Michael Umale Adikwu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Michael Umale Adikwu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereMichael Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya19 Eprel 1963 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, Odee akwụkwọ Dezie
onye were ọrụMahadum nke Nigeria, University of Abuja, University of Manchester Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Nigeria Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

  

Michael Umale Adikwu
Onye isi oche nke Mahadum AbujaMahadum nke Abuja
Nkọwa nke onwe
A mụrụ ya
Michael Umale Adikwu

(1963-04-19) 19 Eprel 1963 (afọ 60) (Ọ dị afọ 60)  
Mba Onye Naijiria
Alma mater Page Àtụ:Plainlist/styles.css has no content.
Ọrụ Page Àtụ:Hlist/styles.css has no content.
  • Nkà mmụta
  • onye edemede
Ọrụ Page Àtụ:Plainlist/styles.css has no content.
  • onye na-ahụ maka ọgwụ

Michael Umale Adikwu (amụrụ na 19 Eprel 1963) [1] bụ onye agụmakwụkwọ Naijiria, onye na-ahụ maka ọgwụ na onye bụbu osote onye isi nke Mahadum Abuja . [2] họpụtara ya na 30 June 2014. [1]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Adikwu gara St. Paul's Primary School, Utonkon, site na 1970 ruo 1975 na Federal Government College, Jos, site na 1976 ruo 1981. Mgbe [3] gụsịrị akwụkwọ na Federal Government College, ọ nwetara akara ugo mmụta ọgwụ na Mahadum Naịjirịa, Nsukka, [4] na 1986 ma mesịa nweta nzere masta ya na 1989 na nzere doctorate ya na 1994 n'otu mahadum ahụ. [5]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Adikwu rụrụ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka ọgwụ n'ụlọ ọgwụ na Health Services Management Board na Benue malite na 1988. Ọ malitere dị ka onye nkuzi nke abụọ na Mahadum Naịjirịa, Nsukka na 1990. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ngalaba site na 1995 ruo 1998 na 2002-2004 ma kpọọ ya Prọfesọ nke Pharmaceutics na 1998. Ọ na-eje ozi dị ka osote onye isi nke Mahadum Abuja kemgbe afọ 2014. Ọ rụrụ ọrụ dị ka prọfesọ nleta na Mahadum Manchester ma dee ihe karịrị 170 akwụkwọ akụkọ. [5]

Adikwu enwetala ọtụtụ agụmakwụkwọ n'oge ọrụ ya, gụnyere Associate of the Third World Academy of Sciences na Trieste na Ịtali (2008) na Global Technological Entertainment and Development (TED) Conference Travel Fellowship, Arusha Tanzania, na 2007. [6] O nwere Alexander Von Humboldt Foundation Fellowship na Germany site na 1999 ruo 2000; Matsumae International Foundation Felloyship, Japan n'afọ 2002; Federal Scholarship for Best 20 Students, University of Nigeria, Nsukka n'afọ 1982-1986; Federal Scholarships for Best 3 Students, Federal Government College, Jos.

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Adikwu enwetala enyemaka nyocha site [5] Royal Society of Chemistry nke Great Britain, Third World Academy of Sciences, International Foundation for Science na Sweden, Raw Materials Research and Development Council na Abuja, na National Institute for Pharmaceutical Research and Development na Abuja.

Ọ natara onyinye nke Nigerian Academy of Science's Outstanding Scholar in Science na 2006 na May and Baker Professional Service Award na Pharmacy na 2009. N'afọ 2009, a kpọrọ ya Fellow nke Nigerian Academy of Science . [5]

Adikwu nwere ike ikwurịta okwu na Bekee, French na German.

Prọfesọ Adikwu lụrụ Victoria nke a gọziri site na ụmụ isii.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ochagla. Meet a Distinguished Benue Son, Professor Michael Adikwu (en). Retrieved on 2020-05-30.
  2. Professor Michael Umale Adikwu (en). Idoma Land. Retrieved on 25 April 2018.
  3. Profile of Vice Chancellor – University of Abuja. web.uniabuja.edu.ng. Archived from the original on 10 April 2018. Retrieved on 10 April 2018.
  4. Profile of Vice Chancellor – University of Abuja. web.uniabuja.edu.ng. Archived from the original on 11 April 2018. Retrieved on 25 April 2018.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 Professor Michael Umale Adikwu (en). Idoma Land. Retrieved on 11 April 2018.
  6. Babah (4 August 2017). ADIKWU, Prof Michael Umale (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2020-05-30.