Obioma Nnaemeka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Obioma Nnaemeka
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereObioma Dezie
aha ezinụlọ yaNnaemeka Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya28 Ọktoba 1948 Dezie
Ebe ọmụmụAgulu Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, university teacher Dezie
onye were ọrụIndiana University, Indiana University – Purdue University Indianapolis Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Minnesota Dezie
Ebe ọrụIndianapolis Dezie
affiliationIndiana University School of Liberal Arts Dezie
webụsaịtịhttps://liberalarts.iupui.edu//about/directory/nnaemeka-obioma-g.html Dezie
Obioma Nnaemeka

Obioma Nnaemeka (amụrụ n'afọ 1948) bụ onye ọkara Naijiria ma ọkara Amerika, ma bụrụ kwá onye nkụzi na mahadum. Ọ bụ Prọfesọ Chancellor nke French na Mahadum Indiana Punde Indianapolis.[1]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Agulu, Naịjirịa, Nnaemeka nwetara BA ya na Mahadum Naịjirị, Nsukka, ebe ọ gụrụ African Studies, French na German. N'afọ 1989, ọ nwetara Ph.D. ya na ọmụmụ French na Francophone na Mahadum Minnesota.[2]

Mmasị agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Tupu ọ rute na Mahadum Indiana, Nnaemeka kụziri na Mahadụ Naijiria, Nsukka na kwà The College of Wooster, Wooster, Ohio. Ọ bụ onye otu ụlọ ọrụ Global Women's Leadership Center na Leavey School of Business.

Nnaemeka nwere mmasị na ndị edemede ụmụ nwanyị ojii, echiche ụmụ nwanyị, mgbanwe ụmụ nwanyị, akwụkwọ Francophone, ọrụ ndị Afrịka na ndị Afrịka bi na mba Afrịka, yana okike na ikike mmadụ. Onye ọkà mmụta na-amụ gbasara nwoke na nwanyị bụ Opportune Zongo dere n'afọ 1996 na "[ike nke ọrụ Nnaemeka dị na ọhụụ doro anya ya, ọgụgụ isi dị mma, iwu dị mma nke asụsụ, ezi ọchị, na ihe ọmụma miri emi banyere ala Afrịka. "[3] Ọ mepụtara echiche nke "nego-feminism (feminism nke mkparịta ụka; no ego feminism) dị ka okwu na-akpọ African feminms.[4] Nke a na-adabere n'ezinụlọ na nkwado, karịa ọdịmma onwe mmadụ.[5]

Ozi[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ nọ na Mahadum Minnesota na-achụso PhD ya, Dr. Nnaemeka bụ onye isi oche nke nchịkọta ụmụ akwụkwọ afọ́ Naijiria ma na-arụkwa ọrụ na Student Council mba ụwa [citation needed]. Tụkwasị na nke a, Dr. Nnaemeka bụ onye guzobere na onye isi oche nke Nchịkọta nke African Women Scholars, yana onye isi oche na onye isi nke Jessie Obidiegwu Education Fund, otu NGO raara onwe ya nye agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ n'Africa. N'ịgwakọta mmasị ya na nyocha na nkuzi, Dr. Nnaemeka agakwuru ụlọ ọrụ mba ụwa dị iche iche na ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ, gụnyere United Nations na World Bank.

Onyinye na ọnọdụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye isi oche Nchịkọta Ụmụ Nwanyị ndi Afrịka bụ Ọkà Mmụta.
  • Onye isi oche, Jessie Obidiegwu Education Fund
  • Onye na-eme nzukọ nke Internal Conference on Women in African and the African Diaspora
  • Ihe nrite ndu pụrụ iche maka ndị mba ụwa site na Mahadum Minnesota
  • Rockefeller Humanist na Residence
  • Edith Kreeger Wolf Prọfesọ Nleta A Ma Ama
  • SIDA (Sweden)
  • IRDC (Canada)

Ọrụ ndị a họpụ̀tara[dezie | dezie ebe o si]

  • (1996). ed. Sisterhood, Feminisms, na Ike: Site n'Africa ruo Diaspora. Trenton, NJ: Africa World Press.
  • (2005). ed. Ibi úgwù ụmụ nwanyị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ihe ọmụma: Ụmụ nwanyị Africa na Okwu Imperialist. Westport: Praeger Press.

Ebemsidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Obioma G. Nnaemeka. Indiana University–Purdue University Indianapolis.
  2. Jessie Obidiegwu Education Fund » Prof. Obioma Nnaemeka, President & CEO. joefund.org. Retrieved on 2020-05-29.
  3. Zongo (Summer 1996). "Rethinking African Literary Criticism: Obioma Nnaemeka". Research in African Literatures 27 (2): 178–184. 
  4. Nnaemeka (2004). "Nego–Feminism: Theorizing, Practicing, and Pruning Africa's Way". Signs 29 (2): 360–361 (pp. 357–385). DOI:10.1086/378553. 
  5. Marshall, Catherine (8 March 2013). "Africa's answer to militant feminism". Eureka Street.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]