Mobolaji Johnson

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mobolaji Johnson

Mobolaji Olufunso JohnsonListeni (9 Febụwarị 1936 - 30 Ọktoba 2019) bụ onye Brigadier nke ndị agha Naijiria nke jere ozi dị ka onye nchịkwa agha nke ala gọọmentị etiti nke Lagos site na Jenụwarị 1966 ruo Mee 1967 n'oge ọchịchị ndị agha nke General Aguyi-Ironsi (ruo Julaị 1966, na General Gowon mgbe nke ahụ gasịrị), wee bụrụ Gọvanọ nke Lagos Steeti site na Mee 1967 ruo Julaị 1975 n'oge usoro ndị agha nke Janar Yakubu Gowon . Mobolaji Olufunso Johnson Gee ntị na ndị agha Naijiria Lagos Steeti Yakubu Gowon[1] Dị ka Gọvanọ nke Lagos, gọọmentị ya lekọtara mbibi a na-adịghị ahụkebe nke ili ozu Ajele na mbido afọ 1970. Ebe E liri Ndị Ajele

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Johnson n'ezinụlọ Joshua Motola Johnson na nwunye ya, Gbemisola Johnson (née Dudley-Coker).[2] Nna ya sitere na Lagos ma bụrụ onye otu Royal West African Frontier Force n'oge Agha Ụwa nke Abụọ. Royal West African Frontier Force Agha Ụwa nke Abụọ Johnson nwere ụmụnne ise ndị ọzọ gụnyere nwanne ya nwoke, Femi Johnson, onye guzobere Femi Johnson na Company of Ibadan. Ibadan[3][4] Mobolaji Johnson malitere agụmakwụkwọ ya na Reagean Memorial Baptist School, Yaba, Methodist School na 1941. Ndị Metọdist nke Yaba Ọ gara Hussey College, Warri, n'afọ 1954. Hussey College Warri N'afọ 1955, ọ kwagara na Methodist Boys High School Lagos, ụlọ akwụkwọ nna ya gara, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya n'afọ 1957. Ụlọ Akwụkwọ Sekọndrị nke Ụmụ nwoke Metọdist Mgbe ọ nọ na MBHS, Lagos, Mobolaji bụ ezigbo onye egwuregwu. N'afọ 1959, Mobolaji gara ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ndị isi na Ghana. Ghana Mobolaji Johnson gakwara Mons Officer Cadet School na Aldershot na Royal Military Academy, Sandhurst, United Kingdom, n'etiti afọ 1960 na 1961. Mons Officer Cadet School Royal Military Academy, Sandhurst

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

  • Zaria Military Depot, 1958-1959. Zaria
  • United Nations Peace Keeping Troops, Congo United Nations Peace keep Troops Congo
  • A kwalitere ya ka ọ bụrụ onye isi nke abụọ, ndị agha Naịjirịa, n'afọ 1961.
  • Lieutenant, 1962, Captain, October 1962.
  • A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi ndị agha, ndị uwe ojii gọọmentị etiti, 1964.
  • Onye isi ndị agha, ndị uwe ojii gọọmentị etiti, 1964.
  • Deputy Adjutant na Quartermaster-General Headquarters, 2nd Brigade, Apapa, Lagos, 1964. Apapa
  • Major, February 1966;
  • Onye nke abụọ na-achị, 4th Battalion, Ibadan. Ibadan
  • Onye isi ọdụ ụgbọ okporo ígwè, Benin, Midwest (Bendel State ochie). Benin

Agha Biafra[dezie | dezie ebe o si]

Na ngwụcha Agha Biafra a ma ama, Johnson so na ndị nnọchi anya gọọmentị etiti na ngwụcha emume agha ahụ. Agha Biafra N'afọ 1966, mgbe nnupụisi ọchịchị nke na-enweghị isi nke kwụrụ ụgwọ gọọmentị Naijiria mbụ, ọ ghọrọ onye nchịkwa agha nke Lagos State. Mgbagha ọchịchị N'afọ 1967 ọ ghọrọ Gọvanọ Mbụ nke Lagos Steeti. Oge Johnson dị ka Gọvanọ Ndị Agha nke Lagos Steeti hụrụ iwu nnukwu akụrụngwa na Lagos Steeti.

Gọvanọ[dezie | dezie ebe o si]

Aguiyi-Ironsi họpụtara Johnson na mbụ dị ka onye nchịkwa nke mpaghara gọọmentị etiti mbụ nke Lagos na 1966. Aguiyi-Ironsi Ironsi bụ onye isi ala ma chọọ ka onye si Lagos dozie ụfọdụ nsogbu nke mpaghara gọọmentị etiti.[5] Na Mee 1967, e mepụtara Lagos State ma Johnson ghọrọ gọvanọ mbụ nke Lagos; steeti ahụ mejupụtara ugbu a Federal Territory nke Victoria Island, Ikoyi na Lagos Island tinyere mgbakwunye nke Epe, Badagry, Ikorodu na Ikeja. Victoria Island Ikoyi Lagos Island Epe Badagry Ikorodu Ikeja O tinyere aka n'ịmepụta ọrụ gọọmentị na Lagos Steeti. Na mbụ, a nyeere Johnson aka n'ịchịkwa steeti ahụ site n'enyemaka nke ụfọdụ ndị ọrụ gọọmentị dị ka odeakwụkwọ nchịkwa, Adeymi-Bero, odeakwụkwọ iwu, Alh. I. O Agoro, odeakwụkwọ ego, F.C.O Coker, na odeakwụkwọ na-anọchite anya Gọọmentị Ndị Agha, Howson Wright wee chere ruo n'ọnwa Eprel 1968 tupu ọ họpụta ndị kọmishọna ya.[6]

Iwu Lagos[dezie | dezie ebe o si]

  • Okporo ụzọ mba ụwa dị kilomita 60.7 (Lagos-Badagry Expressway) na-ejikọ Naijiria na mba ndị agbata obi Benin, Ghana na Togo. Badagry[7]
  • Àkwà mmiri Toikin iji jikọta Epe na Ikorodu
  • Àkwà Mmiri Eko
  • Àkwà Mmiri nke Atọ
  • Usoro okporo ụzọ na àkwà mmiri nke mejupụtara ihe bụ Lagos nke oge a
  • Nkwupụta nke ụsọ mmiri Bar Beach.

Johnson's administration was responsible for the demolition and disinterment of people buried at Ajele Cemetery such as Samuel Ajayi Crowther, James Pinson Labulo Davies, Madam Tinubu, Thomas Babington Macaulay, and many others.[8] The demolition met with a lot of criticism: Prof J.D.Y. Peel noted that the demolition had deprived "Lagosians not only of a precious green space in the heart of the city but of the memorials of their forebears".[9] Nobel Laureate Wole Soyinka called the demolition "the violation of that ancestral place" noting that "the order came from the military governor [Mobolaji Johnson]: 'Dig up those dead and forgotten ancestors and plant a modern council building – with all its lucrative corollaries on that somnolent spot".[10]

N'afọ 1975, mgbe General Murtala Mohammed malitere ọchịchị, Johnson bụ otu n'ime ndị Gọvanọ steeti abụọ (ya na Brigadier General Oluwole Rotimi) chọpụtara na ikpe amaghị maka nrụrụ aka site n'aka ndị mmadụ atọ e nyere ọrụ ịchọpụta ebubo dị iche iche nke nrụrụ aka n'etiti ndị Gọvọn steeti. Murtala Mohammed Oluwole Rotimi[11]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ekunkubor. I am not a hustler – Brigadier -General MOBOLAJI JOHNSON (rtd). Vanguard Nigeria. Retrieved on 1 September 2015.
  2. Brigadier-General Mobolaji Olufunso Johnson (1936-2019) (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2019-12-09). Retrieved on 2022-03-07.
  3. Johnson, M. O., & Olutimehin, K. (2010). Lagos State- my life of service with integrity: The making of an icon : an autobiography of Mobolaji Johnson. Ibadan: MakeWay Pub
  4. My Life of Service with Integrity. Kola Olutimehin/Smashwords. Retrieved on 2015-08-29.
  5. Reunion Black Family.. Reunion Black Family.. Archived from the original on 2023-09-27. Retrieved on 2023-10-04.
  6. We started Lagos State with only 10,000 pounds — Mobolaji Johnson (en-US). Tribune Online (2017-11-11). Retrieved on 2021-05-27.
  7. http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=Àtụ:Dead link
  8. Smith (January 1979). The Lagos Consulate, 1851–1861. University of California Press. ISBN 9780520037465. 
  9. Elebute (2013). The Life of James Pinson Labulo Davies: A Colossus of Victorian Lagos. Kachifo Limited/Prestige, Foreword – xvi. ISBN 9789785205763. 
  10. Godwin & Hopwood (2012). Sandbank City: Lagos At 150. Kachifo Ltd (2012). ISBN 978-9785108460. 
  11. Africa Today, By Ralph Uwechue, African Books Limited (2nd edition 1991)