Orishejolomi Thomas
| Ụdịekere | nwoke |
|---|---|
| Mba o sị | Naijiria |
| Aha ezinụlọ ya | Thomas |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 1917 |
| Ụbọchị ọnwụ ya | 1979 |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English, pidgin Naịjirịa |
| Ọrụ ọ na-arụ | physician, academic |
| Ụdị ọrụ ya | surgeon |
| Onye were ọrụ | University of Lagos, University of Ibadan |
| Ọkwá o ji | osote onyeisi mahadum |
| Ebe agụmakwụkwọ | University of Birmingham |
| Ebe obibi | Lagos |
Prọfesọ Oritsejolomi Horatio Thomas (1917), bụ onye ọsụ ụzọ ahụike na Naijiria nke na-ahụ maka ịwa ahụ na ndozighari ahụ. N'ime ọzụzụ ikpeazụ a, ọ zụrụ dị ka onye enyemaka nke akụkọ ihe mere eme nke oge agha, Sir Archibald MacIndoe. Prọfesọ Thomas gụrụ akwụkwọ na Methodist Boys' High School Lagos na Mahadum Birmingham England. Ọ bụ onye nkuzi Naijiria na onye ọsụ ụzọ nke College of Medicine University of Lagos na onye Naijiria mbụ a nabatara na Royal College of Surgeons of England.[1][2] Ọ bụkwa onye isi mbụ nke Ụlọ Ọgwụ Nkụzi nke Mahadum, LUTH. Ọ bụ onye nkuzi ukwu na onye na-awa ahụ na Mahadum Ibadan, na mmalite nke ụlọ ọrụ ahụ na 1962 tupu ọ gaa Lagos. Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke West African Medical Journal ma bụrụ onye otu Federal Electoral Commission na 1958. Ọ bụ onye isi oche nke kọmitii ndụmọdụ maka nguzobe Midwestern Medical Centre (nke bụzi Mahadum nke Benin Teaching Hospital ugbu a) n'etiti afọ 1969.
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Good health, democracy and a sound economy. The National Newspaper. The Nation (December 4, 2008). Retrieved on April 4, 2014.
- ↑ Toyin Ayeni (2010). I Am a Nigerian, Not a Terrorist. Dog Ear Publishing. ISBN 978-160-8447350.