Tahir Mamman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Tahir Mamman

Minister of Education
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
Àtụ:Str rep
21 August 2023
PresidentBola Tinubu
Minister of StateYusuf Sununu
Preceded byAdamu Adamu
Director General of the Nigerian Law School
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Succeeded byOlanrewaju Onadeko
Personal details
Born (1954-07-07) 7 Julaị 1954 (age 69)
Political partyAll Progressives Congress (2014–present)
Education
Occupation
  • Lawyer
  • academic
  • politician
Tahir Mamman
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereطاهر Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya7 Julaị 1954 Dezie
Ebe ọmụmụMichika Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic administrator, osote onyeisi mahadum Dezie
onye were ọrụUniversity of Maiduguri Dezie
Ọkwá o jidirector general, osote onyeisi mahadum Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Warwick, Ụlọ Akwụkwọ Iwu Nigeria Dezie

Tahir Mamman SAN OON (amụrụ na 7 Julaị 1954) bụ onye ọka iwu Naijiria, prọfesọ na agụmakwụkwọ bụ minista agụmakwụkwọ nke Naijiria ugbu a. Tahir Mamman SAN OON minista agụmakwụkwọ nke Naijiria Ọ bụ onye isi nchịkwa nke Nigerian Law School site na 2005 ruo 2013. Ụlọ Akwụkwọ Iwu Naịjirịa Ọ bụ otu oge osote chancellor nke Mahadum Baze, Abuja na onye otu na-achịkwa ụlọ ọrụ Niger Delta Development Commission (NDDC). osote chancellor Mahadum Baze

Onye isi ala Bola Tinubu họpụtara ya ka ọ bụrụ minista nke agụmakwụkwọ na 16 Ọgọstụ 2023. Bola Tinubu[1]

Ọ bụ onye a ma ama na Body of Benchers. N'afọ 2010, ọ ghọrọ onye otu International Association of Law Schools nke dị na Washington DC. N'ọnwa Septemba afọ 2015, e nyere ya ọkwa Senior Advocate of Nigeria (SAN). Onye Nnukwu Ọkaiwu nke Naịjirịa Iji kwado mgbalị ya, Gọọmentị etiti nke Naịjirịa nyere ya nsọpụrụ mba nke Onye isi nke Order of the Niger (OON). Onye isi nke Order of the Niger

Mamman sonyeere ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 2014 mgbe ọ gụsịrị ọrụ ya dị ka onye isi nchịkwa nke ụlọ akwụkwọ iwu Naịjirịa. Ụlọ Akwụkwọ Iwu Naịjirịa Ọ gbara ọsọ maka ntuli aka gọvanọ steeti Adamawa na ikpo okwu nke APC na Disemba 2014 ya na mmadụ atọ ndị ọzọ na-achọ. N'ọnwa Juun afọ 2020, kọmitii ntụziaka mba nke All Progressives Congress họpụtara ya ma mee ya ka ọ bụrụ onye otu na-anọchite anya mpaghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ugwu ọwụwa anyanwụ / osote onyeisi oche mba na-arụ ọrụ n'ebe ugwu ọwụwarị na Kọmitii Atụmatụ Nlekọta / Extraordinary Convention CECPC nke All Progress Congress.[2][3] O nwere utu aha ndị isi nke Dan Ruwata Adamawa Emirate na Dokajin Mubi nke Adamawa State. Dan Ruwata Adamawa Emirate Dokajin Mubi Adamawa State

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mamman na 1954 na Michika na Adamawa Steeti. Michika Adamawa Steeti O nwere LL.B degree na Mahadum Ahmadu Bello na 1983 ma kpọọ ọkàiwu na Nigerian Law School na 1984. Ahmadu Bello University Nigerian Law School Ọ nwetara nzere masta ya na Mahadum Warwick England na 1987 na PhD ya na 1990 Mahadum nke Warwick, Warwickshire England. Mahadum Warwick[4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ malitere ịkụzi ihe na Mahadum Maiduguri na Faculty of Law wee ghọọ Dean na Facultum of Law. Mahadum nke Maiduguri Mamman jere ozi dị ka onye ọka ikpe na Adamawa Steeti site na 1974 ruo 1984, onye isi ngalaba iwu nkịtị na 1991 na Mahadum Maiduguri ruo 1997 na onye otu National Universities Commission, onye otu Local Government Election Tribunal, Adamawa Steet na 1997, ọ bụ onye isi ihe gbasara ụmụ akwụkwọ na Maidugiri site na 1997 ruo 2000 ma bụrụ onye ndụmọdụ oge na State House of Assembly of Adamawa, Yobe na Borno Steeti site n'afọ 1999 ruo 2000. National Universities Commission Yobe Borno State Ọ bụkwa onye otu na-eduzi kọmitii nke nguzobe nke Mahadum Adamawa State, onye nyocha mpụga na Mahadum Ahmadu Bello site na 2001 ruo 2002 na onye nkwado maka Youth Federation of Nigeria na Nigeria Youth Organization nke Maiduguri. Adamawa State University Ahmadu Bello University Youth Federation of Nigeria Nigeria Youth Organization Ọ ghọrọ osote onye nduzi nke ụlọ akwụkwọ iwu Nigeria Law School Kano site na 2001 ruo 2005 tupu ọ bụrụ onye isi nchịkwa. Kano[5]

Ọ bụ onye otu Body of benchers, Council of legal education, Nigerian Bar Association, Nigerian Association Of Law Teacher, Commonwealth Legal Education Association, Centre for Computer Assisted Legal Instruction USA, National Association of Vice chancellors of Nigeria, United Kingdom Centre for Legal Education, African Network of Constitutional Lawyers, International Bar Association, Body of senior advocates of Nigeria (BOSAN) na onye otu Governing Board of International Association of Law School Washington DC site na 2011 ruo 2013. Nigerian Bar Association Nigerian Association Of Law Teacher Centre for Computer Assisted Legal Instruction International Bar Association Òtù ndị isi na-akwado Nigeria (BOSAN)[6]

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

  • Iwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ime iwu na Naijiria, 1862-1989 okwu, ọdịmma na nkwekọrịta. Iwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ime iwu na Naijiria, 1862-1989 okwu, ọdịmma na nkwekọrịta Maiduguri, ed; Ed-Linform Services, Tahir Mamman, con; Heaney N, Mamman M, Tahir H, Al-Gharib A. Lin C. 1998 Iwu Iwu Nigeria, ISBN 978314961X, 9789783147618, OCLC 11241500 Unique ID: 7493122309 Maidugori __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ ISBN __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 978314961X, 9789783149618 __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ OCLC __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 11241500
  • Iwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ime iwu na Naijiria, 1900-1989 okwu, ọdịmma na nkwekọrịta. Iwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ime iwu na Naijiria, 1900-1989 okwu, ọdịmma na nkwekọrịta 1991, Ph.D, Mahadum Warwick, Iwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Mahadum Warwick Tahir Mamman, edemede agụmakwụkwọ, OCLC 53541742 __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ OCLC __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 53541742

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. TAHIR MAMMAN: RIGHT MAN, RIGHT JOB - THISDAYLIVE (en). www.thisdaylive.com. Retrieved on 2023-08-25.
  2. Baze University Abuja. bazeuniversity.edu.ng. Retrieved on 6 October 2020.
  3. Okeke (25 March 2020). Baze University adopts virtual learning (en). Daily Trust. Retrieved on 6 October 2020.
  4. Kwache (24 August 2013). Dr. Tahir Mamman as a distinct administrator (en). Daily Trust. Retrieved on 6 October 2020.
  5. Prof. Tahir Mamman, SAN (en-gb). J-K Gadzama LLP. Retrieved on 6 October 2020.
  6. Oladipo (14 January 2019). MAMMAN, Prof Tahir, OON, SAN (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 6 October 2020.