Sani Bello

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sani Bello
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha ezinụlọ yaBello Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya27 Novemba 1942 Dezie
Ebe ọmụmụKontagora Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Hausa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye ọchụnta ego Dezie
Ọkwá o jiGovernor of Kano State Dezie
ebe agụmakwụkwọRoyal Military Academy Sandhurst Dezie

Sani Bello (amụrụ na 27 Nọvemba 1942) bụ onye ọchịchị Naijiria na onye nchịkwa agha nke jere ozi dị ka Gọvanọ nke Kano Steeti site na 1975 ruo 1978. Sani Bello Onye nchịkwa ndị agha Naijiria Gọvanọ nke Kano Steeti[1] Mgbe ọ lara ezumike nká, ọ nwetara nnukwu akụ na ụba site na itinye ego na mmanụ, nkwukọrịta na ọkụ eletrik; na-aga n'ihu guzobe Sani Bello Foundation.[2][3]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Sani Bello na 27 Nọvemba 1942 na Kontagora, naanị nwa Bello Mustapha na Hajiya Abu. Kontagora Ọ gụrụ akwụkwọ Islam, ma gaa Central Primary School, Kotangora site na 1950 ruo 1957.

Site na 1957 ruo 1962 Bello gara Government College Bida, n'akụkụ ụmụ klas ya Ibrahim Babangida, Abdulsalami Abubakar, Mamman Vatsa, Mohammed Magoro, Garba Duba, Gado Nasko na Mohammed Sani Sami. Kọleji Gọọmentị Bida Ibrahim Babangida Abdulsalami Abubakar Mamman Vatsa Mohammed Magoro Garba Duba Gado Nasko Mohammed Sani Sami[4]

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

Sani Bello sonyeere ndị agha Naijiria na Disemba 1962. Ndị agha Naijiria Ya na ndị enyi ya n'oge ọ bụ nwata, ọ debanyere aha ya dị ka onye isi na Nigerian Military Training College (nke bụzi Nigerian Defence Academy) na Kaduna tupu ọ gaa Royal Military Academy, Sandhurst ebe e nyere ya ọrụ dị ka onye nke abụọ nke ndị agha Naijiria na July 1965. Ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ndị agha nke Naijiria Kaduna Royal Military Academy, Sandhurst lieutenant nke abụọ Ọ laghachiri Naịjirịa ma ziga ya na 1st Battalion na Enugu dị ka Platoon Commander. Onye Nchịkwa nke Enugu Ọ gara n'ihu na ndị agha, na-ejide ọkwa dị iche iche ma na-arịgo n'ọkwá, gụnyere Aide-de-camp (ADC) na Major General Johnson Aguiyi-Ironsi, onye isi agha mbụ nke Naịjirịa. Onye enyemaka Johnson Aguiyi-Ironsi onye isi agha[5]

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ lara ezumike nká na 1979, Colonel Bello nwere nhọpụta dị iche iche dị ka onyeisi oche nke Niger State Green Revolution, Niger State NYSC, Niger State Polytechnic na Niger State Science and Technical School. Green Revolution NYSC Niger State Polytechnic Ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye isi oche nke Nigerian Table Tennis Federation (ihe ntụrụndụ nke ya) ma duru ndị otu mba gaa Commonwealth Table Tennis Championships na 1983 World Table Tennis Championship na Tokyo. Commonwealth Table Tennis Championship 1983 World Table Tennis Championships Tokyo O mechara bụrụ onye isi kọmishọna Naịjirịa (Ambassador) na Zimbabwe site na 1984 ruo 1986. Kọmishọna Ukwu Zimbabwe

Mgbe o si Zimbabwe lọta, Colonel Bello zụlitere ndị ahịa, ndị mmekọ azụmaahịa na ndị enyi gbasaa mmasị azụmaahịa ya na: ụlọ akụ, mkpuchi, iwu ụlọ, na nkwukọrịta.[2] Ya na ndị enyi ya n'oge ọ bụ nwata General Ibrahim Babangida na General Abdulsalami Abubakar na-enwe mmekọrịta onwe onye na azụmahịa. Ibrahim Babangida Abdulsalami Abubakar N'afọ 1993, o guzobere Amni, ụlọ ọrụ na-ahụ maka nchọpụta na mmepụta mmanụ na gas nke nwere mmasị na Ketu na Okoro oilfield. Ebe a na-ere mmanụ Amni Okoro[6] Ọ bụ onye isi oche nke Dantata na Sawoe Construction Company Limited na Mainstream Energy Solutions Limited ugbu a. Ihe ngwọta ike dị oke ala Ọ bụkwa onye nwe ụlọ akwụkwọ Mustafa Comprehensive School na Kontagora. Mustafa Kontagora Ihe ntụrụndụ ya gụnyere table tennis na chess.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Sani Bello (en). Forbes. Retrieved on 2020-07-01.
  2. 2.0 2.1 Nsehe. Meet The 6 Largest Individual Shareholders In Mobile Telecom Giant MTN Nigeria (en). Forbes. Retrieved on 2020-07-01. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. Sani Bello Foundation – Sani Bello Foundation (en-US). Retrieved on 2020-07-01.
  4. Agbese (2012). Ibrahim Babangida: The Military, Power and Politics. Adonis & Abbey Publishers, 19–40. ISBN 9781906704964. 
  5. Dr. Nowa Omoigui's Account Northern Nigeria's CounterCoup, July 1966. www.waado.org. Retrieved on 2020-07-01.
  6. History | Amni International (en). Retrieved on 2020-07-01.