Mandisa Maya

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mandisa Maya
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereMandisa Dezie
aha ezinụlọ yaMaya Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20 Maachị 1964 Dezie
Ebe ọmụmụTsolo Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Xhosa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye òká ikpe Dezie
Ọkwá o jipresident, Supreme Court of Appeal of South Africa, Onye òká ikpe, Supreme Court of Appeal of South Africa, vice president Dezie
ebe agụmakwụkwọDuke University, Duke University School of Law Dezie
Ebe ọrụEastern Cape Dezie

 

Mandisa Muriel Lindelwa Maya (amụrụ 20 Maachị 1964) bụ osote onye ọka ikpe South Africa . Ọ bụbu onye isi oche nke Courtlọikpe Mkpegharị Kasị Elu site na 2017 ruo 2022. Ọ sonyeere oche na May 2000 dị ka onye ọka ikpe nke Transkei Division nke Ụlọikpe Kasị Elu nke South Africa wee bulie ya na Ụlọikpe Kasị Elu nke Mkpegharị na 2006.

Amụrụ na Eastern Cape, Maya malitere ọrụ iwu ya na Transkei, na-arụ ọrụ dị ka onye ọka iwu na onye ndụmọdụ iwu steeti ruo mgbe a nabatara ya dị ka onye na-akwado ya na 1994. Onye isi ala Thabo Mbeki họpụtara ya ka ọ bụrụ Ụlọikpe Kasị Elu nke Mthatha na Mee 2000 na Ụlọikpe Kasị Elu nke Mkpegharị na June 2006. N'ụlọ ikpe mkpegharị, e buliri ya ka ọ bụrụ osote onye isi ala na Septemba 2015 yana onye isi ala na Mee 2017, nọchiri Lex Mpati n'ọkwa abụọ ahụ. Ọ bụ nwanyị ojii mbụ jere ozi na Ụlọikpe Kasị Elu nke Mkpegharị, yana nwanyị mbụ osote onye isi oche na nwanyị mbụ onye isi oche.

A họpụtara Maya enweghị ihe ịga nke ọma maka ibuli ya na Courtlọikpe Iwu na 2009 na 2012, na Onye isi ala Cyril Ramaphosa na-agbaghaghị ekwenye nhọpụta ya dị ka onye ọka ikpe South Africa na Machị 2022. Na Septemba 2022, Otú ọ dị, Ramaphosa họpụtara ya ka ọ bụrụ nwanyị mbụ osote onye ọka ikpe, nke ọ na-anọchi anya Raymond Zondo . Ọ bụ onye isi oche South Africa isi nke International Association of Women Judges site na 2018 ruo 2023, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Chancellor nke Mahadum Mpumalanga na 1 Julaị 2021.

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Maya na 20 Maachị 1964 na St Cuthbert's, ime obodo Tsolo na mpaghara Transkei nke Eastern Cape . [1] Ọ bụ ọkpara n'ime ụmụaka isii Sandile na Nombulelo Maya mụrụ, bụ́ ndị abụọ bụ ndị nkụzi. [2] Asụsụ obodo ya bụ Xhosa . [3]

Ezinụlọ ya kwagara King William's Town na 1966 mgbe nna ya nwetara ọrụ na Radio Bantu, ọ gara ụlọ akwụkwọ ebe ahụ ruo 1977, mgbe, n'ihi mkpaghasị nke ọgba aghara nke Soweto, e zigara ya ịga ụlọ akwụkwọ na Mthatha . [4] Ọ gụrụ akwụkwọ na 1981 na St John's College, Mthatha. [5]

Mmụta iwu na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe Maya debanyere aha na Mahadum Transkei, o bu n'obi ịdebanye aha maka akara mmụta na nkà mmụta ọgwụ mana e wepụrụ ya site na akwụkwọ nkà mmụta ọgwụ na-eme nchọpụta nke ọ na-edepụta n'ụbọchị ndebanye aha. [2] Ọ gụrụ akwụkwọ na BPRC kama, gụsịrị akwụkwọ na 1986. [1] Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara Mahadum Natal, na-emecha LLB na 1988. [1] Ọ gbakwara akwụkwọ na Mthatha firm nke Dazana Mafungo Inc. n'etiti 1987 na 1988, na mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ malitere ọrụ n'ụlọ ikpe magistrate dị na Mthatha, ebe ọ bụ onye ntụgharị okwu n'ụlọ ikpe wee bụrụ onye ọka iwu ọha. [1] [2]

Na 1989, Maya kwagara Durham, North Carolina ịga ụlọ akwụkwọ iwu nke Mahadum Duke na agụmakwụkwọ Fulbright, [2] na-amụ iwu ọrụ, mkpebi esemokwu ọzọ na iwu iwu . [6] O mechara kwuo na ọ bụ "ihe na-agbawa agbawa" ịhapụ South Africa nke ịkpa ókè agbụrụ maka Duke. [4] [7] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1990 na LLM, ọ rụrụ ọrụ dị ka ndụmọdụ ndụmọdụ na Fund for Women's Legal Defence Fund na Washington, DC site na 1990 ruo 1991. [5]

Mgbe ọ laghachiri na South Africa, Maya bụ osote onye ndụmọdụ iwu steeti na Mthatha site na 1991 ruo 1993, [1] n'oge nke ọ bụkwa onye nkuzi oge nwa oge na iwu na Mahadum Transkei. [5] Na 1993, ọ kwagara Johannesburg ijere ụmụ akwụkwọ ya ozi, n'agbanyeghị na ọ laghachiri na Transkei ka ọ rụọ ọrụ mgbe a nabatara ya dị ka onye nkwado na 1994. [1] [5] Ọ rụrụ ọrụ na Transkei Bar afọ ise. Dị ka Maya si kwuo, ọ gbalịsiri ike nweta nkenke n'oge ọ bụ nwata dị ka onye na-akwado ya na omume ya dabeere na ndị enyi ya, karịsịa Nambitha Dambuza . [8]

Na 1999, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ọka ikpe n'ụlọ ikpe dị elu nke Mthatha, oche nke ngalaba Transkei nke Ụlọikpe Kasị Elu nke South Africa . [1] O mechara kwuo na Dumisa Ntsebeza agbaala ya ume ịbanye n'oche ahụ. [9]

Nkewa Transkei: 2000–2006[dezie | dezie ebe o si]

Na 1 Mee 2000, Maya sonyeere bench ahụ kpamkpam dịka onye ọka ikpe nke ngalaba Transkei. [5] Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ọka ikpe na ụlọ ikpe ndị ọrụ, ụlọ ikpe Bhisho High Court ( Ciskei Division ), na Grahamstown na Port Elizabeth High Court ( Eastern Cape Division ). [1] Na February 2005, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ọka ikpe na Ụlọikpe Kasị Elu nke Mkpegharị, ọ nọgidekwara n'ụlọ ikpe ahụ dị na Bloemfontein ihe karịrị otu afọ, ruo mgbe e buliri ya elu na-adịgide adịgide n'afọ na-esote. [6]

Ụlọikpe Mkpegharị Kasị Elu: 2006–2022[dezie | dezie ebe o si]

Na 12 May 2006, na ndụmọdụ nke Commission Service Commission, President Thabo Mbeki họpụtara Maya ka ọ bụrụ oche na-adịgide adịgide na Ụlọikpe Kasị Elu nke Mkpegharị. [10] Ọ malitere ọrụ na June 2006. [6] Ọ bụ otu n'ime ụmụ nwanyị atọ na-eje ozi na oche mkpegharị n'oge ahụ, ndị ọzọ bụ ndị ọka ikpe Carole Lewis na Belinda van Heerden, [11] na nwanyị ojii mbụ nwetara nhọpụta dịka onye ọka ikpe nke mkpesa. [12] O mechara cheta na onye ọrụ ubi nke chere na ọ furu efu, jụrụ ịbanye n'ụlọ ikpe n'ụbọchị mbụ ya, o kwuru na, n'etiti ndị ọrụ ibe ya nọ n'oche oche, "E nwere ndị leghaara m anya wee gosi na aghụghọ na aghụghọ. Ọ bụghị ụzọ aghụghọ enweghị m ohere ịnọ ebe a." [13]

Ka ọ na-erule ngwụsị nke ọrụ ya n'Ụlọikpe Kasị Elu, Maya nwere ihe karịrị 200 kọrọ ikpe. [14] Echiche ya ndị a ma ama gụnyere nkwenye na Minista Nchebe na Nchebe v F : ebe ọtụtụ ndị kwenyere na steeti enweghị ike ịta ụta maka mmeko nwoke na-adịghị mma site n'aka onye uwe ojii na-anọghị n'ọrụ, Maya chọpụtara na ọ bụghị, Ụlọikpe Iwu kwadoro ya. ekwetaghị na 2012 na F v Minister nke Safety and Security . [15] Achọpụtakwara ya maka ide ikpe otu ụlọ ikpe na AfriForum v Onye isi oche Council nke Mahadum South Africa, esemokwu gbasara amụma asụsụ nke Mahadum South Africa ; ọ bụ ikpe mbụ e dekọrọ nke ụlọikpe ka elu nke edere na Xhosa. O kwuru na ọ bụ ikpe ikpe nke Justice Johan Froneman sitere n'asụsụ obodo ya, Afrikaans sitere n'ike mmụọ nsọ . [3] [16] A kwadoro ikpe a n'ụlọ ikpe gbasara iwu na onye isi oche nke Council nke Mahadum South Africa v AfriForum.

Mgbe ọ na-eje ozi na Ụlọikpe Kasị Elu nke Mkpegharị, Maya bụ onye ọka ikpe na Ụlọikpe Kasị Elu nke Namibia na 2008 na n'Ụlọikpe Mkpegharị nke Lesotho na 2015, [1] nakwa na Ụlọikpe Iwu nke South Africa site na February ruo May 2012. [6] Na ikike nke ikpeazụ, o dere mkpebi ikpe nke Ụlọikpe Iwu Iwu na Competition Commission v Loungefoam na ndị ọzọ . Ọ bụkwa onye isi oche South Africa Law Reform Commission site na 2013 ruo 2016. [1]

Nhọpụta n'ụlọ ikpe gbasara iwu[dezie | dezie ebe o si]

N'ime afọ iri mbụ ya na Ụlọikpe Kasị Elu nke Mkpegharị, a họpụtara Maya ugboro abụọ n'enweghị ihe ịga nke ọma maka nhọpụta dị ka ọkàikpe puisne nke Ụlọikpe Iwu. Ụlọ ọrụ na-ahụ maka ikpe ziri ezi gbara ya ajụjụ ọnụ na Septemba 2009 dị ka otu n'ime mmadụ iri abụọ na anọ ga-achọ ọkwa anọ. [17] Ọ bụ otu n'ime ndị na-azọ ọkwa asaa ndị Kọmitii Ọrụ Ikpe depụtara aha ya mgbe a nụchara ya, [18] na Pierre de Vos lere ya anya dị ka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị siri ike nke gosipụtara "mmetụta maka ihe gbasara nwoke na nwanyị". [19] Agbanyeghị, Onye isi ala Jacob Zuma jụrụ ịhọpụta ya, kama kwado nhọpụta nke Johan Froneman, Chris Jafta, Sisi Khampepe na Mogoeng Mogoeng . [20]

Na May 2012, Maya bụ otu n'ime ndị na-aga ime anọ - n'akụkụ Raymond Zondo, Ronnie Bosielo, na Robert Nugent - onye a họpụtara maka oche Ụlọikpe Iwu nke Chief Justice Sandile Ngcobo kwụsịrị ezumike nká. [21] N'oge na-adịbeghị anya Maya bụ onye ọka ikpe n'Ụlọikpe Na-ahụ Maka Ọchịchị, na ọtụtụ òtù ndị a ma ama na-ahụ maka ikike nwoke na nwanyị kwadoro ịkwado nkwado ya. [22] [23] Agbanyeghị, n'oge a gbara ya ajụjụ ọnụ na Johannesburg na June, ọ "nwere ụjọ" ma gbaa ya ajụjụ siri ike gbasara nnwere onwe ikpe na mmechi nke ikpe ikpe n'ịtụle ọrụ nchịkwa. [24] [25] Ụlọ ọrụ ndị na-ahụ maka ikpe kpọpụtara aha ha anọ ndị ga-adabara maka nhọpụta, mana Onye isi ala Zuma họpụtara ịhọpụta Zondo. [26] Mgbe a mara ọkwa ezumike nka nke Justice Zak Yacoob ka emechara na 2012, Maya jụrụ nhọpụta nke atọ iji guzoro maka mbuli na Courtlọikpe Iwu. [27]

Onye isi oche[dezie | dezie ebe o si]

Na June 2015, Maya bụ onye naanị President Zuma họpụtara maka nhọpụta dị ka osote onye isi oche nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Mkpegharị, ọnọdụ nke Kenneth Mthyane chụrụ n'ọrụ mgbe ọ lara ezumike nká na 2014. [28] Mgbe a gbara ajụjụ ọnụ na Johannesburg na Julaị, Kọmitii Na-ahụ Maka Ikpe kwadoro ya ka ọ dabara maka nhọpụta. [29] Zuma kwadoro nhọpụta ya na 23 Septemba 2015, ma bụrụ nwanyị mbụ jere ozi dịka osote onye isi oche nke ụlọikpe. [30] Mgbe Onye isi oche Courtlọikpe Kasị Elu Lex Mpati lara ezumike nká n'afọ sochirinụ, ọ guzoro dị ka onye isi oche. [1]

Onye isi ala[dezie | dezie ebe o si]

Facade nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Ụlọikpe Mkpegharị na Bloemfontein, ebe Maya rụrụ ọrụ afọ 12.

Onye isi ala Zuma kwuputara na Maachị 2017 na Maya bụ naanị onye a họpụtara ka ọ nọchie Mpati dịka Onye isi oche nke Ụlọikpe Kasị Elu. [31] N'oge na mgbe a gbara ajụjụ ọnụ nkwenye ya na Commissionlọ Ọrụ Ndị Ọrụ Ikpe n'April, ọ kwụ ọtọ nke ukwuu maka ihe ọ kọwara dị ka "ihe ịma aka nke Ụlọikpe Kasị Elu", na-akọwa ụlọ ikpe dị ka "ọ bụghị ụlọ ikpe kacha mara amara" na ndị ikpe ya dị ka ndị nwere nsogbu "karịrị elu". mgbagwoju anya na enweghị nkwanye ùgwù." [32] Ụlọ ọrụ na-ahụ maka ikpe kwadoro nhọpụta ya, nke Zuma kwadoro ozugbo na 26 Mee 2017. [33] [34]

N'oge oria ojoo nke Covid-19, Maya lekwasịrị anya ngbanwe nke Courtlọikpe Kasị Elu gaa na nlegharị anya ụlọ ikpe mebere site na otu Microsoft, [35] [36] a na-elekarị ya anya dị ka onye ndu siri ike na onye nchịkwa nwere ikike. [15] [37] O mechara gwa ndị ọrụ na-ahụ maka ikpe na ya ahaziela ka ndị ọka ikpe mkpegharị ga-aga nzukọ ọmụmụ ihe dị iche iche, maka “mkpọgide nke ukwuu”, [15] na onye ọka ikpe mkpegharị ikpe Steven Majiedt kwuru na ụlọ ikpe ahụ aghọọla kọleji n'okpuru nduzi ya. [38]

Nhọpụta dịka onye ọka ikpe[dezie | dezie ebe o si]

N’ọnwa Ọktoba 2021, Onye isi ala Cyril Ramaphosa kwuputara na etinyere Maya na ndepụta ogologo nke asatọ ga-anọchi Mogoeng Mogoeng dị ka onye ọka ikpe nke South Africa, [39] [40] na ọnwa na-eso ya, o kwupụtara na ya ahọpụtala Maya na atọ ndị ọzọ. Raymond Zondo, Mbuyiseli Madlanga, Dunstan Mlambo . [41] Ụlọ ọrụ na-ahụ maka ikpe na-eleba anya na onye nnọchiteanya Maya n'oge a gbara ajụjụ ọnụ na 2 February 2022, [14] nke Maya meghere okwu dị ogologo banyere ọdịda nke ndị ndú ikpe na-ekwu banyere mmekọahụ na ikpe ikpe ; n'etiti ihe ndị ọzọ, ọ jụrụ na-anọghị nke iwu atumatu on mmekọahụ iyi egwu na ịmụ nwa, na-echeta na, mgbe ọ ghọrọ onye mbụ na-eje ozi ikpe na-ada ime, Department of Justice "naanị amaghị ihe m ga-eme m". [42] Ajụrụ ya ogologo oge gbasara okike nke ya, ọ kwara ákwá mgbe onye ọrụ Kọmishọna Sylvia Lucas kelere ya ogologo oge maka "ịkụri elu ụlọ ugote ". [43]

Usoro ajụjụ ọnụ ahụ nwere arụmụka. Ụfọdụ ndị na-ekwu okwu rụrụ ụka na ndị Maya etinyewo ọgwụgwọ mmekọahụ, na Rebecca Davis nke Daily Maverick na-arụtụ aka na njakịrị nke Kọmishọna Dali Mpofu banyere inwe "nọrọ otu abalị" na Maya. [44] Otú ọ dị, ndị na-akọwa nkọwa ndị ọzọ kwenyere na e nyere ya ọgwụgwọ dị mma, karịsịa site n'aka osote onye isi oche nke Ụlọikpe Kasị Elu Xola Petse ; ha rụrụ ụka na ọ na-eche ajụjụ dị mkpa na gbasara iwu ihu karịa ka ndị ọzọ na-aga ime. [45] [46] Mgbe a gbachara mmadụ anọ ahụ ajụjụ ọnụ, Òtù Na-ahụ Maka Ikpe Ikpe mara ọkwa na ha ga-akwado ndị Maya ka a họpụta ha. [47]

Otú ọ dị, ndụmọdụ kọmitii ahụ ejighị n'aka, na na March, President Ramaphosa kwupụtara na, n'ụzọ megidere ndụmọdụ ahụ, ọ ga-ahọpụta Zondo ka ọ bụrụ Onyeikpe Ọkaikpe. O kwuru na ya bu n'obi ịhọpụta Maya ka ọ nọchie Zondo dị ka osote onye ọka ikpe nke South Africa . [48]

Ụlọikpe Iwu: 2022- dị ugbu a[dezie | dezie ebe o si]

Na Mee 2022, Maya nabatara nhọpụta Ramaphosa ka ọ bụrụ osote onye ọka ikpe. [49] Mgbe a gbara ya ajụjụ ọnụ na June, Kọmitii Ọrụ Ikpe kwadoro nhọpụta ahụ, [8] [50] na Ramaphosa kwuputara na 25 Julaị na a ga-ahọpụta ya n'ọnọdụ ahụ site na 1 Septemba 2022. [51] [52]

Na Febụwarị 2023, Zondo kwupụtara na a họpụtara Maya ka ọ bụrụ onye isi kọmitii ọhụrụ e nyere ọrụ idepụta amụma iyi egwu mmekọahụ maka ụlọ ikpe, [53] na na June 2023, o kpere ikpe n'aha ụlọ ikpe niile na Ashebo v Minister of Ihe gbasara ụlọ na ndị ọzọ, bụ nke gbochiri mbula onye na-achọ mgbaba . [54]

International Association of Women Judge[dezie | dezie ebe o si]

Maya bụ onye tọrọ ntọala South Africa isi nke International Association of Women Judges (IAWJ) na 2002. Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye isi oche nke isi site na 2008 ruo 2010 yana onye isi ala site na 2018 ruo 2023. [1] Emechara họpụta ya dị ka onye isi mpaghara IAWJ maka West na South Africa na 2021, [55] na dịka osote onye isi ala ya na 2023. [1]

Nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

Mahadum Nelson Mandela nyere Maya onyinye nkwanye ugwu LLD na 2018, Mahadum Walter Sisulu na 2019, yana Mahadum Fort Hare na 2020. [1] Na Julaị 2021, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Chancellor nke Mahadum Mpumalanga . [56]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Maya lụrụ Dabulamanzi Mlokoti, onye ọchụnta ego si Johannesburg, [1] ma nwee ụmụ atọ. [1] Nwa ya nwanyị, Wela Mlokoti, gbara akwụkwọ n'ụlọ ikpe iwu n'ime ụlọ Chris Jafta wee bilie bụrụ onye a ma ama maka itinye akwụkwọ mkpesa ịdọ aka ná ntị megide Onyeikpe Fayeeza Kathree-Setiloane, onye na-eme ihe n'Ụlọikpe Iwu n'oge ahụ. [57] [58]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 1.12 1.13 1.14 1.15 Justice Maya Mandisa Muriel Lindelwa. Constitutional Court of South Africa. Retrieved on 2019-12-29."Justice Maya Mandisa Muriel Lindelwa". Constitutional Court of South Africa. Retrieved 29 December 2019. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Tolsi (9 April 2017). Newsmaker: Mandisa Maya making history (en-US). News24. Retrieved on 2024-01-21. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 Thamm (2022-06-20). Speaking clearly in tongues: Judge Mandisa Maya's support of Afrikaans in her mother tongue, isiXhosa, a pioneering moment (en). Daily Maverick. Retrieved on 2024-01-21. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":5" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 Wild Coast roots sustain top judge Mandisa Maya (en-ZA). Business Day (24 April 2018). Retrieved on 2024-01-21."Wild Coast roots sustain top judge Mandisa Maya". Business Day. 24 April 2018. Retrieved 21 January 2024. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 (April 2001) "New judges: Judge Mandisa Maya". Advocate 14 (1): 22. "New judges: Judge Mandisa Maya" (PDF). Advocate. 14 (1): 22. April 2001. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":3" defined multiple times with different content
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 Johannesburg Bar Council (13 June 2012). Judge Mandisa Maya: The Joburg Bar Council's assessment (en). PoliticsWeb. Retrieved on 2024-01-21. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":4" defined multiple times with different content
  7. Profile: Mandisa Maya LLM '90 Spring 2023 (en-US). Duke Law Magazine (2023-03-20). Retrieved on 2024-01-21.
  8. 8.0 8.1 Macupe (20 June 2022). Mandisa Maya: 'Endorse me for Deputy Chief Justice job to push women up in the judiciary ladder' (en-US). City Press. Retrieved on 2024-01-21.Macupe, Bongekile (20 June 2022). "Mandisa Maya: 'Endorse me for Deputy Chief Justice job to push women up in the judiciary ladder'". City Press. Retrieved 21 January 2024. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":6" defined multiple times with different content
  9. Chief justice race advances as Mandisa Maya ups the stakes (en-ZA). Business Day (2 February 2022). Retrieved on 2024-01-21.
  10. T Mbeki confirms appointment of judges. South African Government (12 May 2006). Retrieved on 2024-01-21.
  11. "SCA welcomes new woman judge", IOL, 23 May 2006. Retrieved on 21 January 2024.
  12. Profile: Constitutional Court Chief Justice candidate Mandisa Maya (en-US). SABC News (2022-01-30). Retrieved on 2024-01-21.
  13. Sisters on the bench (en-ZA). The Mail & Guardian (2008-06-27). Retrieved on 2024-01-21.
  14. 14.0 14.1 Chief justice interviews: Mandisa Maya (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-02-02). Retrieved on 2024-01-21."Chief justice interviews: Mandisa Maya". The Mail & Guardian. 2 February 2022. Retrieved 21 January 2024. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":7" defined multiple times with different content
  15. 15.0 15.1 15.2 JSC Candidates Judge Mandisa Maya (en-ZA). Judges Matter. Retrieved on 2024-01-21."JSC Candidates Judge Mandisa Maya". Judges Matter. Retrieved 21 January 2024. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":8" defined multiple times with different content
  16. Macupe (26 June 2022). Judgment question: Why Judge Mandisa Maya wrote in IsiXhosa (en-US). City Press. Retrieved on 2024-01-21.
  17. You be the judge (en-US). News24 (1 September 2009). Retrieved on 2024-01-21.
  18. JSC names ConCourt shortlist (en-US). News24 (22 September 2009). Retrieved on 2024-01-21.
  19. de Vos (23 September 2009). Not a bad list – all things considered. Constitutionally Speaking. Retrieved on 2015-07-17.
  20. Grootes (2009). Zuma gets 3 out of 4 right with Con Court appointments. EWN. Retrieved on 2015-07-17.
  21. Judges short-listed for ConCourt job (en-US). News24 (11 May 2012). Retrieved on 2024-01-11.
  22. Concerns raised over ConCourt four (en-ZA). The Mail & Guardian (2012-06-07). Retrieved on 2024-01-21.
  23. More women on the bench offer a better gender perspective (en-ZA). The Mail & Guardian (2012-05-31). Retrieved on 2024-01-21.
  24. Hard punches and soft-peddling by JSC in Con Court interviews (en-ZA). The Mail & Guardian (2012-06-09). Retrieved on 2024-01-11.
  25. Judicial autonomy frightens the JSC (en-ZA). The Mail & Guardian (2012-06-14). Retrieved on 2024-01-21.
  26. New Constitutional Court judge (en-US). De Rebus (2012-10-01). Retrieved on 2024-01-11.
  27. JSC: A few good women needed (en-ZA). The Mail & Guardian (2012-11-30). Retrieved on 2024-01-21.
  28. Wakefield (10 June 2015). Judge candidates announced – and they're all women (en-US). News24. Retrieved on 2024-01-21.
  29. Evans (9 July 2015). Zuma has his hands full with 4 ConCourt candidates, judicial row (en-US). News24. Retrieved on 2024-01-21.
  30. "SCA gets first female deputy president", IOL, 23 September 2015. Retrieved on 21 January 2024.
  31. Evans (6 March 2017). Judge Maya makes SCA history... again (en-US). News24. Retrieved on 2024-01-21.
  32. Race tensions on the SCA ripped open (en-ZA). The Mail & Guardian (2017-04-07). Retrieved on 2024-01-21.
  33. Zuma appoints Mandisa Maya as SCA president (en-US). News24 (26 May 2017). Retrieved on 2024-01-21.
  34. Judge Mandisa Maya is new president of the Supreme Court of Appeal. The Times (26 May 2017). Retrieved on 26 May 2017.
  35. SCA successfully holds court proceeding via online video platform (en-US). De Rebus (2020-05-20). Retrieved on 2024-01-21.
  36. SA's next chief justice: The case for each contender (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-01-31). Retrieved on 2024-01-21.
  37. Maughan (20 November 2021). Meet the nominees for SA's next chief justice: SCA President Judge Mandisa Maya (en-US). News24. Retrieved on 2024-01-21.
  38. SCA tensions dominate at interviews (en-ZA). The Mail & Guardian (2019-04-05). Retrieved on 2024-01-21.
  39. 8 candidates nominated for chief justice post, including Zondo, Maya and Mlambo (en-US). News24 (4 October 2021). Retrieved on 2024-01-21.
  40. And then there were six: Ramaphosa fails to release shortlist for chief justice (en-ZA). The Mail & Guardian (2021-10-29). Retrieved on 2024-01-21.
  41. Zondo, Maya, Mlambo and Madlanga shortlisted for chief justice (en-ZA). The Mail & Guardian (2021-11-18). Retrieved on 2024-01-21.
  42. Chabalala (2 February 2022). Chief Justice interviews: Mandisa Maya hits out at judiciary's lack of a sexual harassment policy (en-US). News24. Retrieved on 2024-01-21.
  43. Macupe (2 February 2022). Chief Justice interviews: 'There has never been a shortage of women judges to lead' – Maya (en-US). City Press. Retrieved on 2024-01-21.
  44. Sibanda (2022-02-06). JSC choice of Justice Maya for top post: Women judges still evoke hostility (en). Daily Maverick. Retrieved on 2024-01-21.
  45. Balthazar (2022-02-03). Judicial Service Commission — unfit for constitutional purpose (en). Daily Maverick. Retrieved on 2024-01-21.
  46. Why is the JSC's 'autocratic legalism' faction pushing Mandisa Maya so badly? (en-US). News24 (7 February 2022). Retrieved on 2024-01-21.
  47. JSC recommends Mandisa Maya for chief justice (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-02-05). Retrieved on 2024-01-21.
  48. Zondo named chief justice (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-03-10). Retrieved on 2024-01-21.
  49. Ramaphosa nominates Maya as deputy chief justice (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-05-04). Retrieved on 2024-01-21.
  50. Mafolo (2022-06-20). Mandisa Maya set to become South Africa's first female Deputy Chief Justice (en). Daily Maverick. Retrieved on 2024-01-21.
  51. Chabalala (25 July 2022). It's official: Justice Mandisa Maya appointed deputy chief justice (en-US). News24. Retrieved on 2024-01-21.
  52. Ramaphosa appoints Mandisa Maya as deputy chief justice (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-07-25). Retrieved on 2024-01-21.
  53. Work to be done: Maya heading committee drawing up anti-sexual harassment policy (en-ZA). The Mail & Guardian (2023-02-24). Retrieved on 2024-01-21.
  54. Hawker (2023-12-28). From refugee rights to tax record transparency, the Constitutional Court had a busy year — here are some significant judgments (en). Daily Maverick. Retrieved on 2024-01-21.
  55. Justice Maya elected Regional Director for West and Southern Africa of the International Association of Women Judges (en-US). De Rebus (2021-06-09). Retrieved on 2024-01-21.
  56. Justice Mandisa Maya is the new Chancellor of UMP (en-ZA). The Mail & Guardian (2021-07-26). Retrieved on 2024-01-21.
  57. Rabkin (2019-04-05). Constitutional Court interviews turn he-said-she-said (en-ZA). The Mail & Guardian. Retrieved on 2023-11-16.
  58. High court judge should apologise to clerk for wrongly implying mistake (en-ZA). Sunday Times (15 July 2022). Retrieved on 2024-01-21.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]