Olusola Obada

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Olusola Obada
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya27 Jụn 1951 Dezie
Ebe ọmụmụIlesa Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọka iwu Dezie
Ọkwá o jiMinister of Defence of Nigeria, Minister of State for Defence of Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Buckingham Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party Dezie

Olusola Obada (amụrụ na 27 June 1951) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọka iwu Naijiria.[1] Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote Gọvanọ nke Ọ́sun Steeti site na 2003-2010, dị ka Minista nke Naịjirịa maka Nchebe site na 2011-2012 wee bụrụ Minista nke Nchebe Naịjirị site na 2012-2013 n'okpuru Kọmitii nke Onye isi ala Goodluck Jonathan.[2]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Olusola Idowu Agbeja n'ezinụlọ Agbejanlabofa nke Obodi na Ijeshaland na 27 June 1951, ọ gụsịrị akwụkwọ ya na UMC Demonstration School, Ibadan na agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na Queen's School, Ede, Ọ́sun State.[3] Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Watford College of Technology, Watford, United Kingdom ebe ọ gụrụ Advertising Administration tupu ọ gaa Mahadum Buckingham, Buckingham (United Kingdom) iji mụọ Iwu ma mesịa kpọọ ya na Naịjirịa Bar na 1986.[1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ngalaba onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Obada malitere ọrụ ya dị ka onye na-ahụ maka mgbasa ozi na Nigeria Airways tupu ọ hapụ ụlọ ọrụ ahụ ka ọ rụọ ọrụ dị ka onye isi na Olusola Agbeja and Co. na 1986.[4] N'afọ 1990, o guzoberé Iron Gate Finance and Trust Company Limited, ụlọ ọrụ ego na itinye ego nke onwe ya ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa.[5] N'afọ 1996, e were ya n'ọrụ dị ka onye isi nchịkwa, ego na nchịkwa nke Materials Management Services Limited ma mesịa ghọọ onye isi nchịwa ụlọ ọrụ ahụ.[5]

ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2003, a họpụtara Obada dị ka osote Gọvano nke Ọsun Steeti na Olagunsoye Oyinlola dị ka gọvanọ ruo na 27 Nọvemba 2010 mgbe ọ hapụrụ ọkwa ahụ.[6] Na Jenụwarị 2011, a họpụtara Obada ka ọ bụrụ onye nduzi, na-ekpuchi South-West nke Naịjirịa maka Goodluck na Sambo Presidential Campaign Organisation. N'ọnwa Julaị n'afọ 2011, mgbe Jonathan meriri na ntuli aka onye isi ala, Goodluck Jonathan họpụtara Obada ka ọ bụrụ Minista nke Nchebe, wee jee ozi na kọmitii Jonathan dị ka Minista Nchebe n'ezie ruo mgbe nnukwu mgbanwe na Septemba 2013.[7] Na 6 Machị 2014, Goodluck Jonathan họpụtara ya dị ka otu n'ime ndị okenye ise kacha elu na Naịjịrịa na 2014 National Conference, Naijiria.[8] Na 29 Septemba 2014, Goodluck Jonathan sọpụrụ ya na Commander of the Order of the Niger (CON) mba award.[9] Na Jenụwarị 2, 2015, Goodluck Jonathan họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nduzi maka mkpọsa ntuli aka onye isi ala nke afọ 2015.[10] Na 6 Mee 2015, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Onye isi oche nke Mahadum Federal, Dutsin-Ma Governing Council, otu n'ime nhọpụta ikpeazụ nke Onye isi ala na-apụ apụ Goodluck Jonathan mere.[11]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Obada lụrụ Babatunde Obada onye ha nwere ụmụ anọ. Ọ bụ onye isi ọdịnala nke nwere ihe dị ka utu aha ọdịnala ise gụnyere nke Erelu nke Ijeshaland, Eyaloje nke Argidi nke Atoko, na Yeye Asiwaju nke Ibodi.[5][12]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Ekunkunbor. "Helping people in need has enrinched me- Erulu Dr. Olusola", Vanguard Newspaper, 27 June 2009. Retrieved on 6 March 2016.
  2. "What becomes of Jonathan's women?", The Nation Newspaper, 5 April 2015. Retrieved on 6 March 2016.
  3. Osun State (Nigeria). Ministry of Information and Women Affairs (2004). Osun State Executive Council. Ministry of Information and Women Affairs, Osun State. 
  4. Jonathan's Several Women. The Nigeria Today (24 May 2013). Archived from the original on 7 March 2016. Retrieved on 6 March 2016.
  5. 5.0 5.1 5.2 "The Ministers and their Profiles", The Source Magazine, 8 August 2011. Retrieved on 6 March 2016.
  6. Ronke I. Ako-Nai (8 March 2013). Gender and Power Relations in Nigeria. Lexington Books, 167–. ISBN 978-0-7391-7779-2. 
  7. Tukur. "Cabinet Reshuffle: Jonathan appoints Wike interim Education Minister; Maku to oversee Defence", Premium Times Newspaper, 11 September 2013. Retrieved on 7 March 2016.
  8. "Full List of Delegates to the Nigeria National Conference", CNN, 6 March 2014. Retrieved on 22 June 2016.
  9. "Federal Government releases list of 2013/2014 national honours recipients", Vanguard, 18 September 2014. Retrieved on 22 June 2016.
  10. Tukur. "Full List of Jonathan's Campaign Officials: Directorate and Committee Levels", Premium Times Newspaper, 2 January 2015. Retrieved on 7 March 2016.
  11. Tyessi. "Jonathan Appoints Obada, Gbenga Daniel, Chairmen Governing Council Of New Federal Varsities", Leadership Newspaper, 11 September 2013. Retrieved on 7 March 2016.
  12. (2005) Raw Materials Update. Raw Materials Research and Development Council. 

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]