Saudatu Mahdi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Saudatu Mahdi
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20 Eprel 1957 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Katsina Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-akwado ikike mmadụ Dezie

Saudatu Mahdi (amụrụ n'abalị iri abụọ n'ọnwa Eprel n'afọ 1957) bụ onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị na Naijiria. Ọ bụ odeakwụkwọ ukwu nke Women's Rights Advancement and Protection Alternative (WRAPA). [1] [2] bipụtara ihe karịrị akwụkwọ iri abụọ [1] na-elekwasị anya na ime ihe ike megide ụmụ nwanyị, ikike ụmụ nwanyị, Shari'a na ụmụ nwanyị na ụmụ nwanyị n'agụmakwụkwọ. [3] duziri ndị otu lụrụ ọgụ ma merie nnwere onwe maka nwanyị Naijiria nke a mara ikpe ọnwụ site n'ịkwụgbu ya n'ihi na ọ mụrụ nwa na-abụghị nke alụmdi na nwunye.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mahdi na 20 Eprel 1957 na Katsina State, Nigeria. N'afọ 1964, e zigara Mahdi na-eto eto na Kaduna" id="mwFQ" rel="mw:WikiLink" title="Kaduna">Kaduna" id="mwFA" rel="mw:WikiLink" title="Kaduna">Kaduna Central Primary School, Kaduna na mgbe e mesịrị St. Louis Primary School. N'afọ 1970, ọ gara Queen Amina College na Kaduna . [4]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1978, ọ nwetara nke mbụ ya na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria ma n'afọ 1992, ọ gara na Administrative Staff College of Nigeria (ASCON) maka mmemme gụsịrị akwụkwọ. O nwere ọtụtụ asambodo na ngalaba dị iche iche dịka na azụmaahịa, nchịkwa ego na ego, [5] ikike mmadụ, nkwado na iwu ụlọ ọrụ. [6]Mahdi bụ onye otu Institute of Corporate Administration na Naịjirịa.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye nkuzi klas tupu ọ gbaa arụkwaghịm. N'ọnwa Ọgọstụ afọ 1989, ọ ghọrọ onye isi ụlọ akwụkwọ sekọndrị ụmụ nwanyị nke gọọmentị na Bauchi. N'abalị iri na abụọ n'ọnwa Eprel afọ 1995, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye na-edeba aha na Abubakar Tatari Ali Polytechnic, Bauchi ma nọrọ n'ọkwa ahụ ruo n'ụbọchị iri na otu n'ọnwarị afọ 1998 tupu ya ezumike nká. [7] bụ odeakwụkwọ ukwu nke Women's Rights Advancement and Protection Alternative (WRAPA) ugbu a.

Nkwado[dezie | dezie ebe o si]

Mahdi [8] otu n'ime ndị na-akpọkọta Bring Back Our Girls Advocacy Group na Naịjirịa. [9] sooro onye bụbu Minista nke Mmụta nke Naịjirịa, Obiageli Ezekwesili; Onye isi nchịkwa nke Nigeria Ports Authority, Hadiza Bala Usman na onye ndụmọdụ pụrụ iche maka atụmatụ nchebe ọha na eze nye onye isi ala Naijiria bụ Maryam Uwais [1] na ọtụtụ ndị ọzọ na-eme ihe iji malite mkpọsa maka nloghachi nke ụmụ agbọghọ ụlọ akwụkwọ a tọọrọ na Chibok Community, Borno State, Naijiria. Mgbasa ozi ahụ dugara [10]'ịnakwere hashtag #BringBackOurGirls n'ụwa niile.

Mahdi na ndị otu iwu nke nzukọ ya lụrụ ọgụ maka nnwere onwe nke Amina Lawal Kurami onye a na-ebo ebubo ịkwa iko ma maa ya ikpe ọnwụ site na ịtụ ya nkume site n'ụlọ ikpe Sharia nke Katsina State. Lawal mụrụ [11] nwanyị n'afọ 2002 n'alụghị di ma jiri nwa nwanyị ahụ mee ihe dị ka ihe akaebe nke ịkwa iko ya n'ụlọ ikpe.

[12]'afọ 2001, Mahdi na ndị otu iwu ya gbachitere Safiyatu Hussaini onye ụlọ ikpe dị elu nke Sharia na Gwadabawa, Sokoto Steeti mara ikpe maka ịkwa iko ma maa ya ikpe ọnwụ site na ịtụ nkume.

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị iri na ise n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2011, Onye isi ala Naijiria, Goodluck Jonathan nyere ya National Honours Award [13] Onye otu Order of the Federal Republic (MFR). Ihe nrite National Merit bụ iji kwado ọrụ ya na mmepe, nkwado, ikike mmadụ na ịgbachitere ụmụ nwanyị.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Board of Trustees - Wrapa. Wrapa. Retrieved on 29 December 2016.
  2. BOARD OF DIRECTORS. Nigerian Women's Trust Fund. NWTF. Archived from the original on 30 October 2016. Retrieved on 29 December 2016.
  3. Ms. Magazine Women of the Year: Heroes for Extraordinary Times. www.msmagazine.com. MS Magazine. Retrieved on 29 December 2016.
  4. Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women. UN. United Nation. Retrieved on 29 December 2016.
  5. Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women. UN. United Nation. Retrieved on 29 December 2016.
  6. RECOGNITION FOR THE AMAZONS. TheNigerianVoice.com. The Nigerian Voice. Retrieved on 29 December 2016.
  7. RECOGNITION FOR THE AMAZONS. TheNigerianVoice.com. The Nigerian Voice. Retrieved on 29 December 2016.
  8. "Senate, House of Reps elect new leaders - LIVE UPDATES - Premium Times Nigeria", Premium Times Nigeria, Premium Times, 9 June 2015. Retrieved on 29 December 2016.
  9. Bring Back Our Girls: unbowed, unmoved and unperturbed. openDemocracy. Open Democracy (1 November 2016). Retrieved on 29 December 2016.
  10. Bring Back Our Girls Campaign Faces "Hope Fatigue. www.ipsnews.net. IP News (16 December 2016). Retrieved on 29 December 2016.
  11. Ms. Magazine Women of the Year: Heroes for Extraordinary Times. www.msmagazine.com. MS Magazine. Retrieved on 29 December 2016.
  12. Kozieł. "Hausa Women's Rights and Changing Perception of Gender in Northern Nigeria". Kozieł Patrycja, Hausa Women's Rights and Changing Perception of Gender in Northern Nigeria, in: Hausa and Chadic Studies in Honour of Professor Stanisław Piłaszewicz, ed. By Nina Pawlak, Izabela Will, Ewa Siwierska, Warsaw: Dom Wydawniczy Elipsa, 2014, Pp. 215-229.. Retrieved on 29 December 2016. 
  13. "RECOGNITION FOR THE AMAZONS", TheNigerianVoice.com, The Nigerian Voice, 15 November 2011. Retrieved on 29 December 2016.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]