPC), Kọmitii nke Ndị Gọvanọ (CoG), na Board of Directors nke CBN, ma jee ozi dị ka onye otu na onye nnọchi anya CBN na Economic Management Team nke onye isi ala Goodluck Jonathan. Ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye isi oche nke ndị nduzi nke Nigerian Export-Import Bank (NEXIM) na Financial Institutions Training Centre, yana dịka onye otu nke Asset Management Corporation of Nigeria, Securities and Exchange Commission (SEC), na Alliance for Financial Inclusion (AFI) nke dị na Kuala Lumpur. Ọ nọchitekwara anya CBN dị ka onye otu Board Executive Committee nke International Islamic Liquidity Management Corporation, nke nwere isi na Kuala Lumpur.[19][20]

N'afọ 2014, Kingsley Moghalu kwuru okwu ncheta Thomas Hodgkin na Mahadum Oxford.[21][22][23]

Na Mee 8, 2023 Moghalu kwuru okwu ncheta nke 30th Anniversary Founders" Day Lecture nke African Export-Import Bank Afreximbank na isi ụlọ ọrụ ụlọ akụ ahụ na Cairo, Egypt.[24][25][26]

Arụmụka[dezie | dezie ebe o si]

Oge Moghalu nọ na CBN gụnyere iwebata ụlọ akụ na-enweghị mmasị (nke Islam). Iwu a kpatara esemokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị siri ike. Moghalu gbachitere mkpebi iwebata ụlọ akụ Alakụba na-akọwa na nke a bụ otu n'ime ọtụtụ usoro iji gbasaa itinye ego ma ọ bụghị, dịka ọtụtụ Ndị Kraịst nọ na mba nwere esemokwu siri ike nke ịrọ òtù kwenyere n'ụzọ na-ezighi ezi, atụmatụ Islamization.[27]

Na mbido afọ 2014, enweghị nkwekọrịta nke ụkpụrụ dugara na nkwụsịtụ nwa oge na mmekọrịta Moghalu na onye isi ya mbụ Sanusi Lamido Sanusi, onye Onye isi ala Goodluck Jonathan kwụsịrị. Sanusi boro ebubo na ọ bụ ijeri $ 20 na ụlọ ọrụ mmanụ ọha na eze nke mba ahụ. Moghalu ekwenyeghị n'otú onye isi ya si edozi esemokwu ahụ. O gosipụtara nkụda mmụọ na Sanusi agafeela ọrụ ya dị ka onye isi ụlọ akụ etiti wee banye n'ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mana o mesiri ike nkwado ya maka idu ndú Sanusi na iwu ego.[20]

Ndị ikom abụọ ahụ mere udo mgbe, afọ atọ ka e mesịrị, Sanusi, onye bụbu Emir nke Kano, ji ihu ọma na ihu ọma nabata Moghalu, tinyere ndị kansụl Emirate Council nke Kano dum, mgbe Moghalu gara leta ya n'obí eze ya na Kano na Nọvemba 2017. Emir ahụ toro onyinye Moghalu maka ihe ịga nke ọma nke ndị isi Sanusi na CBN, ma kwuo na ọ nweghị ịkwa ụta maka ịtụ aro Prọfesọ Moghalu na Onye isi ala Yar"Adua maka nhọpụta dị ka osote gọvanọ nke ụlọ akụ etiti.[28]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Febụwarị afọ 2018, Moghalu kwupụtara ebumnuche ya ịzọ ọkwa onye isi ala Naịjirịa. O mechara họrọ ịgba ọsọ na ikpo okwu nke Young Progressives Party.[7] Ka mkpọsa onye isi ala kwụsịrị na Febụwarị 2019, Wole Soyinka, onye Naijiria a mụrụ na Nobel Laureate, nyere nkwado siri ike maka Kingsley Moghalu ka a họpụta ya dịka onye isi ala Naijiria.[29][30]

Sanusi Lamido Sanusi, onye bụ Emir nke Kano n'oge ahụ, kwadokwara Moghalu maka onye isi ala.[31] Moghalu nwetakwara nkwado siri ike nke Ooni nke Ife, Adeyeye Enitan Ogunwusi[32][33]

Ọ bụ ezie na Moghalu mechara merie ntuli aka ahụ n'aka Buhari, ndọrọndọrọ ọchịchị ya, nke dabeere na nkwupụta ya "Build, Innovate and Grow" (BIG), nwere arịrịọ siri ike, ma mepụta mgbanwe na akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria maka mkpa maka mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ntuli aka.[34] N'ọnwa Ọktoba 2019, Moghalu gbara arụkwaghịm dịka onye otu YPP, na-ekwupụta na ọ ga-elekwasị anya n'ọdịnihu dị nso na nkwado maka mgbanwe ntuli aka site na mmegharị ụmụ amaala na-abụghị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị To Build a Nation (TBAN).[35][36] N'ọnwa Disemba afọ 2022, Moghalu kwupụtara na ọ hapụrụ kpamkpam ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Naịjirịa ma laghachi na ndụ ọkachamara.[37][38][39][40]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi ala Goodluck Jonathan nyere Moghalu ihe nrite National Honour nke onye isi nke Order of the Nigerian (OON).[41] E nyere ya nzere Doctor of Laws (LL.D.) Honoris Causa site na Mahadum Anambra State, ọ bụkwa Fellow nke Chartered Institute of Bankers of Nigeria (FCIB).[42] Ọ bụ onye natara Rotary International Distinguished Service Award, na "Against All Odds" Achievement Award nke African Women Economic Consortium.[43] N'afọ 2019, mgbe ntuli aka n'ozuzu na Naijiria gasịrị, Federation of West African Freelance Journalists Association kpọrọ Moghalu "Nigerian Political Icon of the Year" n'ihe njikọ ahụ kpọrọ "Nigeria Political Achievers Hall of Fame".[44]

Na Disemba 28, 2020, a kwanyeere Moghalu ùgwù site n'inye ya aha ọdịnala Nnewi nke Ifekaego nke Nnewi Kingdom site n'aka HRH Igwe Kenneth Onyeneke Orizu III.[45]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Moghalu lụrụ Maryanne Onyinyechi Moghalu, Nee Ezike, na 1994. Ha nwere ụmụ anọ.[12]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Bridging Education, Research and Practice in International Affairs: Tufts' Fletcher School Welcomes Three Distinguished Faculty in Fall 2015 - Tufts Fletcher School. Fletcher.tufts.edu. Archived from the original on 23 November 2015. Retrieved on 4 August 2018.
  2. Nseyen (2021-10-08). 2023: Kingsley Moghalu joins ADC after dumping YPP (en-US). Daily Post Nigeria. Retrieved on 2023-01-11.
  3. Institute for Governance and Economic Transformation (IGET) Archives (en-GB). Premium Times Nigeria. Retrieved on 2023-08-21.
  4. Kingsley Moghalu – CEME.
  5. The Lunch Hour - Kingsley Moghalu: UNDP Special Envoy (2 December 2020).
  6. Kingsley Moghalu: A profile of YPP's 2019 presidential candidate. www.pulse.ng (7 January 2019).
  7. 7.0 7.1 Kingsley Moghalu picks party for 2019 presidential election. Premiumtimesng.com (24 May 2018). Retrieved on 4 August 2018.
  8. Oxford University appoints Moghalu as visiting academic (en-US). guardian.ng. Retrieved on 2023-09-17.
  9. 9.0 9.1 Professor Kingsley Chiedu Moghalu. Businessdayonline.com (25 June 2015). Archived from the original on 20 June 2019. Retrieved on 4 August 2018.
  10. 10.0 10.1 Moghalu-Fedi. Archived from the original on 25 November 2020. Retrieved on 8 August 2018.
  11. 11.0 11.1 Central Bank of Nigeria:: Board of Directors. Cenbank.org. Retrieved on 4 August 2018.
  12. 12.0 12.1 About Nigeria | Onlinenigeria.com. Archived from the original on 3 November 2018. Retrieved on 7 May 2019.
  13. Secretary-General Appoints Independent Experts to Redesign System of Administration of Justice. Un.org. Retrieved on 4 August 2018.
  14. UNCTAD Appoints Moghalu to High Level Expert Group. THISDAYLIVE (27 September 2017).
  15. Orioha (2015-02-23). Moghalu, CBN ex-Deputy Governor appointed prof at Tufts University (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. Archived from the original on 2023-08-21. Retrieved on 2023-08-21.
  16. Nigeria (2018-09-10). Banks, the challenges and real sector interventions (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. Retrieved on 2023-08-21.
  17. Professor Kingsley Moghalu, OON – AFRIBIF. Archived from the original on 2021-10-27. Retrieved on 2023-10-02.
  18. Central Bank of Nigeria:: Board of Directors. www.cbn.gov.ng.
  19. Company Overview of AMCON, Inc.. Bloomberg.com.
  20. 20.0 20.1 Nigeria’s suspended central banker overstepped the mark, says his (en). The Independent (18 March 2014). Retrieved on 2019-01-21.
  21. Former CBN Deputy Governor Moghalu to address Swiss business leaders. Financial Nigeria International Limited.
  22. Kingsley Moghalu - Tufts Fletcher School. Fletcher.tufts.edu. Archived from the original on 23 April 2018. Retrieved on 4 August 2018.
  23. CBN Deputy Gov, Moghalu, to Deliver Oxford Lecture Jan. 27. METROWATCH (26 January 2014). Archived from the original on 25 June 2021. Retrieved on 2 October 2023.
  24. Adeeso (2023-05-05). Moghalu To Deliver Afreximbank 30th Founders’ Day Lecture (en-US). Retrieved on 2023-08-21.
  25. Moghalu Urges Afreximbank to Focus on Building Trade Policy Capacity in Africa - THISDAYLIVE (en). www.thisdaylive.com. Retrieved on 2023-08-21.
  26. Agbo (2023-05-09). Afreximbank has to leverage AfCFTA to transform Africa by 2050 – Moghalu (en-US). TheNiche. Retrieved on 2023-08-21.
  27. Nigeria: CBN Defends Islamic Banking. allafrica.com (23 June 2011). Retrieved on 2021-03-15.
  28. Former CBN Deputy Gov., Prof Moghalu visits Emir of Kano, Obi of Onitsha, others. Vanguard News (10 January 2018).
  29. 2019 Presidential Election: Wole Soyinka endorses Kingsley Moghalu | Premium Times Nigeria (8 February 2019).
  30. Prof. Kingsley Moghalu declares for Presidency – - The Sun News. Sunnewsonline.com (1 March 2018). Retrieved on 4 August 2018.
  31. Sijuade (18 June 2018). Emir Sanusi Endorses Moghalu As One Of The Most Credible 2019 Presidential Aspirants.
  32. 2019: Ooni of Ife drums support for Moghalu (2 February 2019).
  33. Television. "What Ooni of Ife told Moghalu ahead of 2019 elections", OAK TV, Oak tv, 5 February 2019. Retrieved on 5 February 2019.
  34. TBAN: Moghalu withdraws from partisan politics to lead movement. www.pulse.ng (12 April 2019).
  35. TBAN calls for constitutional restructuring, electronic voting. Vanguard News (12 November 2020).
  36. Moghalu Writes NASS Leadership As TBAN Launches Petition For Electoral Reform | Channels Television. www.channelstv.com.
  37. Adeeso (2023-05-05). Moghalu To Deliver Afreximbank 30th Founders’ Day Lecture (en-US). Retrieved on 2023-08-21.
  38. Ogunsile (2022-12-22). Ex-Deputy CBN Gov, Moghalu Withdraws From Partisan Politics (en-GB). Naija News. Retrieved on 2023-08-21.
  39. Moghalu: I am happy I withdrew from partisan politics - P.M. News (en-US). Retrieved on 2023-08-21.
  40. Okojie (2022-12-24). I am no longer running for office in Nigeria — Kingsley Moghalu (en-US). Businessday NG. Retrieved on 2023-08-21.
  41. National Honours – Channels Television.
  42. Moghalu Bags Honorary Doctorate. article.wn.com.
  43. Kingsley Moghalu receives Political Icon of the year 2019 award. Vanguard News (24 August 2019).
  44. Moghalu Kingsley Biography and Detailed Profile (24 May 2018).
  45. Who the cap fits: Kingsley Moghalu bags Nnewi traditional title (2 January 2021). Archived from the original on 31 October 2023. Retrieved on 2 October 2023.