Onyeka Akumah

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Onyeka Akumah
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoOnyeka Akumah Dezie
Aha enyereOnyeka Dezie
aha ezinụlọ yaOnyeka Dezie
aha gọọmentiOnyeka Akumah Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya21 Ọktoba 1984 Dezie
Ebe ọmụmụSokoto, Lagos Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọchụnta ego, oru ugbo Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)2007 Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Onyeka Akumah (amụrụ 21 Ọktoba 1984) bụ onye ọchụnta ego na teknụzụ na-elekwasị anya na njem njem, ọrụ ugbo, ezigbo ala na ụlọ mgbasa ozi. A maara ya nke ọma dị ka onye guzobere Treepz Inc.[1][2] Tupu e hiwe ụlọ ọrụ ya n'afọ 2019, Onyeka Akumah bụ onye isi ụlọ ọrụ Farmcrowdy. A na-ekwu na ọ tinyere aka na ọganiihu nke ụlọ ọrụ teknụzụ dị iche iche na e-commerce dị n'Afrịka ebe ọ nọrọ n'ọkwa ma nye aka na uto ha.].[1][2].[3]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Onyeka na Lagos State, obere oge tupu ya eruo afọ abụọ, ndị mụrụ ya kwagara Sokoto State, North-west Nigeria ebe ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na sekọndrị. Onyeka nwetara nzere bachelọ ya na Mahadum Sikkim Manipal India ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Grade A ma ọ bụ First Class Honours na Applied Information Technology.[4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Onyeka banyere n'ọrụ ọchụnta ego mgbe ọ dị obere, na-ewu ụlọ ọrụ ọbụlagodi mgbe ọ ka nọ na Mahadum na-edekọ ihe ịga nke ọma na ọdịda ka ọ na-etolite. Mgbe ọ nwetasịrị akara ugo mmụta mbụ ya, Onyeka malitere ọrụ ya na British Council dị ka Webmaster tupu ọ gaa n'ihu sonye na Deloitte dị ka onye nhazi E-Marketing maka East, West na Central Africa. N'afọ 2010, ọ bụ onye njikwa Ahịa n'ịntanetị maka Wakanow, mgbe e mesịrị, ọ nọrọ na GTB iji malite SME Market Hub Onyeka bụ ọkachamara na azụmaahịa e-commerce nke ahụmịhe ya gbasara ụlọ ọrụ e-commerce kachasị elu dịka Rocket Internet nwere Jumia, Konga na Travelbeta na-eduga ahịa na azụmahịa ha.[5][6] Ọ bụ onye guzobere Farmcrowdy, Plentywaka, Crowdyvest na RentSmall. Ọ gbara arụkwaghịm dị ka CEO nke Farmcrowdy na 2021 ma bụrụ ugbu a CEO nke Treepz (nke bụbu Plantywaka).[7][8] Ọ bụ onye ọchụnta ego Naijiria 10 kachasị elu site na Vanguard (Nigeria) n'akụkụ Uche Pedro , Seun Osewa, Anthony Ejefoh, Linda Ikeji na Temie Giwa-Tubosun.[9] N'ọnwa Ọktoba 2021, Peace Hyde gbara ya ajụjụ ọnụ maka Forbes Africa Feature, ebe ọ kwuru maka njem ọchụnta ego ya.[10] E gosipụtakwara ya na Techcrunch ebe ọ kwuru maka African Start-Ups na Global Expansion.[11]

Na 2 Maachị 2021, Onyeka gbara arụkwaghịm dị ka CEO nke Crowdyvest na-esote ire ahịa 100% na Tope Omotolani a họpụtara dị ka CEO mgbe ọ chịchara mkpokọta ụlọ ọrụ ahụ.[12]

Treepz[dezie | dezie ebe o si]

Na Septemba 2019, mgbe ahụmahụ ụgbọ ala na-enweghị enyi gasịrị, Onyeka na ndị guzobere ya Johnny Enagwolor, Oluseyi Afolabi na John Shaibu guzobere Treepz. N'oge usoro mgbanwe ya na Septemba 2021, ụlọ ọrụ ahụ chọrọ aha a nabatara n'ụwa niile, ya mere mgbanwe site na Plentywaka gaa na Treepz Inc.[11] Treepz Inc na-ewu ikpo okwu njem nke Africa na-enye ndị njem mfe, nchekwa, na nkasi obi na njem ha kwa ụbọchị. Site na ọrụ na Naịjirịa, Ghana na Uganda, Treepz ebugharịwo ihe karịrị ndị na-agba ịnyịnya 800,000. Treepz Inc setịpụrụ iji mebie ngalaba njem na ọrụ dịka ịkekọrịta njem kwa ụbọchị. Njem njem na ugbu a ngwọta tiketi. Na Disemba 2021, Treepz jikọtara aka na ụlọ ọrụ bọs shuttle dị afọ 53, CMS Taxi and Motor Nigeria Limited (CMS T&M), iji digitize njem maka ndị ahịa nde 1.6 kwa afọ.[13] Ha na-arụ ọrụ na Central Business District nke Lagos gụnyere Marina, Lagos Island, Victoria Island, Ikoyi na Lekki nke Lagos State, na bọs na obere ụgbọala.[11][14]

Ndị na-arụ ọrụ ugbo[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Nọvemba afọ 2016, Onyeka, ya na ndị otu ya bụ Ifeanyi Anazodo, Akindele Philips, Christopher Abiodun, na Temitope Omotolani hiwere Farmcrowdy Limited, usoro ihe eji arụ ọrụ ugbo na-ejikọta obere ndị ọrụ ugbo na ndị na-etinye ego na ebumnuche nke ịkwalite mmepụta nri na Nigeria.  1]  Farmcrowdy, wepụrụ ngwa ngwa, na-anata ntinye ego nke mmụọ ozi mbụ ya nke $60,000 otu ọnwa ka emechara yana na 2017, nwetara ntinye ego mkpụrụ $1 million na Techstars Atlanta Accelerators Programme.[2]  Taa, ụlọ ọrụ ahụ etoola ruo otu mmadụ iri ise na ise ndị rụkọrọ ọrụ na ihe karịrị puku mmadụ iri abụọ na ise na-arụ ọrụ ugbo n'ime ime obodo n'ofe steeti iri na isii na Naịjirịa gụnyere Kano, Niger, Nasarrawa, Ogun, Oyo, Osun, Edo, Akwa-Ibom, Lagos, Plateau, Kaduna,  Adamawa, Niger, Kwara, Abuja, Sokoto, na Benue.  Onye isi oche nke Naijiria, Prọfesọ Yemi Osinbajo kọwara Farmcrowdy dị ka ụlọ ọrụ na-emepụta akụ ọhụrụ na Agriculture ma mesịa jiri National Productivity Order of Merit nke Onye isi ala Nigeria, Muhammadu Buhari nye ya nsọpụrụ.[3]  N'August 2019, Oyo State kwuputara mmekorita ya na Farmcrowdy n'ime ugbo 50,000 ndi oru ugbo na Oyo State.[4]  O kwuru ebumnuche nke FarmCrowdy na mkparịta ụka nke e mere na isi ụlọ ọrụ dị na Lekki, Lagos na 2019. O kwuru na "Anyị na-eguzobe uwe ọhụrụ a dị ka onye enyemaka nke Farmcrowdy iji mee ka ọganihu nke ọrụ ugbo ọ bụghị nanị na Nigeria ma na kọntinent ahụ.  .  Anyị jikwaa iji ihe ndị anyị nwere ike ịnakọta site n'aka ndị na-etinye ego na ndị na-akwado ya iji tinye ọnụ na azụmahịa ahụ, iji kwalite mmepụta nri na kọntinent ahụ.  Ebumnuche anyị ime nke a bụ ime ihe niile ga-eme ka ndị ọrụ ugbo na-ebi ndụ ka mma na obodo.  Agbanyeghị, nke a anaghị emetụta ọrụ Farmcrowdy kama;  ọ ga-eme ka ọ dịkwuo mma ma kwalite usoro uru ọrụ ugbo nke obodo ahụ.[15]i[16].[17].[18].[19]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Onyeka bi na Lagos, Nigeria.[1] Mgbe ọ naghị eme azụmahịa ma ọ bụ itinye ego na mmalite,[2] ọ na-enwe mmasị ikwu okwu na nkuzi na mmemme na ogbako dị iche iche.[17][6][20]

Onyinye na mmata[dezie | dezie ebe o si]

  • (2022) Internet Entrepreneur of the Year Award - Business Insider Africa Awards.[21]
  • (2021) Ndị ndu Afrịka nke Afọ - Onye mmeri ọrụ ugbo Afrịka nke afọ 2020[22]
  • (2020) Ọ nọ n'ọnọdụ nke 24 na Top 50 African Disruptors - The Africa Report[23]
  • (2020) 50 African Innovators to Watch site na Global Shakers[24]
  • (2020) Ndị isi 10 kacha elu nke Naijiria n'okpuru afọ 40[25]
  • (2020) Onye ọchụnta ego nke Afọ 2019 na GAGE Awards[26]
  • (2019) Ndị 100 kacha pụta ìhè n'Africa - Akụkọ Africa[27]
  • (2019) 100 Ndị Afrịka Kasị Mmetụta nke 2019 - New African[28]
  • (2019) Onye ntorobịa nke iri abụọ na isii kacha nwee mmetụta na Naịjirịa[29]
  • (2019) JCI Iri Ndị Ntorobịa Naịjirịa pụtara ìhè[30]
  • (2018) Ndị Ọchụnta ego 5 Kasị Mma na Naịjirịa[31]
  • (2018) Quartz Ndepụta nke ndị ọhụrụ 30 nke Africa na 2018[32]
  • (2018) 100 Ndị na-eto eto kachasị nwee mmetụta na West Africa n'okpuru afọ 40 maka afọ 2018 [citation needed]
  • (2018) Imperial Integrated Project- Award of Honor 2018 [citation needed]
  • (2018) Upgrade Africa Award of Excellence 2018 [citation needed]
  • (2018) Nigeria Technology Awards - Tech Entrepreneur of the Year[33]
  • (2017) Ndị Ọchụnta ego 20 kachasị elu iji lelee n'Africa site na African Youth Forum na Egypt [citation needed]
  • (2017) Nigerian Technology Awards - Onye isi mmalite nke Afọ 2017[34]
  • (2017) Mmetụta Award 2017 na Ọrụ Ugbo [citation needed]
  • (2015) Nigeria Technology Awards - Digital Marketing Personality of the Year 2015[35]
  • (2013) Onye nke abụọ - National Youth Merit Award in Innovation [citation needed]
  • (2010) 3rd Best Website Designer maka 2009 na National Web Design Competition nke Federal Ministry of Youth Development na Nigeria haziri [citation needed]
  • (2009) Brown Heart Charity Award maka Young Role Models n'okpuru 30 [citation needed]
  • (2002) Delta State Scholarship for Academic Excellence [citation needed]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Onyeka Akumah, Farmcrowdy Ltd: Profile and Biography (en). Bloomberg.com. Retrieved on 2021-01-15.
  2. Access to quality seeds, farmers major problem – Akumah. Punch Nigeria (22 September 2018). Retrieved on 19 November 2019.
  3. Farmcrowdy launches e-Commerce, trader platforms to mark 4th anniversary (en-US). guardian.ng (22 November 2020). Retrieved on 2021-01-15.
  4. Onyeka Akumah – 2020 APF Conference (en). Archived from the original on 2021-01-28. Retrieved on 2021-01-15.
  5. Farmcrowdy CEO Onyeka Akumah shares 4 business mistakes he made. Pulse Nigeria (17 January 2019). Retrieved on 19 November 2019.
  6. 6.0 6.1 Former Jumia and Konga executive, Onyeka Akumah invests in Waracake. Techcabal (26 June 2015). Retrieved on 20 November 2019.
  7. Paul (2021-06-01). Onyeka Akumah moves on from Farmcrowdy CEO role, co-founder, Akindele Phillips takes over (en-US). Techpoint Africa. Retrieved on 2022-02-20.
  8. Releases (2020-07-29). Crowdyvest Holdings changes to EMFATO Holdings: The Transition Story (en-US). Techpoint Africa. Retrieved on 2021-01-15.
  9. Top 10 most influential entrepreneurs in Nigeria (en-US). Vanguard News (2020-11-27). Retrieved on 2021-08-04.
  10. A Ride On A Bus That Changed This Entrepreneur’s Journey - Forbes Africa (en). Retrieved on 2022-02-17.
  11. 11.0 11.1 11.2 Plentywaka founder Onyeka Akumah on African startups and global expansion (en-US). TechCrunch. Retrieved on 2022-02-17.
  12. Partners (2 March 2021). Crowdyvest attracts new investors and appoints Tope Omotolani as CEO. Nairametrics. Retrieved on 3 March 2021.
  13. TREEPZ PARTNERS WITH CMS T&M TO DIGITISE TRANSPORTATION FOR 1.2 MILLION CUSTOMERS ANNUALLY (en-US). TechCabal (2021-12-13). Retrieved on 2022-02-17.
  14. Nigerian MaaS startup Treepz closes $2.8M seed round to fund East African expansion (en-US). TechCrunch. Retrieved on 2022-02-17.
  15. Innovative, promising world of digital Agri-preneurs (31 October 2019). Retrieved on 19 November 2019.
  16. Farmcrowdy gets additional seed funding. CNBC Africa (25 March 2019). Archived from the original on 21 October 2019. Retrieved on 19 November 2019.
  17. 17.0 17.1 Meet Onyeka Akumah, the face behind Farmcrowdy. Nairametrics (21 July 2018). Retrieved on 19 November 2019.
  18. Oyo State, Farmcrowdy launch Agribusiness partnership. Business Day. Retrieved on 19 November 2019.
  19. A new agro-trading platform 'Farmgate Africa' unveils (en-US). Vanguard News (2019-04-02). Retrieved on 2021-02-12.
  20. Farmcrowdy founder Onyeka Akumah invited by Chattam House to speak on digitising the agriculture value chain in Africa. Technext Nigeria (31 July 2019). Retrieved on 19 November 2019.
  21. Africa (2022-04-12). Here are the winners of the inaugural Business Insider Africa Awards (en). Business Insider Africa. Retrieved on 2022-08-24.
  22. techeconomy (2021-01-13). Onyeka Akumah named alongside WHO DG, Ghana's President, others in ALM Persons of the year 2020 awards (en-GB). TechEconomy.ng - The leading technology news website in Nigeria. Archived from the original on 2021-01-16. Retrieved on 2021-01-16.
  23. Top 50 Disruptors in Africa. The African Report (21 August 2020). Retrieved on 21 August 2020.
  24. 50 African Innovators to Watch. Globalshakers.com. Archived from the original on 12 June 2020. Retrieved on 25 May 2020.
  25. Top Nigerian CEOs Under 40 years. Vanguardngr.com (11 March 2020). Retrieved on 11 March 2020.
  26. Photos from GAGE Awards 2020: Graced with class, splendor and the best of Digital, Corporate, Government and Entertainment. Pulse.ng (28 February 2020). Retrieved on 28 February 2020.
  27. 100 Most Influential Africans. The African Report (31 May 2019). Retrieved on 19 November 2019.
  28. The 100 Most Influential Africans. New African Magazine. Retrieved on 30 November 2019.
  29. Akpah. Profiles: 2019 100 Most Influential Young Nigerians (en-US). Retrieved on 2021-01-15.
  30. JCI Nigeria honours 'Ten Outstanding Young Persons' (en-US). TheCable (2019-08-26). Retrieved on 2021-01-15.
  31. Ekpo. Farmcrowdy Boss, Onyeka Akumah wins Young Entrepreneurship Awards (en-US). Archived from the original on 2022-12-05. Retrieved on 2021-01-15.
  32. Onyeka Akumah Joins The Prestigious List Of Quartz Africa Innovators 2018. AgricSquare. Retrieved on 2021-01-15.
  33. 2018 WINNERS - NIGERIA Technology Awards (NiTA) (en-US). Retrieved on 2021-01-16.
  34. Farmcrowdy wins multi-awards including Tech Start-up of the Year 2017 at Nigeria Technology Awards. guardian.ng (9 December 2017). Retrieved on 2021-01-16.
  35. 2015 WINNERS - NIGERIA Technology Awards (NiTA) (en-US). Retrieved on 2021-01-16.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]