Molly Mahood

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Molly Mahood
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereMolly Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya17 Jụn 1919 Dezie
Ebe ọmụmụWimbledon Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya14 Febụwarị 2017 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụliterary critic Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan, University of Kent, University of Dar es Salaam Dezie
ebe agụmakwụkwọKing's College London, Surbiton High School Dezie

Molly Maureen Mahood (17 June 1919 - 14 February 2017) bụ onye ọkà mmụta edemede nke Britain, onye mmasị ya sitere na Shakespeare ruo na akwụkwọ edemede Africa. Ọ kụziri na St Hugh's College, Oxford (1947-1954), Mahadum Ibadan na Naịjirịa (1954-1963), Mahadim Dar es Salaam na Tanzania (1963-1967), na Mahadum Kent na Canterbury (1967-1979).

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ nwa nwanyị James Mahood, CBE, osote paymaster-general, Molly Mahood na 17 June 1919 na Wimbledon, London, England. Ọ gụrụ akwụkwọ na Surbiton High School, ụlọ akwụkwọ onwe onye ụmụ nwanyị niile dị na Kingston upon Thames, London. Ọ gụrụ Bekee na King's College, London, ma gụsịrị akwụkwọ na akara ugo mmụta mbụ na 1941. A kpọpụrụ ya na ụmụ akwụkwọ ibe ya na Bristol n'ihi egwu na-arịwanye elu nke bọmbụ n'oge Agha Ụwa nke Abụọ. [1] gara n'ihu n'agụmakwụkwọ ya wee gụchaa nzere Master of Arts (MA) na edemede na narị afọ nke iri na asaa.

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1947 ruo 1954, Mahood bụ Fellow nke St Hugh's College, Oxford, mgbe ahụ kọleji ụmụ nwanyị niile nke Mahadum Oxford. Ọ kwagara Naijiria ebe ọ ghọrọ prọfesọ nke Bekee na Mahadum Ibadan . Mgbe ọ kwagara Tanzania, ọ bụ onye isi Oche nke Bekee na Mahadum Dar es Salaam site na 1963 ruo 1967. [2] laghachiri England ma họpụta ya ka ọ bụrụ Prọfesọ nke Bekee Literature na Mahadum Kent na Canterbury . [1] [3] Ebe [3] lara ezumike nká na 1979, Kent mere ya Prọfesọ Emeritus ma ọ nọgidere na-ejikọta ya na mahadum ahụ ruo n'oge agadi.

Mahood kụziri na mahadum anọ na mba atọ. Ndị ama ama bụbu ụmụ akwụkwọ ya gụnyere Robert Mugabe (President of Zimbabwe), Abiola Irele (Nigerian literary scholar), na Wole Soyinka (Nobel prizewinner). [1]

Ndụ e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

[4] [1] lara ezumike nká, Mahood gụrụ ma mechaa nzere na sayensị ihe ndị dị ndụ.

Mahood nwụrụ na 14 Febụwarị 2017, mgbe ọ dị afọ 97. [1] [5] mere emume olili ozu ya na 3 Machị 2017 na Clayton Wood Natural Burial Ground dị nso na Hassocks, Sussex, England. [1]

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

[6][7]'afọ 1972, a họpụtara Mahood ka ọ nye Shakespeare Lecture kwa afọ na British Academy, United Kingdoms national academy for the humanities and social sciences. [8]'afọ 2009, British Academy nyere ya Rose Mary Crawshay Prize maka The Poet as Botanist . [1] [3]'ọnwa Julaị afọ 2010, Mahadum Kent nyere ya nzere Doctor of Letters (DLitt). [1]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Innes. "Molly Mahood obituary", The Guardian, 26 March 2017. Retrieved on 27 March 2017. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "obit Guardian" defined multiple times with different content
  2. Bukenya. "Miss Molly Maureen Mahood and the others who taught us", Daily Nation, 4 November 2016. Retrieved on 27 March 2017.
  3. 3.0 3.1 3.2 Professor Molly Mahood: Doctor of Letters. University of Kent (July 2010). Retrieved on 27 March 2017. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "DLitt" defined multiple times with different content
  4. Jackson-Houlston. M. M. Mahood, The Poet as Botanist. The British Society for Literature and Science. Retrieved on 28 March 2017.
  5. Raeside (23 February 2017). Condolences for Molly Mahood. University of Kent. Retrieved on 28 March 2017.
  6. Mahood (1974). "Annual Shakespeare Lecture – Unblotted Lines: Shakespeare at Work". Proceedings of the British Academy (58): 163–176. Retrieved on 27 March 2017. 
  7. Shakespeare Lectures. British Academy. Retrieved on 27 March 2017.
  8. Rose Mary Crawshay Prize. British Academy. Retrieved on 27 March 2017.