Lekan Balogun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Lekan Balogun
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya3 Maachị 1973 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, odee ejije, essayist, researcher, theatre manager Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Lagos Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

 

Lekan Balogun (amụrụ na 3 Machị 1973) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri na onye nduzi ihe nkiri. Egwuregwu ya gụnyere Moremi Ajaasoro, nke a rụrụ dị ka ntinye nke mpaghara ọdịda anyanwụ maka Festival of Nigerian Plays (FESTINA 2003); Olofin Ajaye na The Mote in the Eye, NANTAP International Theatre Day, 2008 na 2009/20th Anniversary Play projects; The Rejected Stone, akụkọ ifo Africa nke Cinderella, Alaafin Kanran, Farewell na Dirty Circle maka Royal Court Theatre, London, ihe ndị ọzọ, Yes Yes Yesund, London, maka nkwado British Sco; Yes Yes Yes Yescher & 183; Today; Night NightIS Foundation, London, London, Good Sco; Good Sco; Night; Good Scoers; Good Good News & Nigeria Foundation, London; Good Good Goods; Good Goods & Partners; World; World; Good Good Sco; World; O dere ma duzie egwuregwu banyere akụkọ ọdịnala Zulu (Izibongo) na akụkọ ihe mere eme na 2008 na aha Shaka, akụkọ ifo Zulu.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

Lekan Balogun [1] gụrụ Bekee na Social Studies, nweta asambodo Naijiria na Education (NCE) na Federal College of Education, Osiele, Abeokuta. O nwere nzere Bachelor of Arts na nzere masta (nke nwere ọdịiche) na Theatre Arts site na Ngalaba Creative Arts, Mahadum Lagos, Akoka, Nigeria.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[2]'oge na-adịghị anya mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Federal College of Education, Osiele, Abeokuta, na 1996, Lekan Balogun sonyeere Centre for Cultural Studies, Mahadum Lagos, Akoka, dị ka onye otu Associate yana onye otu Akuro Theatre, nke onye nwụrụ anwụ Prọfesọ Bode Osanyin, onye na-ede egwuregwu na onye nduzi ihe nkiri, n'okpuru nkuzi ya ọ natara ọzụzụ ọkachamara dị ka onye na-eme ihe nkiri na onye na-ese ihe nkiri. Ya na Centre na Akuro, ọ bụ akụkụ nke mmepụta dị ka Orisa, Left in the Cold (ntụgharị nke Bertolt Brecht's The Good Person of Szechwan) Two Jolly Men, Ogedengbe, wdg. Ọ nọ na Coca-Cola kwadoro UNILAG /NUGA GAMES 1998 mmepụta nke Ben Tomoloju's Jankariwo; Mediaknights / Total Theatre Not, My Fault, 1998; bụ onye otu ndị na-eme ihe nkiri, The Gods Are Not To Blame (MUSON Festival, 2006). Ọ bụ onye otu Mahadum Lagos, Akoka contingent, nke gara njem ngosi nke Ghana na oku nke Nigeria High Commission na Ghana, iji mee akara nke 48th Independence nke Nigeria, 2008. Ọ rụrụ ọrụ n'ụzọ dịgasị iche iche dị ka onye nchọpụta, onye edemede na onye ọrụ ọdịbendị maka Songobiyi African Creation, nke Princess Adetokunbo Abimbola, nwunye Prọfesọ Wande Abimbola guzobere; dị ka onye nyocha onwe ya, onye edemedi na onye na-eme ihe nkiri na Centre for Black and African Art and Civilization (CBAAC) ; onye edemede ma onye nduzi maka National Association of Nigerian Theatre Arts" Practitioners, Association of Nigerians n'etiti ndị ọzọ. O meela nnyocha dị ukwuu banyere akụkọ ifo na akụkọ ifo nke Afrịka, Mask, nkà ihe ọmụma, Okpukpe, metaphysics ma gosipụta mmasị ya maka akụkọ ọdịnala Yoruba, akụkọ ifo, akụkọ ifo na ihe mere eme, nke gosipụtara n'ọrụ ya. Ọ bụ onye nduzi nka, Legendaire Theatre, ụlọ ọrụ ihe nkiri ọkachamara nke dị na Lagos, Nigeria.

Nchịkọta / Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

[3] eduziwo klas ọmụmụ ihe ihe nkiri nke Ngalaba nke Mahadum Bekee nke Lagos ruo afọ atọ, gụnyere nke ikpeazụ; Look Back in Gratitude (nke John Osborne's Look Back in Anger) nke Bosede Ademilua-Afolayan dere. Ọrụ nduzi ọkachamara [4] gụnyere Wole Soyinka's Camwood on the Leaves maka ihe nkiri izizi @Terra, 2007; Olive Branch, nke ya na Kowry Kreations Media (nke bụzi Image and Heritage) mepụtara; Emmanuel Eni's Death of a Curator; mmepụta nke Love and Colours na Delphi, otu n'ime ihe nkiri nnwale ya (na njikọ ya na Theatre Centrik, nke enyi ya ogologo oge na onye mmekọ ya, Tony Bi On On On On, Oyu, Ori Ori Ori Ori O, O, Oyuyu, Oyu Oyu, Onu, Oyuy, Oyude, Oyuzi, Oyuji, Oyu o mere site na Oya, Oyu City, Oyu.

Ọrụ nnwale[dezie | dezie ebe o si]

Lekan Balogun amalitela ụdị edemede ọhụrụ ọ na-akpọ "Theory of Contradiction", nke sitere n'ike mmụọ nsọ nke Absurd Theatre, [5] mana ọ na-esite n'akụkọ ihe mere eme, akụkọ ifo na akụkọ ifo nke Africa. N'ime arụmọrụ, egwu ememe na ịgbachi nkịtị bụ ihe teknụzụ nke mmezu. [6] ndị e dere iji zụlite echiche ahụ gụnyere Ịhụnanya na Agba na Delphi, [1] Soyinka na Anya Shakespeare [7] gụrụ dị ka National Troupe of Nigeria, nke 26 na Series of Play Reading, Harlem Remembered, rụrụ na emume Duro Oni @ 60, na-egosi onye na-eme ihe nkiri Art-Osagie Okedigun, Wale Lampejo na Qamar Adekunjo; A Walk with Gandhi and Epitaph for Gaddafi. O mekwara ihe ma dee mkparịta ụka maka mmepụta mba ụwa nke The Power Play, site na ụlọ ọrụ ihe nkiri nke Germany, FLINN THEATER, nke meghere maka ikiri ọha na eze na Septemba 2012 na Kulturhaus Dock 4, Germany.

Ọrụ Ndị Ọzọ Dị n'Otu[dezie | dezie ebe o si]

Lekan Balogun bụkwa onye edemede, onye nnọchi anya ọdịbendị na onye edemede maka ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. A kpọrọ ya dị ka ọkà okwu, onye na-ekwu okwu na onye nhazi n'ọtụtụ ọmụmụ ihe gbasara nka, akwụkwọ na ihe nkiri. O nwere edemede na EDAOTO, n'etiti ndị ọzọ, a kpọkwara ya dị ka ọkà okwu n'ọtụtụ nzukọ ọmụmụ ihe na ọmụmụ ihe mba na mba ụwa gụnyere Write Associates 'The Africa Century International Writers Conference program, 2012 na Mahadum nke Free State, South Africa na African Studies Institute International Conference on Africa and its Diaspora na isiokwu Africa and its Baaspora: Expressions of Indigenous and Local Knowledge, Mahadum Georgia, Athens, USA, 2012.

Ọrụ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Moremi Ajaasoro - Afrocentric Productions Books, 2002
  • Our Tomorrow Today - Afrocentric Productions Books, 2003
  • Ụmụaka n'okporo ámá na ụmụ mgbei nke ndị HIV / AIDS metụtara - Afrocentric Productions Books, 2003
  • Alaafin Kanran - Akwụkwọ Literamed (Lantern Books), 2005[8]
  • The Rejected Stone - Literamed Publications (Lantern Books), 2005
  • [4]Oya - Akwụkwọ Literamed (Lantern Books), 2008[1]
  • Shaka - Akwụkwọ Literamed (Lantern Books), 2010
  • Maka Ndị dike na ndị na-eme ihe ike - Legendaire Theatre Production, 2009
  • Farewell - British Council, Nigeria Anthology of Drama, 2009
  • Olofin Ajaye: Akụkọ nke Lagos - Ihe nkiri Legendaire Production, 2010

Onyinye/Nke a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ n'ime ihe nkiri Lekan enwetawo otuto, n'etiti ha ndị a:

  • Moremi Ajaasoro - onye mmeri, NANTAP/FESTINA, 2002 Drama Award for Best New Play
  • Atundaolu - onye mmeri, Bode Osanyin 2006 Drama Award
  • Beyond the Sunset - ahọpụtara site na ndị ọka ikpe maka Jos Repertory Theatre, UNIJOS 2006, Festival of Theatre
  • Oya - ahọpụtara site na ndị ọka ikpe maka Jos Repertory Theatre, UNIJOS 2006, Festival of Theatre, Mahadum Jos
  • Oya - 2006 Mahadum Lagos Egwuregwu mkparịta ụka, Mahadum nke Lagos, Akoka
  • Harlem Remembered - ahọpụtara maka emume ihe nkiri Atlanta Black Theatre Festival, Atlanta, Georgia, USA, 2012.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Tony. "Women are great source of inspiration", Nigerian Compass, 1 December 2012. Retrieved on 1 December 2012.
  2. Connect. Lekan Balogun. ConnectCP. Archived from the original on 14 April 2013. Retrieved on 2011-11-14.
  3. Gbenga. "Time to Look Back in Gratitude", The PUNCH, 24 August 2012. Retrieved on 24 August 2012.
  4. 4.0 4.1 Lekan (2008). Oya: goddess of whirlwind. Lagos: Lantern Books. ISBN 9789781429170. 
  5. Tony. "Absurd Theatre, most appropriate style of writing –Balogun", Nigerian Compass, 7 July 2012. Retrieved on 7 July 2012.
  6. NWAGBO. Soyinka, Shakespeare on trial. The Theory of Contradiction. Nigerian Best Forum. Retrieved on 10 January 2010.
  7. Tony. "In Lagos, Balogun's Love and Colours in Delphi makes a sizzling premiere", Nigerian Compass, 23 April 2012. Retrieved on 23 April 2012.
  8. Lekan (2005). Alaafin Kanran: (tyranny of a King). Lagos, Nigeria: Lantern Books. ISBN 9781423196. 

N'afọ 1949 ruo n'afọ 1950, ọnọdụ ihe gbanwere ntakịrị, na-egosipụta ihe ndị ọzọ dị na Naijiria na sinima; [1] site na ebumnuche a na-ekwu na ọ na-eme ka mmepụta ihe nkiri "Africanize",

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  1. History of Nollywood. Nificon. Archived from the original on 6 September 2013. Retrieved on 15 October 2014.