Olufemi Bamiro

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Olufemi Bamiro
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya16 Septemba 1947 Dezie
Ebe ọmụmụIjebu Igbo Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, injinia Dezie
ụdị ọrụ yamechanical engineering Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọMcGill University, University of Nottingham Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

[1]Olufemi Adebisi Bamiro (amụrụ na 16 Septemba 1947) bụ Onye Naijiria prọfesọ nke injinia na onye bụbu osote onye isi nke Mahadum Ibadan . [2] [3] [4]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Olufemi na 16 Septemba 1947 na Ijebu-Igbo, Ogun State.   Ọ gara Molusi College, Ijebu-lgbo wee gaa Government College, Ibadan, nweta nsonaazụ kachasị mma n'afọ na Cambridge Higher School Certificate (Advanced Level), 1967. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara n'ihu dị ka Shell Scholar na Nottingham" id="mwIA" rel="mw:WikiLink" title="University of Nottingham">Mahadum nke Nottingham, Nottingham (England), na-enweta nzere Bachelor of Science (B.Sc.) na injinia igwe na First Class Honours na 1971. Ọ rụrụ ọrụ nwa oge maka Shell-BP na Naijiria dị ka injinia pipeline tupu ọ gaa Mahadum McGill, Montreal, Canada na Canadian Commonwealth Scholarship, ebe ọ nwetara nzere PhD na 1975 mgbe afọ abụọ na ọkara gasịrị. Ọ laghachiri Naịjirịa iji malite ọrụ agụmakwụkwọ na Mahadum Ibadan na 1975 wee rịa elu ngwa ngwa wee bụrụ prọfesọ mbụ nke injinia igwe na mahadum ahụ na 1983. Ọ bụ ọkachamara a ma ama n'okwu ndị metụtara iwu sayensị na teknụzụ, agụmakwụkwọ dị elu, ọmụmụ ọchụnta ego, na teknụpụ ozi. [5][6] nwekwara ọtụtụ akwụkwọ gbasara micromechanics na mmepe teknụzụ na akwụkwọ akụkọ obodo na nke mba ụwa.

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Injinia Mechanics maka mmemme injinia na mahadum na polytechnics;
  • Ihe mgbu na uru nke uto: Case Studies in Entrepreneurship na Prọfesọ Albert Alos, onye bụbu osote chancellor, Mahadum Pan-African, Lagos.
  • Mechanics and Strength of Deformable Materials nke Tertiary Education Trust Fund (TETFund) bipụtara.
  • Nkà na ụzụ maka ụlọ akwụkwọ na

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Sub-Dean (General), Faculty of Technology, 1977-1979
  • Sub-Dean (Postgraduate), 1982-1983.
  • Onye isi nke Ngalaba Injinịa Mechanical (1983-1985)
  • Dean nke Faculty of Technology.
  • Onye isi oche maka mmejuputa atụmatụ inye mmiri maka Mahadum ahụ.
  • Onye nduzi nke Management Information System (MIS) Unit
  • Onye osote onye isi ala (nchịkwa) (2004-2005).
  • Onye isi ala, December 1, 2005 ruo November 30, 2010.
  • [7] isi oche nke Lagos Research and Development Council.[8][9]

O sonyekwara na mmemme na Mahadum Nairobi, Kenya na Mahadim Zimbabwe, Harare. [10][11]'ịbụ onye nwere nka na iwu sayensị na teknụzụ, Ọmụmụ Ọchụnta ego, na Teknụzụ Ozi, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ nye ọtụtụ ụlọ ọrụ na ngalaba onwe na nke ọha na eze nke akụ na ụba Naịjirịa yana ụlọ ọrụ mba ụwa.

Òtù ndị ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye otu National Energy Panel nke mepụtara iwu ike maka Naịjirịa na 1984;
  • Onye otu Kọmitii Mmejuputa nke National Science and Technology Policy (NSTP). (1987);
  • Onye otu Kọmitii Mmepe Ebe Na-adịgide Adịgide nke Abeokuta" id="mwVw" rel="mw:WikiLink" title="Federal University of Agriculture, Abeokuta">Mahadum Ọrụ Ugbo, Abeokuta. (1988);
  • Onye otu Kansụl Na-achị Isi, Ogun State Polytechnic, Abeokuta;
  • Onye isi nke ndị nnọchi anya ndị ọkà mmụta sayensị Naijiria nke gara Iran site na August 14‐28, 1990 n'ihe gbasara Memorandum of Understanding in Science and Technology n'etiti Naijiria na Islamic Republic of Iran.
  • Onye otu Kọmitii Atụmatụ na Chief Rapporteur nke Nzukọ Teknụzụ mbụ nke NSE mere na 1997 na ndị ọzọ
  • Onye isi oche nke Executive Board nke Pan-African Competitiveness Forum (PACF) na Onye isi oche ናይ PACF
  • O sokwa na ọrụ na-ahụ maka ego na-adịgide adịgide maka agụmakwụkwọ ka elu nke ụlọ ọrụ na Ụlọ akụ ụwa kwadoro.

Nsọpụrụ na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • Association of Mechanical Engineering Academic Session Award na 1999
  • Nigerian Society of Engineers Merit Award na United Nations Human Settlement (UN-Habitat) Best Practice Award n'ihe gbasara Organo-Mineral Fertiliser Plant Design and Construction Project.
  • Onye otu nke Nigerian Academy of Science (FAS),
  • Onye otu Nigerian Society of Engineers (FNSE)
  • Onye otu Nigerian Solar Energy Society (FSESN). [12]
  • Onye otu nke Nigerian Academy of EngineeringỤlọ Akwụkwọ Injinịa Naijiria

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Olayinka Gladys Banjo na 1973. nwere ụmụ anọ.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Tordue Salem. "UI dons petition Jonathan over appointment of new VC", The Vanguard, November 29, 2010. Retrieved on April 17, 2010.
  2. Rashid Aderinoye. "UI Now a Red-Roofed University", Thisdaylive, Dec 28, 2010. Retrieved on April 17, 2015.
  3. Establishment of a UNESCO Chair in Earth Sciences and Georesources Engineering Management at the University of Ibadan (Nigeria). UNESCO. Retrieved on April 17, 2015.
  4. Sustainable Financing of higher education in Africa. TrustAfrica.
  5. Weaving Success. Ford Foundation. Retrieved on April 17, 2015.
  6. Olufemi Bamiro. Nigerian Society of Engineering.
  7. FASHOLA INAUGURATES R & D COUNCIL WITH N200M GRANT. Lagos State Government. Archived from the original on April 17, 2015. Retrieved on April 17, 2015.
  8. Lagos to drive Growth Development through Education. GovTechnology. Archived from the original on April 17, 2015. Retrieved on April 17, 2015.
  9. "Experts see research driven innovation as key to sustainable development", Businessday. Retrieved on April 17, 2015.
  10. Olufemi Bamiro. Science Teachers Association of Nigeria. Archived from the original on December 9, 2013. Retrieved on April 17, 2015.
  11. Programme for higher education policy dialogue. British Council. Retrieved on April 17, 2015.
  12. Philip G. Altbach (2012). Paying the Professoriate: A Global Comparison of Compensation and Contracts. Routledge. ISBN 9780415898072. Retrieved on April 17, 2015.