Taiwo Abioye

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Taiwo Abioye
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya17 Jenụwarị 1958 Dezie
Ebe ọmụmụKaduna Steeti Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Ahmadu Bello Dezie

Taiwo Olubunmi Abioye bụ prọfesọ Asụsụ Bekee nke Naijiria na ọkachamara na Stylistics na applied linguistics. Ọ bụ nwanyị mbụ ịbụ osote onye isi ọchịchị na Mahadum Covenant University.

[1].

Mmalite ndu na mmuta[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ ya na Jenụwarị 17, 1958 na Kaduna. Nne na nna ya si steeti Ogun, Abioye nwetara nzere mbụ ya na Language Arts site na Mahadum Ahmadu Bello. Ọ gụsịrị akwụkwọ na ngalaba nke abụọ dị elu na 1987. Ọ nwetara nzere mastas na PhD site na otu Mahadum ahụ n'afọ 1992 na 2004.[2] Na 1982, Abioye onye akwukwo kachasị mma na ngalaba mmuta English.[3]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Abioye bidoro ọrụ nkuzi ya dịka onye enyemaka gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ahmadu Bello na 1988, n'ime afọ iri na-abịanụ ọ gbagoro n'ọkwa wee bụrụ onye nkuzi na ABU. Na 2005, ọ banyere na Mahadum Covenant wee bụrụ onye osote prọfesọ na 2010, mana kita, ọ bụ prọfesọ zuru ezu. N’ọnwa Eprel afọ 2016, ọ dụrụ ndị otu na-achị ụmụ akwụkwọ ọdụ ka ha kwekọọ n’atụmatụ ọrụ ha. Na 2011, o bipụtara akwụkwọ nke Language and Ideology in George Ehusani's Writings, George Ehusani na ndị nyocha onwe ha nabatara akwụkwọ ahụ nke ọma. Ọ bụbu onye DVC (maka ọrụ nchịkwa) maka afọ abụọ, tupu ọ bụrụ osote onye isi ọchịchị ụlọ akwụkwọ na 2014.

Google Scholar index tinyere na-ọkwa nke mbụ edemede isiokwu e depụtara na 2009 nke akpọrọ 'Typology of rhetorical questions as a stylistic device in writing.' Nchọpụta a lebara anya etu ndị Naịjirịa siri were asụsụ dị iche na asụsụ nne ha, tụmadụ etu ndị asụsụ ọzọ si asụ asụsụ ndị a, na etu usoro a siri metụta onye na-asụ ya. N'elu nke ahụ, ọmụmụ ihe ahụ mere nyocha nke isiokwu nke rhetorical questions, ebe ọ na-atụle uru na ọghọm banyere ndị Naijiria. Akwụkwọ akụkọ ahụ dị na International Journal of Language Society and Culture.[4]

Ebe m si dee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Oyedepo urges FG to Increase funding to education (January 18, 2018). Archived from the original on 2018-01-30. Retrieved on 2020-11-16.
  2. admin (2017-11-22). Taiwo Abioye.
  3. admin. Prof Taiwo Olubunmi Abioye. Archived from the original on 2017-09-24. Retrieved on 2020-11-16.
  4. Taiwo Abioye (2017-11-23). Archived from the original on 2021-05-21. Retrieved on 2020-11-16.