Jump to content

Margaret Taylor-Burroughs

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Margaret Taylor-Burroughs
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha ọmụmụVictoria Margaret Taylor Dezie
Aha enyereMargaret Dezie
aha pseudonymTaylor, Margaret, Goss, Margaret Taylor, Goss, Mrs. Bernard, Burroughs, Margaret Taylor Goss, Burroughs, Mrs. Charles Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1 Novemba 1915 Dezie
Ebe ọmụmụSt. Rose Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya21 Novemba 2010, 2010 Dezie
Ebe ọ nwụrụChicago Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee uri, onye na-ahu maka ihe nkiri, Odee akwụkwọ, omenkà Dezie
ebe agụmakwụkwọEnglewood Technical Prep Academy, Chicago State University, Englewood High School Dezie
Ebe obibiLuwisiánà, Chicago Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Onye òtù nkeAlpha Kappa Alpha Dezie
Ihe nritePaul Robeson Award, Chicago Women's Hall of Fame, Women's Caucus for Art Lifetime Achievement Award, honorary degree from Spelman College Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naSmithsonian American Art and Portrait Gallery Library Dezie

 

Margaret Taylor-Burroughs (Nọvemba 1, 1915  - Nọvemba 21, 2010), [1] [2] makwaara dị ka Margaret Taylor Goss, Margaret Taylor Goss Burroughs ma ọ bụ Margaret TG Burroughs, bụ onye na-ese ihe nkiri America, onye edemede, onye na-ede uri, onye nkuzi, na onye nhazi nka. O mebere ụlọ ihe ngosi nka Ebony nke Chicago, ugbu a DuSable Museum of African American History .

Onye na-arụsi ọrụ ike na obodo African-American, o nyekwara aka guzobe South Side Community Art Center, nke meghere ya na May 1, 1941 [3] bụ nke nwunye mbụ nke United States Eleanor Roosevelt raara onwe ya nye. [4] N'ebe ahụ, mgbe ọ dị afọ 23, Burroughs jere ozi dị ka onye kasị nta na ndị isi oche ya. Onye nkuzi ogologo oge, ọ nọrọ ọtụtụ ọrụ ya na DuSable High School .

Taylor-Burroughs bụ onye ode akwụkwọ mara mma, na mbọ ya gbadoro ụkwụ na nyocha nke ahụmịhe ojii na n'ebe ụmụntakịrị nọ, ọkachasị maka ekele ha nwere maka njirimara omenala ha na iwebata na ịmawanye nka maka nka. A na-akwadokwa ya na ntọala Chicago's Lake Meadows Art Fair na mmalite 1950s.

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Burroughs Victoria Margaret Taylor na St. Rose, Louisiana, ebe nna ya rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ ugbo na onye ọrụ n'ụlọ nkwakọba ụgbọ okporo ígwè. A zụlitere ya n'ebe ahụ dị ka onye Katọlik . [5]

Ezinụlọ ahụ kwagara Chicago na 1920 mgbe ọ dị afọ ise. [6] N'ebe ahụ ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Englewood yana Gwendolyn Brooks, onye na 1985-1986 jere ozi dị ka onye ndụmọdụ na uri na Library of Congress (ugbu a United States Poet Laureate ). Dị ka ụmụ akwụkwọ ibe, ha abụọ sonyeere NAACP Youth Council . Burroughs nwetara asambodo onye nkuzi ya na Chicago Teachers College na 1937. O nyere aka chọta South Side Community Arts Center na 1939 ka ọ bụrụ ebe a na-elekọta mmadụ, gallery, na studio iji gosi ndị nka America America. Na 1946, Taylor-Burroughs nwetara nzere bachelọ nke Arts na agụmakwụkwọ nka site na Schoollọ Akwụkwọ nke Art Institute of Chicago ebe ọ nwetakwara nzere Master of Arts na agụmakwụkwọ nka, na 1948.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Taylor-Burroughs lụrụ onye omenkà Bernard Goss (1913–1966), na 1939, ma ha gbara alụkwaghịm na 1947. N'afọ 1949, ọ lụrụ onye na-ede uri bụ Charles Gordon Burroughs wee lụọ di na nwunye ruo mgbe ọ nwụrụ na 1994. [7]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Taylor-Burroughs kụziri na DuSable High School dị na ndịda Chicago site na 1946 ruo 1969, na site na 1969 ruo 1979 bụ prọfesọ nke Humanities na Kennedy-King College, kọleji obodo na Chicago. Ọ kuziri nka na omenala ndị America na Elmhurst College na 1968. Harold Washington kpọrọ ya onye isi oche mpaghara Park Park Chicago na 1985, ọnọdụ ọ nọrọ ruo 2010. Margaret Burroughs bụ onye nnata nke doctorate nsọpụrụ, yana onyinye enyemaka mmadụ nke Onye isi ala (1975). [8]

Ọrụ dị ka onye na-ese ihe[dezie | dezie ebe o si]

Dr. Margaret Taylor Burroughs gosipụtara nka ya na American Negro Exposition (Chicago, 1940), yana Mahadum Atlanta (1943-1945), na San Francisco Civic Museum (1949). [9]

Burroughs mepụtara ọtụtụ ọrụ nka nke ya. Na otu n'ime ya linocuts, Birthday Party, ma ndị ojii na ndị ọcha na-ahụ na-eme ememe. Ụmụ ojii na ndị ọcha anaghị ekewapụ onwe ha; kama ha na-ejikọta ọnụ ma na-ejikọta gburugburu tebụl ọnụ na-eche achicha ụbọchị ọmụmụ. [10] Otu akụkọ bipụtara The Art Institute of Chicago kọwara Burroughs ' Birthday Party wee sị: "Site na ọrụ ya, dị ka ma onye na-ese ihe na onye edemede, ọ na-ahọrọkarị isiokwu gbasara ezinụlọ, obodo, na akụkọ ihe mere eme. 'Art bụ nkwurịta okwu,' Ọ sịrị, 'Achọrọ m ka nkà m na-ekwu okwu ọ bụghị naanị maka ndị m, kama maka mmadụ niile.' Nke a ebumnuche na-enweta na Birthday Party, nke ma nwa na ndị ọcha ụmụaka na-agba egwú, mgbe nne bee achicha na a quintessential image nke ndị agbata obi na ezinụlọ na-ekpori ndụ a pụrụ iche ụbọchị ọnụ." [11] Ihe osise a na-etinye n'ụdị a na-ahụ anya na nkà ihe ọmụma Burroughs na "agba akpụkpọ ahụ bụ obere ọdịiche dị n'etiti ụmụ nwoke nke agbatịworo karịa mkpa ya." [12]

N'ọtụtụ iberibe Burroughs, ọ na-egosi ndị nwere ọkara oji na ọkara ihu ọcha. Na ihu nke ndị m, Burroughs kpụrụ mmadụ ise na-ele anya na onye na-ekiri ya. Otu n'ime ndị inyom niile bụ ndị ojii, atọ n'ime ndị ahụ bụ ọkara oji na ọkara ọcha na otu na-achacha ọcha. Ọ bụ ezie na Burroughs na-agbalị ijikọta ọnụ obodo ndị ojii na ndị ọcha, ọ na-egosikwa ihe mgbochi ndị na-egbochi ndị obodo ịdị n'otu. Ọ dịghị onye ọ bụla n'ime ndị nọ na ihu nke ndị m na-ele ibe ha anya, nke a na-egosikwa enweghị njikọ n'etiti ha. [10] N'ọkwa ọzọ, The Faces of My People na-emeso ụdị dị iche iche. Otu akụkọ sitere na webụsaịtị mkpokọta mkpokọta na-akọwa mbọ Burroughs siri mee ka ọ dị n'otu na foto a. Akụkọ ahụ na-ekwu, "Burroughs na-ahụ nka ya dị ka ihe na-eme ka ndị mmadụ dịrị n'otu. Tebụlụ a nke ndị mmadụ dị iche iche na-egosi nkwenye ya n'ịkwanyere otuto na nghọta." [13]

Burroughs na-egosipụtakwa ihu ndị gbara ọkara oji na ọkara ọcha na ndị m . Ọ bụ ezie na aha ahụ yiri ibe a kpọtụrụ aha na mbụ, ịkpụ osisi nwere ụfọdụ ọdịiche. N'ebe a, e nwere ihu anọ dị iche iche - nke ọ bụla n'ime ha dị ọkara ọcha na ọkara ojii. Isi nke dị n'aka ekpe na-adaba n'akụkụ na nso isi n'akụkụ ya. Ọ dị ka isi abụọ na-esi n'otu ahụ pụta - na-ewere echiche nke ndị mmadụ kewara ekewa na oke. Ụmụ nwanyị ndị ahụ niile dị ezigbo nso, na-atụ aro ka ha na-emekọrịta ihe. N'ime ihu ndị nke m, e nwere ndị ọzọ nwere ụda akpụkpọ ahụ dị iche iche, mana n'ime ndị m mmadụ niile nwere otu ọkara ojii na ọkara ọcha. Ya mere, ndị m na-elekwasị anya na esemokwu nkịtị nke ụmụ nwanyị niile nọ na foto a na-eche ihu. [14]

Ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ mbụ nke DuSable Museum of African American History dị n'ụlọ a, nke e wuru maka onye ọrụ Chicago bụ John W. Griffiths na 1892 ma zụrụ Charles na Margaret Burroughs na 1959, bụ ndị mepere akụkụ nke ụlọ ha maka ụlọ ngosi ihe ngosi ọha.

Margaret na di ya Charles kwadoro ihe bụ ugbu a DuSable Museum of African American History na Chicago na 1961. A na-akpọ ụlọ ọrụ ahụ na mbụ dị ka Ebony Museum of Negro History na Art wee mee mpụta mbụ n'ime ọnụ ụlọ nke ụlọ ha na 3806 S. Michigan Avenue na Bronzeville agbata obi dị n'akụkụ ndịda Chicago, [15] na Taylor-Burroughs jere ozi dị ka ya. mbụ Executive Director. [16] O nwere obi ụtọ na mmalite nke ụlọ ọrụ ahụ: "Anyị bụ naanị onye toro na obodo ndị ojii. Ọ bụghị onye ọ bụla malitere anyị, ọ bụ ndị nkịtị malitere anyị." [17] Burroughs jere ozi dị ka onye isi nchịkwa ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1985 wee kpọọ ya onye isi emeritus, na-anọgide na-arụsi ọrụ ike na ọrụ ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na mbọ ịnakọta ego. [18]

Ụlọ ihe ngosi nka kwagara ebe ọ dị ugbu a na 740 E. 56th Place na Washington Park na 1973, ma taa bụ ụlọ ngosi ihe mgbe ochie nke omenala ndị ojii na United States. Ma ụlọ ihe ngosi nka nke ugbu a, na ụlọ Burroughs' S. Michigan Avenue ugbu a depụtara na National Register of Historic Places, na ụlọ ahụ bụ akara ngosi Chicago akpọrọ.

Ọnọdụ ugbu a nke DuSable Museum of African American History.

Burroughs sitere na Harriet Tubman, Gerard L. Lew, Sojourner Truth, Frederick Douglass, na WEB Du Bois . Na Eugene Feldman's Birth and Building of the DuSable Museum, Feldman dere banyere mmetụta Du Bois nwere na ndụ Burroughs. Ọ kwenyere na Burroughs nwere mmasị na Du Bois nke ukwuu wee dee na ọ gbara mbọ kpọta ya na Chicago ka ọ kụziere ndị na-ege ntị okwu. Feldman dere, sị: "Ọ bụrụ na anyị na-agụ banyere 'cannabalistic na oge ochie Africa,'... ọ bụ ụma gbalịsie ike ịkwatu mmadụ dum na Dr. Du Bois lụrụ ọgụ a… Dr. Burroughs hụrụ Dr. Du Bois na ihe o guzoro na otú ọ hapụrụ onwe ya ka ọ nweta echiche ya n'ụzọ zuru ezu. Ya mere, Burroughs kwenyere n'ụzọ doro anya na Dr. Du Bois na ike nke ozi ya. [19]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Burroughs nwụrụ na Chicago na Nọvemba 21, 2010. [2] [20]

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

  • 1973 Nturu ugo nturu ugo ndi otu umuntakiri umunwanyi maka ime nka na nka.
  • 1975 Onyinye enyemaka nke onye isi ala. [18]
  • 1982 Ọkachamma na onyinye nka nka, National Association of Negro Museums.
  • 1988 Ihe nrite mmeri nke ndụ nke ụmụ nwanyị Caucus maka nka, Museum of Fine Arts, Houston . [21]
  • 1988 Ihe nrite Nwanyị Oji Na-aga n'ihu, Enverite Charity Club.
  • 1989 Onyinye Paul Robeson .
  • 2010 The Legends and Legacy Award, mmemme nke Kọmitii Ndụmọdụ ndu nke Art Institute of Chicago . [22]
  • 2015 webatara na Chicago Literary Hall of Fame. [23]
  • N'August 12, 2015, ndị bọọdụ Chicago Park District tozuru oke ịmegharị 31st Street Beach ka Margaret Taylor-Burroughs gasịrị. Burroughs jere ozi dị ka onye kọmishọna na bọọdụ ogige maka afọ iri abụọ na ise. [24]
  • Njide nke Koehnline Museum of Art na Oakton Community College gụnyere nchịkọta iri na ise nke Burroughs' linocut bipụta site na 1990s. [25]
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Muscarelle gosipụtara "Black Venus" Burroughs na ihe ngosi akpọrọ "Ụlọ na Legacy: African American Art from the Permanent Collection" site na September 2, 2017 - January 14, 2018.

Edemede ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Jasper, nwa nwoke drummin (1947)
  • Ememme Negro History na Brotherhood: A Folio of Prints nke Chicago Artists (1956)
  • Kpọọ m ihe m na-eme pudding, na akụkọ ndị ọzọ nke Riley Rabbit na ọmarịcha ndị enyi ya (1966)
  • Kedu ihe m ga-agwa ụmụ m bụ ndị ojii? (1968)
  • Ị na-azụ ehi m? Egwuregwu okporo ámá, egwu egwu, na ukwe (1969)
  • Maka Malcolm; uri na ndụ na ọnwụ nke Malcolm X Dudley Randall na Margaret G. Burroughs, ndị editọ (1969)
  • Africa, Afrika m (1970)
  • Kedu ihe m ga-agwa ụmụ m? : Addeda (1975)
  • Interlude: abụ egwu asaa nke Frank Marshall Davis, Margaret T. Burroughs, onye nchịkọta akụkọ. (1985)
  • Uche na-eru n'efu: uri izizi sitere na ngalaba ụmụ nwanyị nke ngalaba mmezi nke Cook County, Margaret Taylor-Burroughs, onye nchịkọta akụkọ (1986)
  • Ezinụlọ Linocut (1986)
  • Ụtụ pụrụ iche maka nsọpụrụ nke onye pụrụ iche, Eugene Pieter Romayn Feldman, b. 1915-d. 1987 - uri, edemede, akwụkwọ ozi na Eugene Pieter Romayn Feldman Margaret T. Burroughs, onye nchịkọta akụkọ (1988)
  • Aha ya bụ Du Sable na ọ bụ onye mbụ (1990)
  • Akwụkwọ aha Africa (1994)
  • Ihe nketa nketa: nka nke ndị America anọ sitere na William E. Taylor na Harriet G. Warkel nwere edemede nke Margaret TG Burroughs na ndị ọzọ (1996)
  • Nduzi nke onye mbido maka ịnakọta ọmarịcha nka, Style African American Ana M. Allen na Margaret Taylor Burroughs (1998)
  • Osisi kacha ogologo n'ime oke ohia (1998)
  • Humanist na obi ụtọ ịbụ (2003)
  • Di mbụ m na ndị nwunye ya anọ (m, ịbụ onye mbụ) (2003)

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

a. Ụfọdụ akwụkwọ kwuru na a mụrụ ya na 1917

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

na Burroughs na-agbalị ijikọta ọnụ obodo ndị ojii na ndị ọcha, ọ na-egosikwa ihe mgbochi ndị na-egbochi ndị obodo ịdị n'otu. Ọ dịghị onye ọ bụla n'ime ndị nọ na ihu nke ndị m na-ele ibe ha anya, nke a na-egosikwa enweghị njikọ n'etiti ha. N'ọkwa ọzọ, The Faces of My People na-emeso ụdị dị iche iche. Otu akụkọ sitere na webụsaịtị mkpokọta mkpokọta na-akọwa mbọ Burroughs noọ na-egosikwa ihe mgbochi ndị na-egbochi ndị obodo ịdị n'otu. Ọ dịghị onye ọ bụla n'ime ndị nọ na ihu nke ndị m na-ele ibe ha anya, nke a na-egosikwa enweghị njikọ n'etiti ha. N'ọkwa ọzọ, The Faces of My People

  1. Burroughs, Margaret Taylor, 1917-2010. Library of Congress Name Authority File. Retrieved on November 27, 2022.
  2. 2.0 2.1 Grimes. "Margaret T. Burroughs, Archivist of Black History, Dies at 95", New York Times, November 27, 2010. Retrieved on July 20, 2012.
  3. Mullen (1999). Popular Fronts: Chicago and African-American Cultural Politics, 1935-46. Champaign: The University of Illinois Press. ISBN 0-252-02440-0. 
  4. "Big Shoulders": The South Side Community Art Center, A Cultural Institution. Chicago Now. Archived from the original on April 8, 2016. Retrieved on November 22, 2010.
  5. Rocksborough-Smith (2011). "Margaret T.G. Burroughs and Black Public History in Cold War Chicago". The Black Scholar 41 (3): 26–42. DOI:10.5816/blackscholar.41.3.0026. ISSN 0006-4246. 
  6. Gumbo Ya Ya: Anthology of Contemporary African-American Women Artists. MidMarch: New York, 1995
  7. DuSable Museum founder was 'a model for dreaming big'. The Chicago Breaking News Center. Retrieved on November 22, 2010.
  8. Margaret Burroughs (en). The Johnson Collection, LLC. Retrieved on 2022-11-21.
  9. Fleming (1999). "Dr. Margaret T. Burroughs: Artist, Teacher, Administrator, Writer, Political Activist, and Museum Founder". The Public Historian 21 (1): 31–55. DOI:10.2307/3379110. ISSN 0272-3433. 
  10. 10.0 10.1 Margaret Burroughs Collection. Archived from the original on August 5, 2012.
  11. Barnwell (1999). "A Portfolio of Works by African Artists Continuing the Dialogue: A Work in Progress". Art Institute of Chicago Museum Studies 24 (2): 180–219, 265–267. DOI:10.2307/4112968. 
  12. Schultz (May 11, 1969). "She builds bridges between races - Human relations: A lifetime job". Chicago Tribune: N4. 
  13. The Kinsey Collection: Shared Treasures of Bernard and Shirley Kinsey. Archived from the original on July 14, 2012.
  14. White Linen Nights. Thelma Harris Arts Gallery. Archived from the original on March 3, 2016.
  15. Simpson (1966). Making Representations - Museums in the Post-Colonial Era. London: Routledge. 
  16. City of Chicago Landmarks Designation Report - Griffiths-Burroughs House.
  17. DuSable Museum Announces the Passing of Founder Dr. Margaret T. Burroughs. The DuSable Museum. Archived from the original on March 14, 2021. Retrieved on November 25, 2010.
  18. 18.0 18.1 "Margaret Burroughs papers", 07/06/2012. Finding aid at the DuSable Museum of African American History, Chicago, IL.
  19. Feldman (1981). The Birth and the Building of the DuSable Museum. DuSable Museum Press, 25–29. 
  20. "Pioneering Dusable Museum Founder Dead At 93", National Public Radio, November 22, 2010. Retrieved on September 13, 2012. “Margaret Burroughs, an artist, poet and founder of one of the oldest African-American History museums in the US, has died. Burroughs co-founded the Dusable Museum of African American History in Chicago along with her late husband Charles Burroughs in 1961. She was 95.”
  21. WCA Past Honorees. nationalwca.org. Archived from the original on 2019-08-02. Retrieved on 2024-06-09.
  22. Chapman (October 14, 2010). Dr. Margaret Burroughs (MAAE 1948) To Receive Legacy Award. The Art Institute of Chicago. Archived from the original on January 10, 2015. Retrieved on September 14, 2012.
  23. The Chicago Literary Hall of Fame - Biography:Margaret Taylor-Burroughs. chicagoliteraryhof.org.
  24. "Editorial: Remembering and honoring Margaret Burroughs", The Chicago Sun-Times. Retrieved on 2015-08-13.
  25. Koehnline Museum of Art: Permanent Collection - Margaret Burroughs Collection. Oakton Community College. Archived from the original on August 5, 2012. Retrieved on November 23, 2010.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]