Jump to content

Ronald L. Jackson nke Abụọ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ronald L. Jackson nke Abụọ
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereRonald Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1970 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ Dezie
onye were ọrụUniversity of Illinois Urbana–Champaign, Pennsylvania State University, University of Cincinnati, Shippensburg University of Pennsylvania Dezie
ebe agụmakwụkwọHoward University, University of Cincinnati Dezie
webụsaịtịhttp://www.ronjacksonii.com Dezie

Ronald L. Jackson II bụ ọkà mmụta na onye edemede America. Ọ bụ onye isi oche gara aga nke otu National Communication Association na prọfesọ nke nkwukọrịta, omenala, na mgbasa ozi, na onye bụbu onye isi nke McMicken College of Arts and Sciences na Mahadum Cincinnati .

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Jackson bụ onye obodo Cincinnati mepere emepe . Ọ gụsịrị akwụkwọ na Covington Latin School, wee nweta BA na nkwurịta okwu okwu na MA na nhazi nzikọrịta ozi site na Mahadum Cincinnati (UC) tupu ya agwụchaa PhD na Mahadum Howard na nkwupụta okwu na nkwurịta okwu intercultural . [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Tupu ọ bịarute na UC, Jackson bụ onye nkuzi na Mahadum Xavier nke Louisiana, Mahadum Shippensburg nke Pennsylvania, Mahadum steeti Pennsylvania na Mahadum Illinois na Urbana – Champaign . Nchọpụta ya lekwasịrị anya na akụkụ nzikọrịta ozi nke mgbochi ọrịa kansa prostate n'etiti ụmụ nwoke Africa-American, yana nkọwa dị iche iche zuru ụwa ọnụ banyere nwoke . Odela ma ọ bụ dezie akwụkwọ 16, gụnyere Gladiators na Suits: Race, Gender, na Politics of Representation in Scandal, na Simone Puff na Kimberly Moffitt, Culturing Manhood, coauthored with Murali Balaji, and Marginalized Masculinities, with Jamie Moshin; ma bụrụbu onye nchịkọta akụkọ akụkọ Critical Studies in Media Communication . [1]

Na-arụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mkparịta ụka nke njirimara omenala (1999)[dezie | dezie ebe o si]

Mkparịta ụka nke njirimara omenala: Echiche ndị Europe America na ndị Africa America na-enyocha njirimara ụmụ akwụkwọ Africa-American na European-American site na otu ndị na-elekwasị anya . Ajụjụ Jackson na-elekwasị anya na myirịta na ọdịiche dị n'etiti ndị Africa America na ndị Europe America' omenala onwe-nkọwa, myirịta na iche na mkparita uka ha nke omenala njirimara, ogologo oge ga-esi na mkparita uka omenala omenala, na ọnọdụ n'okpuru ebe a na-atụgharị uche na njirimara omenala. Jackson chọpụtara na ndụ ndị Europe America bụ nke a na-enyochaghị nke ọma na mpaghara omenala, ebe ndị America America kwenyere na ọ dị mkpa inwe njirimara omenala siri ike. [2] N'ịbụ onye na-ede na Journal of Communication, Heather Hartwig Boyd toro ụzọ na nyocha nke Jackson dị ka onye na-enye "nghọta bara uru banyere otú ndị na-azaghachi na-eme ma ọ bụ na-akọwaghị omenala nke ha", ma na-atụ aro na ụzọ ndị na-elekwasị anya nwere ike ọ gaghị abụ "ụzọ kachasị dị irè iji chọpụta. ma ndị zara ajụjụ ahụ enwetala nsonaazụ ogologo oge na mkparịta ụka njirimara." [2] Na Quarterly Journal of Speech Felicia F. Jordan-Jackson toro Jackson iji ụzọ qualitative na quantitative ma dee na ọ "kwesịrị ịja ya mma maka ikwu okwu dị otú ahụ n'oge na mkpa." [3]

Nkwukọrịta nke Africa American (2003)[dezie | dezie ebe o si]

African American Communication: Ịchọgharị Identity na Culture, kwadoro ya na Michael Hecht na Sidney A. Ribeau, na-achọ igosi ihe kpatara na otú nkwurịta okwu na mmekọrịta dị n'etiti ndị Africa America si dị iche na nke dị n'etiti ndị America America. Ndị na-ede akwụkwọ na-arụrịta ụka na njirimara African-American, ikike nkwurịta okwu, ụdị asụsụ na nhazi mmekọrịta na nhazi bụ atụmatụ a nakweere iji mee ka usoro ike Europe na-achị achị karịa igbochi omenala omenala na ịnweta ike. Akwụkwọ ahụ meriri 2003 National Communication Association African American Communication & Culture's Distinguished Scholarship Award. [4]

Ịghọta Rhetoric African American (2003)[dezie | dezie ebe o si]

Ịghọta Rhetoric African American: Ochie Origins to Contemporary Innovations bụ nchịkọta edemede nke Jackson na Elaine B. Richardson deziri. Onye mmeri nke National Communication Association African American Communication & Culture's 2004 Distinguished Scholarship Award akwụkwọ ahụ na-achọ ịgbagha echiche nke Eurocentric na ọmụmụ nkwurịta okwu na ime ememe omenala nke African American, ma na-ekpuchi isiokwu gụnyere echiche nke nkwupụta okwu Africa dị ka nkwupụta nke obodo na nguzogide, nghazi ohuru maka nkwuputa okwu n'etiti okwu onu, na ndoro-ndoro ochichi nke ịkọwa okwu nkwuwa okwu ndi America America. Cory L. Young, na-ede na Southern Communication Journal, chọtara ike nke nchịkọta na ya "Ọdịiche dị iche iche nke edemede na-amasị ndị na-ege akwụkwọ mmụta dị iche iche, na ọdịdị asụsụ ya na nnabata nke "mmegide na esemokwu dị n'ime akara Africa na American." [5]

Nkọwa okwu (s) African American (2004)[dezie | dezie ebe o si]

Rhetoric (s) African American: Echiche Interdisciplinary bụ nchịkọta edemede 14 nke Jackson na Elaine B. Richardson deziri, na mmeghe nke Keith Gilyard . Ịde maka Nhọrọ: Nyocha ugbu a maka Ụlọ Akwụkwọ Ọmụmụ, RB Schuman kọwara nghọta nke akwụkwọ ahụ dị ka "iche dị iche iche ma dị mkpa" ma wepụta edemede Kali Tal "Site na Panther to Monster", na Black Power ije, maka otuto. [6]

Ndị ọsụ ụzọ ojii na nyocha nkwukọrịta (2006)[dezie | dezie ebe o si]

Black Pioneers in Communication Research, nke Jackson na Sonja M. Brown Givens dere, bụ onye mmeri nke 2006 nke National Communication Association African American Communication & Culture Division's award for schlarly excellence. Ọ bụ otu ụdị nchịkọta akụkọ ndụ na nke dị egwu nke ndị ọkà mmụta ojii na ọmụmụ nkwurịta okwu, gụnyere Molefi Kete Asante, Donald Bogle, Oscar H. Gandy Jr., na Stuart Hall . Ndị ode akwụkwọ na-arụ ụka na agụm akwụkwọ bụ isi anabataghị onyinye nke ndị na-eche echiche ojii. Bryant Keith Alexander, na-ede akwụkwọ na European Journal of Cultural Studies, toro akụkụ akụkọ ndụ nke akwụkwọ ahụ, bụ nke "na-akọwapụta ihe ndị dị n'etiti na ụkpụrụ nke omenala ndị dị n'Africa" ma kọwaa akwụkwọ ahụ n'ozuzu ya dị ka "akwụkwọ dị mkpa maka ma ndị na-eto eto ojii. ndị ọkà mmụta na-achọ ntọala akụkọ ihe mere eme ... yana ndị ọkà mmụta na-achọ ịghọta ụda na oge, obosara na omimi nke akwụkwọ mmụta nke ndị ọkà mmụta nkwurịta okwu ojii dere." [7]

Ederede ahụ nke nwoke ojii (2006)[dezie | dezie ebe o si]

Na Scripting the Black Masculine Body: Identity, Disccourse and Racial Politics in Popular Media Jackson na-eji ụzọ sitere na nkwurịta okwu mmekọrịta ọha na eze na nchọpụta njirimara dị oke egwu iji na-arụrịta ụka maka "scripting" (lee edemede omume ) nke njirimara African American, karịsịa n'ihe gbasara nwoke ojii. ahu. Ọ na-elekwasị anya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ahụ ojii na oge Jim Crow na mmepụta oge nke nwoke nwoke na ihe nkiri, egwu na mgbasa ozi akụkọ. Akwụkwọ a meriri 2007 National Communication Association International & Intercultural Communication Division award maka akwụkwọ ọgụgụ kacha mma. Edemede maka Nhọrọ: Nlebanya ugbu a maka ọba akwụkwọ agụmakwụkwọ, DE Magill kọwara akwụkwọ ahụ dị ka "ntụnye aka dị ukwuu na akwụkwọ gbasara ọmụmụ nwoke, ọmụmụ African American, na nkwukọrịta ọdịnala ... Akwadoro nke ukwuu. [8]

Encyclopedia of Identity (2010)[dezie | dezie ebe o si]

The Encyclopedia of Identity, nke Jackson deziri nwetara 2011 American Library Association's Outstanding Reference Source award. Ọ bụ akwụkwọ nkà ihe ọmụma nwere ihe karịrị ndenye 300 na-abịarute njirimara dị ka ihe na-ewu ewu na ọha mmadụ ma na-ekwu maka mkpa ya na ndụ kwa ụbọchị. W. Fontaine, na-ede maka Nhọrọ: Nyocha ugbu a maka Ụlọ Akwụkwọ Ọmụmụ, kwadoro akwụkwọ nkà ihe ọmụma "maka ụlọ akwụkwọ na-eje ozi mmemme lekwasịrị anya na mbipụta nke njirimara" mana ọ katọrọ akwụkwọ akụkọ 'bibliographies na enweghị nghọta. [9]

Ịmụ nwoke na echiche ojii (2011)[dezie | dezie ebe o si]

Oke nwoke n'ime echiche ojii: ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ịkparịta ụka agbụrụ na nwoke bụ mkpokọta edemede nke Jackson na Mark C. Hopson deziri. Akwụkwọ a na-eji usoro interdisciplinary iji nyochaa oke nwoke ojii, na-elekwasị anya na ọmụmụ nkwurịta okwu, ethnography, History, Psychology and Sociology . Ndị editọ na-atụ aro na ịkwaga n'ofe okwu nke nwoke nwoke na-achọ mgbasawanye nke echiche. Isiokwu ndị kpuchiri agụnye akụkọ ihe mere eme nke ịkpa ókè agbụrụ na United States ma e jiri ya tụnyere ịkpa ókè agbụrụ na Australia, Black Greek leta òtù, omume ụmụ nwoke ojii nke okike na nwoke, nwa nwoke n'ụdị dị iche iche nke mgbasa ozi, na nyocha onwe onye nke nwa nwoke. Marjorie L. Dorimé-Williams na Spectrum: A Journal on Black Men kọwara akwụkwọ ahụ dị ka "onyinye bara uru na ngalaba ọmụmụ nwoke na nwanyị, Black nwoke nwoke, na mkparịta ụka n'ozuzu banyere agbụrụ na mmekọrịta nwoke na nwanyị." [10]

Black Comics: Politics of Race and Representation bụ nchịkọta edemede nke Jackson na Sheena C. Howard deziri, na onye mmeri nke 2014 International Comic-Con Will Eisner Award for Best Academic/Scholarly Work. Sheena Howard ghọrọ nwanyị 1st Africa America nwetara ihe nrite Eisner achọsiri ike. Edemede a na-enyocha akwụkwọ ndị na-atọ ọchị, akwụkwọ akụkọ eserese, mpempe akwụkwọ akụkọ na katuun ndọrọ ndọrọ ọchịchị site na gbasara ndị America America, site na echiche nke oge a na akụkọ ihe mere eme. Isiokwu ndị ekpuchiri gụnyere ndọrọndọrọ ọchịchị nke onye na-ese foto Jackie Ormes, ihe ngosi katoon nke Condoleezza Rice, na Aaron McGruder 's The Boondocks . JA Lent, na-ede maka Nhọrọ: Nyocha ugbu a maka Ụlọ Akwụkwọ Ọmụmụ, kwadoro akwụkwọ ahụ mana dọrọ aka ná ntị maka "ntụgharị na-agba ọsọ" ma kwuo na edemede ndị ahụ "dị iche iche na mma na nkà". [11]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Jackson dere[dezie | dezie ebe o si]

  • Mkparịta ụka nke njirimara omenala: Echiche nke ndị Europe America na ndị Africa America (1999)
  • Nkwukọrịta nke African American: Ịchọgharị Identity na Culture (Michael L. Hecht, Ronald L. Jackson II na Sidney A. Ribeau, 2003)
  • Ederede ahụ nke nwoke ojii: njirimara, okwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị agbụrụ na mgbasa ozi ama ama (2006)
  • Ndị ọsụ ụzọ ojii na nyocha nkwukọrịta (Ronald L. Jackson II na Sonja M. Brown Givens, 2006)
  • Chee echiche banyere ya: Ajụjụ gbasara agbụrụ na nchọpụta onwe (Ronald L. Jackson II, 2000)
  • Nkwukọrịta nke African American: Ịchọgharị njirimara na omenala (Ronald L. Jackson II, Amber Johnson, Michael L. Hecht, na Sidney A. Ribeau, 2020)

Jackson deziri[dezie | dezie ebe o si]

  • Ịghọta Rhetoric African American: Ochie Origins to Contemporary Innovations ( Ronald L. Jackson na Elaine B. Richardson deziri, 2003)
  • Nkwukọrịta na njirimara ndị America America: Ọgụgụ dị mkpa ( Ronald L. Jackson II deziri, 2004)
  • Rhetoric (s) nke Afrịka Amerịka: Echiche Interdisciplinary ( Ronald L. Jackson II deziri na Elaine B. Richardson, 2004)
  • Encyclopedia of Identity (nke Ronald L. Jackson II na Michael A. Hogg deziri, 2010)
  • Ụmụ nwoke zuru ụwa ọnụ na nwoke (Ronald L. Jackson nke Abụọ na Murali Balaji deziri, 2011)
  • Ịdị oke nwoke na echiche ojii (Ronald L. Jackson na Mark C. Hopson deziri, 2011)
  • Black Comics: Ọchịchị nke agbụrụ na nnọchite anya (nke Sheena C. Howard na Ronald L. Jackson II deziri, 2013)
  • Ịkọrọ ndị nwoke na-akpakọrịta: Ọchịchị njirimara na TV, ihe nkiri, na mgbasa ozi ọhụrụ ( Ronald L. Jackson II na Jamie E. Moshin deziri, 2013)
  • Tyler Perry na-atụgharị: Echiche gbasara agbụrụ, klaasị, okike na mmekọahụ (Jamel Santa Cruz Bell deziri na Ronald L. Jackson II, 2014)
  • Ndị Gladiators na Suits: agbụrụ, okike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke nnọchite anya na Scandal (nke Simone Puff, Kimberly Moffitt, na Ronald L. Jackson II deziri, 2019)

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

a na-enyocha akwụkwọ ndị na-atọ ọchị, akwụkwọ akụkọ eserese, mpempe akwụkwọ akụkọ na katuun ndọrọ ndọrọ ọchịchị site na gbasara ndị America America, site na echichọnọdụ n'okpuru ebe a na-atụgharị uche na njirimara omenala. Jackson chọpụtara na ndụ ndị Europe America bụ nke a na-enyochaghị nke ọma na mpaghara omenala, ebe ndị America America kwenyere na ọ dị mkpa inwe njirimara omenala siri ike. N'ịbụ onye na-ede na Journal of Communication, Heather Hartwig Boydeuche na njirimara omenala. Jackson chọpụtara na ndụ ndị Europe America bụ nke a na-enyochaghị nke ọma na mpaghara omenala, ebe ndị America America kwenyere

  1. 1.0 1.1 Reilly (May 1, 2012). UC Alum Ronald L. Jackson II Returns to Campus as New McMicken Dean. University of Cincinnati. Retrieved on April 30, 2014. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "uc" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Boyd (September 2000). "Review of Thomas Wartenberg, Unlikely Couples: Movie Romance as Social Criticism; Ronald L. Jackson II, The Negotiation of Cultural Identity: Perceptions of European Americans and African Americans". Journal of Communication 50 (3): 181–3. DOI:10.1111/j.1460-2466.2000.tb02860.x. 
  3. Jordan-Jackson (2002). "Review of Ronald L. Jackson II, The Negotiation of Cultural Identity: Perceptions of European Americans and African Americans". Quarterly Journal of Speech 88 (3): 359–61. DOI:10.1080/00335630209384382. 
  4. McIlwain (2003). "Review of Michael L. Hecht, Ronald L. Jackson, II, and Sidney A. Ribeau, African American Communication: Exploring Identity and Culture". Southern Communication Journal 68 (2): 174–5. DOI:10.1080/10417940309373258. 
  5. Young (2004). "Review of Ronald L. Jackson II and Elaine B. Richardson (Eds.), Understanding African American Rhetoric: Classical Origins to Contemporary Innovations". Southern Communication Journal 70 (1). DOI:10.1080/10417940409373314. 
  6. Schuman (October 2004). "Review of Elaine B. Richardson and Ronald L. Jackson II (eds.), African American Rhetoric(s): Interdisciplinary Perspectives". Choice: Current Reviews for Academic Libraries 42 (2): 42–0780. DOI:10.5860/CHOICE.42-0780. 
  7. Alexander (November 2009). "Review of Ronald L. Jackson II and Sonja M. Brown Givens, Black Pioneers in Communication Research". European Journal of Cultural Studies 12 (4): 517–520. DOI:10.1177/1567549409542514. 
  8. Magill (July 2006). "Review of Jackson, Ronald L., II. Scripting the black masculine body: identity, discourse, and racial politics in popular media". Choice: Current Reviews for Academic Libraries 43 (11): 43–6290. DOI:10.5860/CHOICE.43-6290. 
  9. Fontaine (March 2011). "Review of Ronald L. Jackson II with Michael A. Hogg (eds.), Encyclopedia of Identity". Choice: Current Reviews for Academic Libraries 48 (7): 48–3597. DOI:10.5860/CHOICE.48-3597. 
  10. Dorimé-Williams (Autumn 2012). "Review of Ronald L. Jackson II and Mark C. Hopson (eds.), Masculinity in the Black Imagination: Politics of Communicating Race and Manhood". Spectrum: A Journal on Black Men 1 (1): 199–202. DOI:10.2979/spectrum.1.1.199. 
  11. Lent (October 2013). "Review of Sheena C. Howard and Ronald L. Jackson II (eds.), Black Comics: Politics of Race and Representation". Choice: Current Reviews for Academic Libraries 51 (2): 51–0714. DOI:10.5860/CHOICE.51-0714. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]