Shirley Gbujama
ụdịekere | nwanyị |
---|---|
mba o sị | Sierra Leone |
Aha enyere | Shirley |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 1936 |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee |
Ọrụ ọ na-arụ | Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị |
Ọkwá o ji | Minister of Foreign Affairs and International Cooperation, minister of social affairs, Minister of Tourism and Culture |
Madam Shirley Yema Gbujama (amụrụ n'afọ 1936, dị ka Shirley Macaulay) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Sierra Leone nke jere ozi n'ọtụtụ ọkwa kansụl, gụnyere minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ, minista na ọdịmma ọha na eze, minista nke njem nleta na ọdịbendị, na minista na ihe gbasara okike na ụmụaka. Ọ bụ otu n'ime ndị minista a na-akwanyere ùgwù na ndị jere ozi ogologo oge na ọchịchị onye isi ala Ahmad Tejan Kabbah. Gbujama bụ onye agbụrụ Mende.
Mbido ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]
A mụrụ Gbujama na afọ 1936 dị ka Shirley Macaulay, na Kent, obodo ịkụ azụ dị n'ụsọ oké osimiri gburugburu peninsular na Western Area Rural District nke British Sierra Leone.[1][2] Nna ya bụ Fredrick Sherman Macaulay (ihe dị ka 1904), onye nkuzi, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị obodo, ma mesịa bụrụ onye ikpe nke udo.[1] Nne ya bụ Violet Keitel, onye nkuzi Methodist Mission School si na Bonthe District.[1] Nne na nna ya gụrụ ya aha, nwa ha nwanyị nke okenye, n'aha onye America na-eme ihe nkiri Shirley Temple, nwa amaala nke ụbọchị ahụ.[1]
Gbujama malitere ọrụ ya dị ka onye nkuzi ụlọ akwụkwọ na mgbakọ na mwepụ, na afọ 1959. Ọ kwagara New York City, na United States, iji nweta nzere Master of Arts na mgbakọ napụ, gụsịrị akwụkwọ na afọ 1964.[3][3] Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nkwusa Ndị Kraịst.[4]
Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]
A họpụtara Gbujama dị ka onye nnọchi anya Sierra Leone na Ethiopia, Tanzania na Zambia, na-enye Haile Selassie asambodo ya na Addis Ababa, ma na-eje ozi n'ọkwa ahụ site na afo 1972 ruo n'afọ 1976.[5][3] Ọ laghachiri na New York City, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya mba ahụ na United Nations ruo na afọ 1978.[3]
N'afọ 1996, Gbujama nwere obere oge dị ka Minista nke Njem, tupu ọ kwaga n'ọkwa dị elu nke Minista nke Mmekọrịta Mba Ọzọ na Mmekọrịta mba ụwa na gọọmentị Ahmad Tejan Kabbah, na-anọchi Maigore Kallon.[4]
Ebenside[dezie | dezie ebe o si]
- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 Gbujama. The Brief History of F.S. Macaulay (Circa. 1904 to 1986). Geocities. Retrieved on 2 November 2016.
- ↑ Kent, Sierra Leone: Who we are. ecasalone.com. Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved on 2 November 2016.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 3.3 Gerdes (2007). African Doctorates in Mathematics: A Catalogue. lulu.com. ISBN 9781430318675.
- ↑ 4.0 4.1 Fyle (2000). Sierra Leone: The Fighter from Death Row. Universal Publishers. ISBN 9781581127164.
- ↑ Artifacts. The Sierra Leone Web.