Nasir Ahmad el-Rufai

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nasir Ahmad el-Rufai
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoNasir Ahmad el-Rufai Dezie
Aha ọmụmụNasir Ahmad el-Rufai Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya16 Febụwarị 1960 Dezie
Ebe ọmụmụDaudawa Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Hausa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiGọvanọ Kaduna State, Minister of the Federal Capital Territory Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Ahmadu Bello, University of London, John F. Kennedy School of Government, Georgetown University, Barewa College Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party Dezie
agbụrụNdi Haụsa Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
Ọnọdụ ahụikeCOVID-19 Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

 

Nasir Ahmad El-Rufai CON (Listeni; amụrụ na 16 Febụwarị 1960) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke jere ozi dị ka gọvanọ nke Kaduna Steeti site na 2015 ruo 2023. Nasir Ahmad El-Rufai CON Gee ntị na gọvanọ nke Kaduna Steeti[1][2] O jere ozi dị ka minista nke Federal Capital Territory site na 2003 ruo 2007. minista nke Federal Capital Territory El-Rufai jere ozi dị ka onye nduzi nke Bureau of Public Enterprises. Ụlọ ọrụ ọha na eze[3] Ọ bụ onye guzobere otu ndọrọndọrọ ọchịchị All Progressives Congress. Nzukọ Ndị Ọganihu Nile[4]

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Nasir Ahmad El-Rufai na 16 Febụwarị 1960 n'ezinụlọ Fulani na Daudawa. Fulani Daudawa Nna ya nwụrụ mgbe ọ dị afọ asatọ, nwanne nna ya na Kaduna kwadoro ya site na agụmakwụkwọ ya. Kaduna[5] El-Rufai lụrụ ụmụ nwanyị atọ, nwunye mbụ ya Hadiza Ismail El-Ru fai bụ onye edemede na onye na-ede akwụkwọ akụkọ; ọ na-elekọta Yasmin El-Ru fa Foundation (YELF), nke e guzobere iji sọpụrụ nwa ha nwanyị nwụrụ na 2011. Hadiza Ismail El-Rufai Yasmin El-Ru fai Foundation[6]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

El-Rufai gụrụ akwụkwọ na Barewa College . Kọleji Barewa Dị ka onye na-eto eto na kọleji, Onye isi ala Umaru Yar'Adua bụ onyeisi ụlọ nke ụlọ ihi ụra ya. Onye isi ala Umaru Yar'Adua[7] N'afọ 1976, ọ gụsịrị akwụkwọ n'elu klas ya, merie "Barewa Old Boys' Association Academic Achievement" Trophy.[8] El-Rufai gara Mahadum Ahmadu Bello na Zaria, ebe ọ nwetara nzere bachelọ na nyocha ọnụ ọgụgụ na nkwanye ùgwù klas mbụ. Ahmadu Bello Mahadum Zaria bachelor's degree quantity surveying[9]

N'afọ 1984, ọ natara Master of Business Administration na Mahadum Ahmadu Bello. Master nke Nchịkwa Azụmaahịa Kemgbe ahụ, ọ gara ọtụtụ mmemme ọkachamara na nke gụsịrị akwụkwọ, gụnyere Georgetown School of Foreign Service nke Mahadum Georgetown na Washington, D.C., na mmemme gbasara nkeonwe na idu ndú. Georgetown School of Foreign Service Georgetown University Washington, D.C.[10]

N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2008, ọ nwetara akara ugo mmụta n'iwu na Mahadum London; na nzere masta na nchịkwa ọha na eze na John F. Kennedy School of Government nke Mahadum Harvard na June afọ 2009. nzere iwu Mahadum nke London nzere masta nke nchịkwa ọha na eze John F. Kennedy School of Government Mahadum Harvard Ọ nwetakwara asambodo ụlọ akwụkwọ Kennedy na Public Policy and Management ebe ọ nọrọ ọnwa 11 dị ka Edward A. Mason Fellow na Public Policy na Management site na July 2008 ruo June 2009.[11]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị mbụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1998, mgbe onye isi agha nke steeti General Sani Abacha nwụsịrị, onye nọchiri ya General Abdulsalami Abubakar họpụtara El-Rufai dị ka onye ndụmọdụ akụ na ụba. Sani Abacha Abdulsalami Abubakar N'ọrụ a, ya na World Bank na International Monetary Fund rụkọtara ọrụ. World Bank International Monetary Fund[12]

N'afọ 1999, ndị agha wegara ikike n'aka Onye isi ala Olusegun Obasanjo. Olusegun Obasanjo N'ọnwa Nọvemba afọ 1999, a họpụtara ya dịka onye nduzi nke Bureau of Public Enterprises, na odeakwụkwọ nke National Council of Privatisation ebe ọ bụ onye isi nke ọtụtụ ụlọ ọrụ gọọmentị na osote onye isi ala Atiku Abubakar. Ụlọ ọrụ ọha na eze National Council of Privatisation Atiku Abubakar[13]

N'afọ 2010, ọ laghachiri Naịjirịa ma mesịa bụrụ onye Economic and Financial Crimes Commission (EFCC) jidere. Kọmitii Na-ahụ Maka Mpụ Akụ na Akụ na Ụgwọ Ọ kọwara na nloghachi ya bụ iji mee ka aha ya dị ọcha na ebubo nrụrụ aka.[14] N'afọ 2011, el-Rufai sonyeere ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Congress for Progressive Change na-akwado mkpọsa Muhammadu Buhari na ntuli aka onye isi ala nke afọ 2011. Congress for Progressive Change Muhammadu Buhari 2011 ntuli aka onye isi ala N'afọ 2013, a họpụtara el-Rufai ka ọ bụrụ osote odeakwụkwọ mba nke All Progressives Congress (APC) e guzobere ọhụrụ. Nzukọ Ndị Ọganihu Nile[15]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Ọktoba afọ 2022, Onye isi ala Muhammadu Buhari nyere ya nsọpụrụ mba Naijiria nke Commander of the Order of the Niger (CON). Onye isi nke Order of the Niger Muhammadu Buhari[16]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. NVS Articles & Viewpoints – Nigerian Village Square. Nigeriavillagesquare.com. Archived from the original on 30 September 2011. Retrieved on 18 October 2011.
  2. Office of the Governor – Kaduna State Government. Archived from the original on 2020-08-03. Retrieved on 2020-07-04.
  3. NorthWindProject.com. Home Page. Bureau of Public Enterprises - BPE. Retrieved on 2020-07-04.
  4. Owete (2013-06-25). Masari, El-Rufai, others emerge APC interim national officers | Premium Times Nigeria. Retrieved on 2020-07-04.
  5. "Profile: Mallam Nasir el-Rufai", BBC News, 7 September 2004. Retrieved on 19 May 2010.
  6. "I used to sing in the Catholic Church choir – Hadiza El-Rufai", Punch Newspapers. Retrieved on 2018-01-07.
  7. Dr (MRS. www.nigeriafirst.org. Archived from the original on 21 July 2006.
  8. Bahaushe Mai Ban Haushi! (1 June 2009). Bahaushe Mai Ban Haushi!: Yar'Adua: Great Expectation, Disappointing Outcome. Ibrahim-sheme.blogspot.com. Retrieved on 18 October 2011.
  9. Nasir El Rufai. LinkedIn. Retrieved on 18 October 2011.
  10. Amsterdam (1 December 2009). White Paper: Reform vs Status. Amsterdam & Partners.
  11. Speakers. www.whartonafricaforum.com. Archived from the original on 1 November 2009.
  12. Amsterdam (1 December 2009). White Paper: Reform vs Status. Amsterdam & Partners.
  13. El-Rufai victim of his own standards — Gerald Ilukwe, Kaduna Chief Information Officer (en-US). Vanguard News (2021-08-28). Retrieved on 2022-03-03.
  14. Camillus Eboh. "Nigerian reformer bailed after return from exile", AF. Retrieved on 2020-03-22.
  15. Owete (2013-06-25). Masari, El-Rufai, others emerge APC interim national officers - Premium Times Nigeria. Retrieved on 2020-03-22.
  16. "FULL LIST: 2022 National Honours Award Recipients The Nation Newspaper", The Nation Newspaper, 2022-10-09. Retrieved on 2022-10-31. (in en-US)