Jump to content

Lyle Ashton Harris

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Lyle Ashton Harris
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereLyle Dezie
aha ezinụlọ yaHarris Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya6 Febụwarị 1965 Dezie
Ebe ọmụmụThe Bronx Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
ụdị ọrụ yaphotography Dezie
ebe agụmakwụkwọWesleyan University, California Institute of the Arts Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Ihe nriteRome Prize, Guggenheim Fellowship Dezie
webụsaịtịhttp://www.lyleashtonharris.com/ Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaMuseum of Modern Art, Vanderbilt Museum of Art, Philadelphia Museum of Art, Hessel Museum of Art, Studio Museum in Harlem Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naSmithsonian American Art and Portrait Gallery Library Dezie

 

Lyle Ashton Harris (amuru Febụwarị 6, 1965) bụ onye omenkà America nke zụlitere omume nka dị iche iche sitere na mgbasa ozi foto, mkpokọta, nka nwụnye na nka arụmọrụ . Harris na-eji ọrụ ya na-ekwu okwu gbasara mmepe mmekọrịta ọha na eze nke mmekọahụ na agbụrụ, ebe ọ na-enyocha njirimara nke ya dị ka onye oji, onye ojii. [1]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ na Bronx, Harris bụ onye prọfesọ chemistry nne Rudean tolitere mgbe ọ gbasịrị nna Harris, n'etiti New York City na Dar Es Salaam, Tanzania . Harris ekwupụtala mmetụta nke enweghị nna ya dị ka nnukwu mmetụta na mmepe nke onwe ya na nke mmetụta uche, nke a ga-emesị gosipụta site na ụfọdụ akụkụ ya, gụnyere mmekorita ya na nwanne ya nwoke, Thomas Allen Harris . [2] Mgbe ha nọ na Dar Es Salaam, e zigara Harris na nwanne ya nwoke n'ụlọ akwụkwọ Swahili na-asụ Bekee. Harris kwenyere na ọ dị mkpa na mmepe ya dị ka onye na-ese ihe na onye isi ojii ibi na obodo ebe ndị isi ojii nọ n'ọchịchị. O ji oge ya na Tanzania kpọrọ ihe, n'ihi na ọ dị nnọọ iche na ụlọ akwụkwọ ọ gara na New York City. [3]

Harris jiri nne na nna ya ochie nọrọ ọtụtụ oge n'oge ọ bụ nwata, [4] gụnyere nne nne ya Joella, onye o gosipụtara na nka ya, bụ onye ozi ala ọzọ na nna nna ya bụ onye na-echekwa ego maka Ụka Greater Bethel AME (Harlem, New York), nke metụtakwara ọtụtụ iberibe Harris. Na mgbakwunye, nna nna ya nwere nnukwu ebe nchekwa foto, nke enwere ike ijikọ na nnwale Harris mechara were foto na nka ya. [4]

N'oge ntorobịa ha na mmalite 1970s, Harris na nwanne ya nwoke malitere ịdọrọ na ngwụsị izu, nke ha ga-eme n'ime paseeji nke ụlọ nne ha. Nke a nyere ụmụnna ohere ohere iji nwalee nwoke na nwanyị na njirimara mmekọahụ nke onwe ha, ihe ha chere na ọ dị mkpa maka mmepe nka ha. Na mgbakwunye na igwu egwu na okike na arụmọrụ, Harris toyed nwere agba na ọrụ dị iche iche nke agba. N'ịbụ onye tolitere na 1970s, enwere mweghachi n'ime obodo ndị America America bụ nke nyocha nke omenala Africa malitere imetụta ụdị na omenala ụlọ. Harris ji agba jikọọ onwe ya na nka ya na mgbọrọgwụ ndị a, dịka ọtụtụ ndị obodo ya mere n'oge ọ bụ nwata. [2]

Academia na ọrụ mbụ[dezie | dezie ebe o si]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Harris kpebiri na mbụ ịga Mahadum Wesleyan na ebumnuche ebumnuche nke Economics. N'afọ nke abụọ ya n'ebe ahụ, ọ gara Amsterdam ịga leta nwanne ya nwoke bi n'ebe ahụ n'oge ahụ. Na Amsterdam, Harris chọtara akwụkwọ nke Allan Sekula, "Foto megide ọka: Essays na Photo Works" nke o kwenyere na ọ gbanwere echiche ya nke mmepe onwe ya, na-agbanwe usoro ndụ ya. Harris laghachiri na US wee nọrọ semester na-esote na-enyocha NYC site na ebe ịgba bọọlụ ojii nke 1980s. Ọ gara ọmụmụ ihe na nka, laghachi na Wesleyan, pụta dị ka queer, ma gbanwee isi ya na nka. [3] Na 1988, Harris gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Wesleyan na BFA. Harris natara MFA ya site na California Institute of Arts wee gaa National Graduate Photography Seminar na Tisch School of Arts na 1990. [5] Mgbe oge a gasịrị, Harris sokwa na mmemme mmụta independent nke Whitney Museum na 1992. [5]

Amerika[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka onye nkatọ Maximilíano Duron si kwuo, mpụta nke ịghọta onwe ya n'ime Harris kpalitere ọrụ mbụ ya akpọrọ "America" n'etiti 1987 na 1988. "America" bụ usoro foto ojii na nke ọcha nke Harris na-eyiri na wigs ma na-eyi whiteface. [3] Ndị ọkà mmụta, Kwame Appiah na Cassandra Coblentz, na-ele "America" dị ka nchọpụta Harris nke ma olu ya dị ka onye na-ese ihe, na dịka nwoke, mgbe ọ na-eji blackface egwuri egwu. [6] Harris gara n'ihu ịga na California Institute for Arts ma kọwaa ihe ịma aka ebe ahụ dị ka otu n'ime ụmụ akwụkwọ nwere agba. Mgbe ọ nwetasịrị nzaghachi site n'aka onye prọfesọ na ndị na-ege ntị na-acha ọcha aghọtahie ọrụ ya, o kere otu ihe ezubere iji nye iwu nlebara anya. Ibe a bụ Harris guzo na uwe agụ owuru nwere okwu mkparị na-ezo aka na ndị mmekọ nwoke na nwanyị na-ese na lipstick uhie na ala. Harris na-ekwupụta na o ji ibe a kpọpụta onye ọ bụ, wee weghachi ike na ya, n'ụzọ onye ọ bụla nwere ike ịghọta. [3]

Eserese onwe ya na ịma mma[dezie | dezie ebe o si]

Harris na-ejikarị eserese onwe ya n'ọtụtụ ọrụ na ihe ngosi ya, ọkachasị ọrụ ya mbụ. James Smalls na-ezo aka na ihe ngosi Harris nke onwe ya dị ka foto nke na-etinye aka na nyocha nke ihe gbasara ọha mmadụ na-elekwasị anya na ngbanwe na nhụsianya n'elu. [1] Otu n'ime ọrụ Harris kacha ọhụrụ, "Flash of the Spirit" bụ usoro dabere na nkpuchi sitere n'ike mmụọ nsọ nke akwụkwọ Robert Farris Thompson akpọrọ, Flash of the Spirit. Maka usoro isiokwu a, Harris na-eji ihe mkpuchi nke nwanne nna ya nke mere njem na West Africa na 1960 nke ọ chere na ọ bụ njikọ na nwata ya. [7] A gbagburu “Flash of the Spirit” na Provincetown, Fire Island, ebe ezumike na-adịkarị ọcha. Jeff Elstone nke magazin Vulture na-akọ na Harris mere nke a iji kpalite ndị mbịarambịa n'Africa na gburugburu ebe ndị ahụ site na foto ndị jikọtara ya na queerness Harris na-ahụ na Africa. [8]

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

  • Cassel Oliver, Valerie, et al. Ọnụnọ nke Radical: Arụmọrụ ojii na nka nke oge a. Contemporary Arts Museum Houston, 2013.
  • Ashton Harris, Lyle, et al. Lyle Ashton Harris . Gregory R. Miller & Co. bipụtara ya na mmekorita ya na CRG Gallery, 2003.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Smalls (June 2008). "African-American Self Portraiture". Third Text vo. 15, no. 54: 47–62.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":3" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Bright (1998). Passionate Camera. USA and Canada: Routledge, 250. ISBN 0-415-14581-3.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Durón (2019-04-02). Out Side In: In His Arresting Work, Lyle Ashton Harris Looks to the Recent Past for New Ways Forward (en-US). ARTnews. Retrieved on 2019-10-15. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":4" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 Oral History Interview with Lyle Ashton Harris, 2017 March 27-29. si.edu (March 27–29, 2017).
  5. 5.0 5.1 Perchuk, Posner (1995). The Masculine Masquerade. Massachusetts Institute of Technology: The MIT Press, 127. ISBN 0-262-16154-0. 
  6. Coblentz, Cassandra, author. Appiah, Anthony, contributor. Okudzeto, Senam, 1972- interviewer. Harris, Lyle Ashton, 1965- artist. Harris, Lyle Ashton, 1965- interviewee. (2008). Lyle Ashton Harris : blow up. ISBN 9780974364896. OCLC 181910166. 
  7. Avgikos (January 2019). Lyle Ashton Harris: Flash of the Spirit. The Brooklyn Rail.
  8. Elstone (November 2019). Lyle Ashton Harris on Basquiat, Black Panther, and Afrofuturism's Queer Roots. Vulture.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]