Nwa okorobịa J. G. Muhammad

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nwa okorobịa J. G. Muhammad
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereAdo Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya17 Jenụwarị 1967 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Hausa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysician Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Wales, Mahadum nke Ilorin Dezie

Dr. Ado Jimada Gana Muhammad (OON) (amuru na Jenụwarị 18, 1967) bụ onye ntụzi mmemme zuru ụwa ọnụ na mmemme nchekwa ahụike na nchekwa ọha D-8 ma bụrụkwa onye isi Executive Director/CEO nke National Primary Health Care na Nigeria. Development Agency (NPHCDA), ngalaba gọọmentị na-ahụ maka ịmepụta amụma nlekọta ahụike mba mbụ (PHC) na ịkwado steeti na mpaghara ọchịchị ime obodo (LGAs) iji mejuputa ha. A họpụtara Dr. Muhammad n'ọkwa ahụ na Nọvemba 1, 2011, site na nchịkwa nke President Goodluck Jonathan. Tupu nhọpụta ya, Dr Ado jere ozi dị ka onye enyemaka pụrụ iche nye odeakwụkwọ na-adịgide adịgide, Dr Daudu, na State House, Abuja. Gọvanọ Mu'azu Babangida Aliyu nke Niger Steeti, bụ ebe Dr. Muhammad si toro Onyeisiala Goodluck Jonathan maka ịhọpụta dọkịta ahụ, kọwara ihe a dịka itinye "peg square n'ime oghere square". Dọkịnta Ado nọchiri Dr. Muhammad Ali Pate bụ onye n'afọ 2011 họpụtara ka ọ bụrụ onye minista na-ahụ maka ahụike steeti, wee wepụta oghere na NPHCDA.[1]

Ọrụ ya na NPHCDA[dezie | dezie ebe o si]

Dr. Muhammad rụrụ ọrụ iji mezuo ebumnuche asaa dị mkpa na NPHCDA. Ebumnuche ya bụ: Iji chịkwaa ọrịa ndị a na-egbochi; Melite ohere ịnweta ọrụ ahụike ndị bụ isi; Melite nlekọta dị mma; Mee ka ụlọ ọrụ dị na usoro nlekọta ahụike sie ike; Mepụta ndị ọrụ ahụike na-arụ ọrụ nke ọma na nke nwere ike gafee mba ahụ. Ebumnobi ndị ọzọ bụ iwusi mmekọrịta siri ike ma soro ndị obodo na-emekọ ihe mgbe niile iji nweta nzaghachi.[2]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

N'ịkwado ọrụ ya pụtara ìhè na NPHCDA, onyeisiala Naijiria bụ Goodluck Jonathan nyere Dr. Muhammad onyinye nturu ugo nke onye isi nke Order nke Niger (OON) na Septemba 29, 2014. Ihe nrite nke OON, nke bụ otu n'ime ihe nrite. ugwu mba kacha elu, ka onye isi ala nyere ya maka ekele maka mbọ ọ gbara n'ịkwalite usoro inye nlekọta ahụike mbụ nye ndị ogbenye na ndị ụmụ amaala Naijiria. N'ikwu okwu n'oge na-adịghị anya tupu o nyefee Dr. Muhammad na ụmụ amaala ndị ọzọ, onyeisi oche ahụ kọwara ndị natara ihe nrite 2014 dị ka "ndị ikom na ndị inyom nwere ezi obi bụ ndị na-atụ ọha mmadụ aka n'ụzọ ziri ezi ma na-egosipụta ohere nke ịdị ukwuu na-enweghị njedebe." N'afọ 2013, Dr. Muhammad pụtara dị ka onye mmeri nke onye nchịkwa ọha na eze nke Year Award, PAYA, nke Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Development Policy na Political Studies, Lagos, Nigeria na-ahazi kwa afọ. Ụlọ ọrụ ahụ kwuru na mgbe o kwupụtachara onye meriri na n'ime mmadụ iri ahọpụtara maka ihe nrite ahụ, Muhammad nwetara vootu 3,025, bụ nke mejupụtara ihe karịrị pasentị iri ise n'ime ntuliaka e mere. A na-eto onye isi NPHCDA maka mbọ ya na "ikpochapụ ọrịa poliomyelitis, mbelata ọnwụ nke nne na ụmụ ọhụrụ; atụmatụ dị egwu n'ịkwado ihe ịma aka ndị ọrụ mmadụ na nlekọta ahụike bụ isi, PHC, sub-sector; mwekota na decentralization nke HIV / AIDS itinye aka na PHC ọrụ n'ihe karịrị 1,500 PHC akụrụngwa; Onye isi NPHCDA nwetakwara nkwanye ugwu Kwame Nkrumah Leadership Award na Africa Leadership ICON 2014. E ji otu olu kwado ya onye mmeri nke ihe nrite onye isi nke afọ, na ọgbakọ 71st nke AASU, nke emere na OATTU Conference Centre, na Accra, Ghana The Kwame Nkrumah Leadership. Award na Africa Leadership ICON 2014 bụ nke All-Africa Students' Union (AASU) na-enye ya. Njikọ ahụ bụ otu ndị otu 54 sitere na mba Francophone na Anglophone dị n'Africa. Otu ahụ kwuru na onye isi NPHCDA pụtara onye mmeri "n'ihi ọganihu ọ na-enwetụbeghị ụdị ya na mkpochapụ polio na Naijiria na nrụgharị nke ụlọ ọrụ ahụike Primary dịka isi nkuku nke usoro ahụike anyị." ".[3]

Ntinye aha gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Dr. Muhammad na mbụ rụrụ ọrụ dị ka Senior Technical Adviser (Health Sector), na Office of the Senior Assistant to the Nigerian President on Millennium Development Goals. Tupu ọ rụọ ọrụ ahụ, ọ bụ onye ndụmọdụ ahụike mba maka mmemme Initiative Bamako bụ akụkụ nke ego ntụkwasị obi Petroleum na-emebi emebi ugbu a. Ọ rụkwara ọrụ na National Program on Immunization (NPI), tupu njikọ ya na NPHCDA.[4]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Muhammad gụsịrị akwụkwọ na School of Medicine, Mahadum Ilorin na Nigeria. A nabatara ya na ụlọ akwụkwọ ahụ n'afọ 1987. Ọ gụkwara akwụkwọ na Mahadum Wales, United Kingdom ebe ọ nwetara nzere masta na ahụike ọha (1996) na Mahadum Nottingham ebe ọ nwetara nzere masta na Public Administration.[4]

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Dr. Muhammad nwere obi ụtọ di na nwunye nwere ụmụ.[5]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Leo. "Nigeria : Mohammed Appointed As ED of NPHCDA", Nigerian Newsline. Retrieved on 23 September 2014.
  2. NPHCDA. Directorates. nphcda.org. NPHCDA. Archived from the original on 8 July 2014. Retrieved on 23 September 2014.
  3. "The News Nigeria", The News Nigeria. Retrieved on 23 September 2014.
  4. 4.0 4.1 Governance Project. Dr. Ado Jimada Gana Muhammad. kyg.nigeriagovernance.org. Nigeria Governance Project. Retrieved on 17 September 2014.
  5. NPHCDA. Executive Director's Corner. nphcda.org. NPHCDA. Archived from the original on 23 June 2014. Retrieved on 17 September 2014.