Saladin Onye Mmeri

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Saladin Onye Mmeri
film
ahaالناصر صلاح الدين Dezie
mba osiEgypt Dezie
Mmalite asụsụ ihe ngosiArabic Dezie
afọ/ụbọchị mbipụta1963 Dezie
Onye nduziYoussef chahine Dezie
onye nsonye ihe nkiriAhmed Mazhar, Salah Zulfikar, Nadia Lutfi, Laila Fawzi, Omar El-Hariri Dezie
Ode egwuAngelo Francesco Lavagnino Dezie
Ụcha anụkpa ahụcolor Dezie

Saladin the Victorious, amarakwa a Saladin and the Great Crusades (Àtụ:Lang-ar, Àtụ:Transliteration), bụ ihe nkiri ihe nkiri Egypt 1963 nke Youssef Chahine duziri. Ọ bụ Yusuf dere ya Sibai na ndị ọzọ, dabere na akwụkwọ akụkọ Naguib Mahfouz dere. Ihe nkiri a nwere otu ensemble nkedo, Ọ kpakpando Ahmed Mazhar, Salah Zulfikar, Nadia Lutfi, Omar El-Hariri, Mahmoud El-Meliguy, Leila Fawzi, Hamdi Gheiss, Ahmed Luxor, Hussein Riad, Laila Taher na Zaki Toleimat.

E tinyere ya na 3rd Moscow International Film Festival . [1] E weghachiri ihe nkiri ahụ na oge mbụ ya nke nkeji 186 site na Cineteca di Bologna ma gosipụta ya na Il Cinema Ritrovato na June 2019. Saladin the Victorious [2] otu n'ime ihe nkiri 100 kachasị elu nke Ijipt. [1]   [<span title="The material near this tag may use weasel words or too-vague attribution. (February 2024)">according to whom?</span>]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

  Ihe nkiri ahụ gosipụtara ihe omume nke Agha Ntụte nke Atọ. Ihe mere n'oge ihe omume ndị ahụ bụ na mgbe Saladin weghachitere Jerusalem, ike ndị Europe nke Eze England" id="mwLQ" rel="mw:WikiLink" title="Richard I of England">Richard nke England, Emperor Barbarossa nke Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ na Eze Phillip Augustus nke France jikọtara ọnụ iji weghachite ya ma weghachite ọ n'aka Ndị Kraịst. Nke a dugara n'agha n'etiti ndị Europe na Saladin, nke were afọ atọ tupu e mee nkwekọrịta n'etiti Saladin na Eze Richard, na-enye Saladin ohere ijide ala ahụ ebe Ndị Kraịst nwere ike ịbanye Jerusalem n'enweghị nsogbu.

Mgbe ihe nkiri ahụ pụtara, ọ bịara n'oge Egypt na-enweghị ọchịchị ndị na-achị ma wepụta ya n'etiti agha abụọ ya na Israel. N'ihi nke a, gọọmentị Ijipt na-anwa ịkwalite echiche ya, na onye ndú n'oge ahụ, Gamal Abdel Nasser, bụ onye nnọchi anya ya. Saladin n'ọtụtụ ụzọ na-ezo aka ma na-eme ka Nasser yie onye isi ala, ihe nkiri Saladin na-akwalite echiche nke ịdị n'otu Pan Arab ka Ndị Arab niile dị n'otu na ihe nkiri ahụ na-alụso ike Europe ọgụ, nke a na-egosighị nke ọma karịa na ahịrị "Ọraụ m bụ ịhụ mba Arab n'okpuru otu ọkọlọtọ, obi dị n'agbata ma na-enweghị ịkpọasị. " A na-egosikwa nke ọma na Issa, onye Arab Christian, ma na-ahọrọ ịlụ ọgụ n'akụkụ Saladin na ndị agha ya. N'otu aka ahụ, ọ nwekwara ozi na-emegide ọchịchị ndị Europe ka ike ndị Europe na-anwa imeri ala ndị Arab n'okpuru ọchịchị ha, mana ha na-eguzogide ma nwee ihe ịga nke ọma n'idozi agha ahụ n'udo. [3] na-egosi nke a n'igosi ndị Arab ọla nchara na-adọta ụlọ elu ndị agha Crusader, ndị Arab na-anọchite anya ndị nọgidere na mmegbu n'okpuru ọchịchị alaeze ukwu ebe ụlọ elu ndị na-anọchi anya igwe ndị yiri agha ndị nọ n'agha ndị Ijipt lụrụ maka nnwere onwe ha.

A na-ewere Salah ad-Din al-Ayyubi, onye a maara nke ọma dị ka Saladin, dị ka otu n'ime ndị ama ama n'akụkọ ihe mere eme nke Islam. Ọ ghọrọ onye a ma ama na narị afọ nke iri na abụọ dị ka onye ndú nke ndị agha Alakụba n'oge Agha Ntụte. Mkpebi siri ike nke Saladin, ike agha, na chivalry mere ka ndị enyi ya na ndị iro ya kwanyere ya ùgwù. O weghachitere Jerusalem n'aka ndị agha ntụte ma kwalite ịdị n'udo n'etiti okpukpe na ọdịbendị dị iche iche.

Mmepụta[dezie | dezie ebe o si]

[4][5] ego ahụ buru ibu [6]'oge a n'Ijipt, ruo 120,000 L.E. Onye na-ese ihe n'Ijipt bụ Mohamed Ragheb mepụtara ihe ngosi ahụ.

Atụmatụ[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ Saladin (Ahmed Mazhar) na-egosi onye isi, onye na-achị alaeze ndị gbara Jerusalem gburugburu, n'oge ihe omume nke Agha Ntụte nke Atọ. Ihe nkiri ahụ malitere na Jerusalem, nke dị n'okpuru ikike nke Ndị Kraịst nke Europe, na-eme ka Ndị Kraịst gbuo ndị njem ala nsọ ya n'ala nsọ. Saladin mgbe ọ nụrụ akụkọ a na-achọ iweghachite ala nsọ n'ime mkpọsa dị mkpirikpi, nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe na-agaghị ekwe omume. O nwere ihe ịga nke ọma n'iweghachi Jerusalem, nke na-eduga ike nke Europe ịhazi Agha Ntụte nke Atọ na ndị agha jikọtara ọnụ nke eze France (Omar El-Hariri) na eze ukwu Germany n'okpuru nduzi nke Richard the Lionheart nke England. Saladin nwere ihe ịga nke ọma n'igbochi nnweta nke Jerusalem, na n'ikpeazụ mkparịta ụka n'etiti ya na Richard (onye Saladin na-enwe mmasị dị ka naanị onye ndú na-ekwesịghị ntụkwasị obi) hapụrụ Ala Nsọ n'aka ndị Alakụba.

Nnakwere[dezie | dezie ebe o si]

[7][8] na-ewere ihe nkiri ahụ dị ka otu n'ime ihe nkiri Arabic kachasị mkpa n'oge niile, ọ bụ ezie na ụfọdụ ndị na-ekiri ihe nkiri ahụ nwere obi abụọ banyere akụkọ ihe mere eme na-ezighị ezi. [9] bụkwa ihe a ma ama maka mmepụta njehie na-egosi onye ọrụ agha na-eyi aka.

Ihe Ndị Na-ezighị Ezi n'Akụkọ Ihe Mere Eme[dezie | dezie ebe o si]

[10] gbaghị Richard nke Mbụ na-egbu egbu dị ka egosiri na fim ahụ mana ma Richard nke Mbọ na Philippe Augustus nke Abụọ nke France na-arịa ọrịa arnaldia, ọrịa yiri scurvy.

Saladin egbughị Raynald nke Châtillon n'ọgụ mana o ji aka ya gbuo ya.

Ndị na-eme ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

  • Ahmed Mazhar as Saladin
  • Salah Zulfikar as Issa El Awwam
  • Nadia Lutfi as Louisa de Lusignan
  • Hamdi Gheiss as King Richard I (Richard the Lion-Heart)
  • Leila Fawzi as Virginia, Princess of Kerak
  • Mahmoud El-Meliguy as Conrad, Marquis of Montferrat
  • Tewfik El Deken as Prince of Acre
  • Omar El-Hariri as King Philip of France
  • Hussein Riad as Hykari
  • Zaki Tulaimat as Duke Arthur
  • Laila Taher as Queen Berengaria
  • Ahmed Louxor as Raynald of Châtillon
  • Fattouh Nchati as Guy of Lusignan
  • Ibrahim Emara
  • Mohamed Hamdi
  • Mohamed Abdel Gawad

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Akụkụ Saladin nke ihe nketa na ihe nkiri na mgbasa ozi.
  • Ihe nkiri ndị Ijipt
  • Ndepụta ihe nkiri akụkọ ihe mere eme
  • Ihe nkiri Salah Zulfikar
  • Ihe nkiri Youssef Chahine
  • Ndepụta nke ihe nkiri ndị Alakụba
  • Agha nke Hattin
  • Agha Ntụte nke Atọ

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 3rd Moscow International Film Festival (1963). MIFF. Archived from the original on 2013-01-16. Retrieved on 2012-12-01.
  2. Top 100 Egyptian Films (CIFF) (en). IMDb. Retrieved on 2021-09-05.
  3. Sturtevant. "SaladiNasser". Hollywood in the Holy Land: 123–146. 
  4. Tarek Ragheb Establishes Arts Scholarship to Honor Father's Memory. The American University in Cairo. Retrieved on July 6, 2020.
  5. Malek. (2010). Arab national project in Youssef Chahine's cinema. Cairo: American University in Cairo Press, 47. ISBN 978-1936190515. OCLC 680621216. 
  6. Rebecca. (2005). Encyclopedia of Arab women filmmakers, Brown, Allison (Translator), Cohen, Deborah., Joyce, Nancy., Rev. and updated, Cairo, Egypt: American University in Cairo Press, 31. ISBN 9789774162688. OCLC 506249242. 
  7. غسان مسعود: يوسف شاهين غيّر في أحداث "صلاح الدين" من أجل عبدالناصر | المصري اليوم (ar-AR). www.almasryalyoum.com. Retrieved on 2018-09-02.
  8. "أخطاء قاتلة في تاريخ صناعة الأفلام المصرية -", 2017-04-07. Retrieved on 2018-09-02. (in ar-AR)
  9. توفيق (2017). وساس وهلاوس. Kayan Publishing, 49. ISBN 9789778200348. 
  10. The Illnesses of King Richard and King Philippe on the Third Crusade. Medievalists.net (3 September 2014).

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

mba Arab n'okpuru otu ọkọlọtọ, obi dị n'agbata ma na-enweghị ịkpọasị. " A na-egosikwa nke ọma na Issa, onye Arab Christian, ma na-ahọrọ ịlụ ọgụ n'akụkụ Saladin na ndị agha ya. N'otuÀtụ:Naguib Mahfouz