Peju Layiwola

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Peju Layiwola
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya29 Septemba 1967 Dezie
Ebe ọmụmụKazaure Dezie
ŃnéPrincess Elizabeth Olowu Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-akpụ ihe ọkpụkpụ, academic Dezie
onye were ọrụMahadum nke Lagos Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Ibadan, Mahadum nke Benin Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Peju Layiwola bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme na onye na-ese ihe ana-ahụ anya sitere na Naijiria na-arụ ọrụ n'dị ihe mgbasa ozi dị iche iche. Edepụtara ya dị ka "iri abụo mbụ narị afọ Avant-Garde" n'akwụkwọ Art Cities of the Future nke Phaidon Press bipụtara [1] Ọ bụ ugbu a Prọfesọ nke Nkà na Akụkọ nkà na Mahadum Lagos [2] [3] akọwa kwara ya dịka onye dị omimi na-ise ọtụtụ ihe. [4]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ Adepeju Olowu, Layiwola bụ ada Babatunde Olatokunbo Olowu na Princess Elizabeth Olowu (née Akenzua ). [5] Nna nna ya bụ nnukwu onye ọchụnta ego bụ onye guzobere sirima na mbipụta akwụkwọ mbụ na Benin na mpaghara Delta na steeti Midwestern ochie. Nna nna ya, ka ọ dị ugbu a, bụ Oba Akenzua II, eze Benin, onye chịrị site na 1933 ruo 1978. Ọ bụkwa nwa nwanne DJ P Tee Money (amụrụ Thompson Iyamu ).

Layiwola ewulitela n'ọdịnala nka nke nne ya, Princess Elizabeth Olowu, nwanyị mbụ kpuru ọla nchara na Nigeria, [6] ọkwa o nwetara site na nkwụsi ike n'ọdịbendị bụ nna ochie. [7] Ihe nketa Yoruba abụọ na Edo na akụkọ ihe mere eme emeela ka ọ rụọ ọrụ ọkachamara.

Nzụlite ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

Layiwola nwetara BA (Metal Design) na Mahadum Benin na 1988, yana MA na PhD (Visual Arts) na Mahadum Ibadan, Nigeria na Afo puku abụọ na anọ. Ọ bụ onye nchoputa nke Ụmụ nwanyị na ndi na-eto eto Nkà Ntọala, nzukọ kwadoro inyere ụmụ nwanyị, ụmụ agbọghọ na ndị ntorobịa aka site na nka. Ọ na-ejekwa ozi na juri Nkà. [8] Layiwola, onye malitere ịrụ ọrụ na ọla, ugbu a na-enyocha usoro mgbasa ozi dị iche iche na-etinye aka na akụkọ ihe mere eme, ncheta na ịkwapụ omenala.

Ihe lekwasịrị anya ya bụ akụkọ ihe mere eme nke onwe na nke obodo ya na alaeze Benin dị ka ebe mgbaba na ọnọdụ ya abụọ dị ka ma oge ochie na nke ọgbara ọhụrụ. Okwu ndị a niile na-arụ ọrụ ya.

N'ihe ngosi solo ya kacha adọrọ adọrọ, Benin1897.com: Art and the Restitution Question (2010), Layiwola lọghachiri na njem ntaramahụhụ na Benin na 1897 na ịkwakọrọ ihe ndị dị oké ọnụ ahịa nke omenala sitere n'ọnụ ụlọ nke nna nna ya na-achịkọta akụkọ onwe ya na nke obodo ya. . Ọrụ ọhaneze ya na-emekọ ọnụ, Onye Centenary nke onye? (2014) na-akọkwa site na akụkọ ihe mere eme na ebe nchekwa. O nyere okwu na Rhode Island School of Design na 2019, na otu na CAA-Getty International Programme na 2018 na ọrụ ya.

N'ime ọrụ ya na mkpali ya, ọ na-ekwu "Enwetara m ọtụtụ mkpali sitere na nne m, ebe m hụrụ ya dị ka nwatakịrị nwanyị na-agbanye ígwè. Ya mere, ahọpụtara m maka imepụta ígwè na Mahadum Benin, bụ nke sara mbara karịa ihe ọ gụrụ n'ihi na ọ na-eme ihe nkedo ígwè n'okpuru ọkpụkpụ. Mana m bụ ọkachamara n'ichepụta igwe, nke gụnyere mmepụta ọla, nkedo ígwè wdg." [9]

A kọwapụtala ọrụ nka na mmemme nkuzi Layiwola dị ka emetụtara ọgbọ ndị na-eto eto na-ese ihe na gburugburu Naijiria. [10]

Layiwola malitere ọrụ ya na Mahadum Benin na 1991 wee gaa na Mahadum Lagos na 2002. Ọ gbagoro n'ọrụ onye isi nke Creative Arts na Mahadum Lagos site na 2013 ruo 2015 yana onye isi site na 2017 ruo 2020. Ọ kwadoro ka emegharia na usoro ọmụmụ ma dezie akwụkwọ akụkọ mbụ nke ngalaba ahụ. N'okpuru ọchịchị ya, e hiwere ụlọ ọrụ Lagoon ka ọ bụrụ usoro njikọ aka obodo na Mahadum Lagos.

Peju nwetara ihe nrite ngalaba na Applied Arts na 1987, nwa akwụkwọ kacha agụsị akwụkwọ na Mahadum Benin Art School na 1988, NYSC Merit Award Lagos State1989

Ndị na-eme nchọpụta pụrụ iche ngalaba nke Arts, Mahadum Lagos 2007.

Na mba ụwa, Peju meriri African Multiple Cluster of Excellence, Mahadum Bayreuth Grant, 2020; Ọkà mmụta Tyson na Crystal Bridges Museum, Bentonville, USA (2019): Ọkà mmụta nleta pụrụ iche na Mahadum Arkansas (2019-2020) wee bụrụ onye a họpụtara dị ka onye nnọchi anya onye nnọchi anya 2020 nke ihe nrịba ama sitere na steeti Arkansas. Enyere ya onyinye Terra Foundation a ma ama maka Art American na 2018; Onyinye CAA-Getty Alumni (2018), ahọpụtara na US International Leadership Programme (IVLP) 2011. Ya na Bronx Museum of the Arts esorola na Hillary Clinton US State Department SmARTpower mmemme na 2012; Ọ meriri US Lagos State Consulate Grant 2017 na US Alumni Exchange Award 2018. Enyekwara ya onyinye Goethe Resident Artist, (KNW) na Düsseldorf na 2017.

Nkwado maka nloghachi nka zuru ezu[dezie | dezie ebe o si]

Layiwola ebutela nkwado ọha maka nlọghachi ọrụ nka ndị e zuru na Benin n'oge njem nlegharị anya ntaramahụhụ nke 1897 . [11] [12]

Edemede ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Layiwola Peju (2017) Mkparịta ụka mgbanwe mgbanwe: American Art na Nigerian Art in Dialogue, Nka: Journal of Contemporary African Art-41, November, NKA Publications, NY, p. 140–152.
  • Layiwola, Peju (2017). 'Emmemme na nri nke ebe nchekwa mkpokọta', isiokwu nyocha akwụkwọ. Kalenda nke Ememme Ọdịnala Naijiria nke Frank Aig Imuokhuede, Eyo Journal, 20, Vol 2.
  • Layiwola, Peju (2016) 'Art na obi nke inye: Bruce Onobrakpeya na Harmattan Workshop na Retrospect, Onobrakpeya na Harmattan Workshop, SMO Contemporary, (16 September - 16 December 2016), Lagos Court of Arbitration, Lagos.
  • Layiwola, Peju (2015) 'Onye Centenary? Ọrụ nka Ọha dịka nkwupụta nke ebe nchekwa Colonial' Nigeria Field Society Journal, 85th Anniversary, No 80, p. 51–68.
  • Layiwola, Peju (2015) 'Ben Enwonwu's Christ Risen as a Religious Icon at the University Of Ibadan' The City State of Ibadan: Text and Context Ed. Dele Layiwola, Mbipụta nke Institute of African Studies, Mahadum nke Ibadan na mmekorita ya na Bookbuilders (Editions Africa), Ibadan. pp. 169–176
  • Layiwola, Peju (2015) Walker na nkwụghachi nke abụọ Benin Bronzes, Eyo Journal of the Arts and Humanities, Maiden Edition, Department of Creative Arts, University of Lagos. Ed. Peju Layiwola. peeji 175–185 .
  • Layiwola Peju (2014) Clad in Gold: Art of the Jewel Smith in Ibadan: African Notes, vol 33, No. 1 & amp; 2, Journal of the Institute of African Studies, University of Ibadan, Nigeria. pp. 18–26.
  • Layiwola Peju (2014) Ime Pụtara site na Oge Ochie: 1897 na Usoro Okike, Ihe Na-akpata Nsogbu: Ncheta, esemokwu na okike, Open Arts Journal, Open University UK, Ed. Leon Wainwright, mbipụta Summer 3, p. 86–96.
  • Layiwola, Peju (2014) Njegharị site na Hearth, Mandela: Tributes to a Global Icon. Ed. Toyin Falola, Carolina Academic Press, Durham, North Carolina. pp. 288–289
  • Layiwola Peju (2013) Dele Jegede na ihe nketa ya na-adịgide adịgide na Mahadum Lagos, Parodies of a Nation: Nigeria and Art of Dele Jegede, Eds. Aderonke Adesola Adesanya na Toyin Falola, Africa World Press, USA. pp. 369–378
  • Layiwola Peju (2013) 'Site n'ihe odide ala ala peeji ruo isi ederede: Nhazigharị ụmụ nwanyị ndị nka sitere na Nigeria' na Africa na ndị bi na Africa na ndị obodo ya, n.paradoxa, Ed Katy Deepwell, KT Press UK na Andy Warhol Foundation for the Visual Arts, New York, Mpịakọta 31, p. 78–87
  • Layiwola Peju (2012) 'Welding the Lehal to the Pụrụ Iche: Olu Amoda and Art of Metal Assemblage', Cequel: Na-emebi ihe mgbochi nke Mgbakọ nka, Ed. Ohioma Ifuonu Pogoson, Institute of African Studies, University of Ibadan, Ibadan. pp. 112–123.
  • Layiwola Peju (2010) 'Omenala Lace na nka nke ejiji nke ọma na Nigeria', African Lace: A History of Trade, Creativity and Ejiji na Nigeria, Eds. Barbara Plankensteiner na Mayo Adediran, Museum of Ethnology, Vienna (Museum fur Volkerkunde,), National Commission for Museums and Monuments, Nigeria, Snoeck Publishers, Rudy Vecruysse, Ghent, p. 167–180.
  • Layiwola Peju (2010) 'Ịkpọlite ndị na-apụ n'anya: Ntugharị nke 1897', Benin 1897.com: Ajụjụ Art na Nkwụghachi, Eds. Peju Layiwola na Sola Olorunyomi, Wy Art Editions, Ibadan, p. 1–12
  • Layiwola Peju (2009) Calabashes dị ka nnabata nke ọgwụ ọdịnala na ebe nchekwa omenala n'etiti ndị Yoruba nke Southwest Nigeria.' n'akwụkwọ ọgụgụ nke ahịhịa ọgwụ na Nigeria, Ed. Tolu Odugbemi, University of Lagos Press, Lagos. Pp 81-92
  • Layiwola Peju (2009) Ụdị ncheta ọhụrụ; Royal Textiles nke Benin, Ubi Naijiria, Vol. 74, 1 na 2, Pp.5–19.
  • Layiwola, Peju na Biayere, Kunle (2007) & # 39; ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ebe nchekwa na mbara igwe: Echiche abụọ dị anya nke Ovonramwen N'ogbaisi' na Ịlegharịgharị History Site na Arts, Ed. Peju Layiwola, National Gallery of Arts, Abuja, p. 84–97.
  • Layiwola, Adepeju (2007) 'Benin Massacre; Ncheta na Ahụmahụ', Benin Kings and Rituals, Ụlọikpe Arts si Nigeria, Museum of Ethnology, Vienna (Museum fur Volkerkunde Wien), Museum Qua Branly (Paris), Ethnologishes Staatliche Museen zu Berlin na Art Institute Chicago, Ed. Barbara Plankensteiner, Snoeck Publishers, Rudy Vecruysse, Ghent, p. 83–90.
  • Layiwola Peju (2006) 'Ihe nketa a na-ahụ anya na Nigeria, 'Nigeria: Cultural and Natural Heritage, A Unisco World Heritage mbipụta, Ed. Rafael Valencia, Librose, Copernic, Viking, Barcelona, Spain. Pp. 280–305.
  • Layiwola, Peju (1997). 'Jiri igwe na-ewe oke okike: Ụmụ nwanyị nọ na nkedo ọla na Benin, Nigeria' na-ede ụmụ nwanyị Africa: okike, omenala na akwụkwọ ndị ama ama na West Africa. Ed. Stephanie Newell, Zed Press, London. pp. 191–197.

Ihe ngosi ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Eziokwu Artificial na ihe dị n'ókè, 20 June - 20 September 2015, Kunsthaus Dresden, Municipal Gallery of Arts, Dresden, Germany / Ihe Fontera na CA2M na Madrid, Spain 4 November 2015 ruo 28 February 2016; Ihe ngosi njem otu:
  • Onye Centerary? Collaborative Public Art Project, Igun Street, Benin City, 6/7December 2014. Ọrụ nka ọha na ihe ngosi otu. Onyinye nyocha nke Mahadum Lagos kwadoro
  • Benin1897.com: Ajụjụ nka na nkwụghachi ụgwọ, ihe ngosi njem solo nke Peju Layiwola, Lagos, 8 Eprel-30 Mee 2010, Main Auditorium Gallery, Mahadum Lagos/The Museum, Institute of African Studies, University of Ibadan, Nigeria. Ibadan, 20 Ọgọọst-10 Ọktọba 2010
  • Ihe ngosi njikọ: njirimara na akara: Ndị nka ụmụ nwanyị Naijiria nke oge a, Pan African University Lagos, 24 Septemba-8 Ọktoba 2005
  • Nke Bronzes na Mbipụta: Echiche Nne/Nwa nwanyị: Ihe Ngosipụta nke Ọkpụkpụ, Enyemaka na Mbipụta. Goethe Institute Lagos, ihe ngosi mmadụ abụọ nke Princess Elizabeth Olowu na Peju Layiwola. Ọnwa Isii 14–25, 2003.
  • Ihe ngosi Solo: 'Nwanyị Afrịka: Ihe Ngosipụta nke Ọkpụkpụ Ọkpụ,' Flowerfield Arts Gallery, Portstewart, Northern Ireland, UK, Mee 1996. Ụmụ nwanyị, Art na Society: Mahadum Queen nke Belfast, Armagh Campus. N. Ireland, UK, Septemba 1996
  • Orimipe, arụmọrụ na mmeghe na mmechi nke ihe ngosi. Ndị nwoke iri na isii mere ka ha denye aha ntinye ụmụ nwoke n'ime nka nke ịcha akwa indigo bụ nke kacha bụrụ ihe nchekwa nwanyị. Ndị ikom ahụ mepụtara iji stencil maka imepụta ụdị akwa ndị a. Mahadum Lagos 2018-2019

Ebe obibi[dezie | dezie ebe o si]

  • Ebe obibi Raw, Mahadum Rhodes, Grahamstown, South Africa, 15 Eprel- 15 June 2018.
  • Onye na-ese ihe-Ebe obibi, Kunstsammlung Nordrhein-Westfalen, Düsseldorf, Germany. Ọktoba 8-8 Disemba 2017.
  • Tobenna Okwuosa (2017) Peju Layiwola's Art: Njikọ aka na akụkọ akụkọ Benin na ọdachi 1897 na Art of Nigerian Women, Ben Bosah Books, USA. pp. 278–28.
  • Antawan Bryan (2014) 'Peju Layiwola', Art Cities of the Future: 21st Century Avant-Gardes, Phaidon Press, London pp. 178–179.
  • Barbara Winston Blackmun (2013) Esemokwu dị n'oge a: Mgbasa ozi n'alaeze Edo nke Benin', Onye na-akpakọrịta na Art African Modern. Mbipụta mbụ, Eds. Gitti Salami na Monica Blackmun Visona, John Wiley Blackwell na Sons, Inc. pp. 389–407.
  • Freida High (2010) Benin1897.com: 'Peju Layiwola's Metamonument', Benin 1897.com: Ajụjụ Art na Nkwụghachi, Eds. Peju Layiwola na Sola Olorunyomi, Wy Art Editions, Ibadan, p. 1–12 peeji 15–40

Ajụjụ ọnụ ndị dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ikechukwu Francis Okoronkwo
  • Stella Fakiyesi
  • Nengi Omuku

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Art Cities of the Future | Art | Phaidon Store. Phaidon. Retrieved on 13 March 2019.
  2. "PEJU LAYIWOLA I create for women – The Nation Nigeria", The Nation Nigeria, 2 October 2016. Retrieved on 2017-11-11. (in en-US)
  3. "An arts matriarch hits 50 – The Nation Nigeria", The Nation Nigeria, 27 December 2017. Retrieved on 28 December 2017. (in en-US)
  4. "Celebrating two generations of art, artists – The Nation Nigeria", The Nation Nigeria, 17 January 2018. Retrieved on 18 January 2018. (in en-US)
  5. Dr.. "Modernity And Tradition: Peju Layiwola", Modern Ghana. Retrieved on 2017-11-11. (in en-gb)
  6. "Nigerian artists keep sculpture in the family". Retrieved on 2016-11-07.
  7. "The Oba of Benin Kingdom: A history of the monarchy", MG Africa, 14 November 2016. Retrieved on 2017-11-11. (in en)
  8. "Peju Layiwola heads LIMCAF 2016 grand jury panel – Vanguard News", Vanguard News, 23 October 2016. Retrieved on 2017-11-11. (in en-US)
  9. Dr.. "Modernity And Tradition: Peju Layiwola", Modern Ghana. Retrieved on 2017-11-11. (in en-gb)
  10. "A Toast to a Resilient Art Amazon", THISDAYLIVE, 2 December 2017. Retrieved on 2017-12-26. (in en-US)
  11. "Walker and the Restitution of Two Benin Bronzes, By Peju Layiwola – Premium Times Nigeria", Premium Times Nigeria, 27 July 2014. Retrieved on 2017-11-11. (in en-GB)
  12. Dr.. "Modernity And Tradition: Peju Layiwola", Modern Ghana. Retrieved on 2017-11-11. (in en-gb)