Unoma Ndili Okorafor
ụdịekere | nwanyị |
---|---|
mba o sị | Naijiria |
aha n'asụsụ obodo | Unoma Ndili Okorafor |
aha ezinụlọ ya | Okorafor |
aha gọọmenti | Unoma Ndili Okorafor |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 20. century |
Ebe ọmụmụ | Naijiria |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee |
Ọrụ ọ na-arụ | ọkà mmụta sayensị kọmputa, onye ọchụ̀nta ego |
ebe agụmakwụkwọ | Rice University, Texas A&M University, Mahadum nke Lagos, INSEAD, Stanford Graduate School of Business |
Ụcha ime anya | brown |
ụcha ntụtụ isi | Ntụtụ ojii |
webụsaịtị | https://unomaokorafor.com/ |
nnọchiaha nkeonwe | L484 |
Unoma Ndili Okorafor bụ ọkà mmụta sayensị kọmputa na onye ọchụnta ego nke Naijiria . Okorafor hibere Working to Advance African Women, otu anaghị akwụ ụgwọ na-akwado agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị Africa na sayensị, teknụzụ, injinia na mgbakọ na mwepụ (STEM) na 2007. Ọ bụ onye isi ọrụ na Herbal Goodness na Fairview Data Technologies. Ọ bụ nwa nke ise nke Frank Nwachukwu Ndili, onye mbụ Naijiria physicist nuklia na 7th Vice-Chancellor (President) nke University of Nigeria, Nsukka .
Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]
A mụrụ Okorafor na Naijiria. Ọ gụrụ kọmputa na injinịa eletrịkị na Mahadum Lagos, wee gụchaa na 2008. [1] Ọ kwagara Texas maka agụmakwụkwọ gụsịrị akwụkwọ, nweta akara ugo mmụta nna ukwu na Mahadum Rice na 2001 yana PhD na Mahadum Texas A&M na 2008. [2] Na Mahadum Texas A&M ọ bụ onye ọkà mmụta Sloan Foundation . Okorafor lụrụ Ekpe Okorafor ma mụọ ụmụ atọ. PhD ya, Secure Integrated Routing and localization in Wireless Optical Sensor Networks, bụ Deepa Kundur na-elekọta ya. [3] O wee sonye na Stanford Graduate School of Business, ebe ọ dechara mmemme Executive na Social Entrepreneurship. [2] Ọ mechakwara mmemme Social Entrepreneurship na INSEAD . [2]
Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]
Okorafor rụrụ ọrụ na Texas Instruments, Intel, Hewlett-Packard na IBM . N'afọ 2007, ka ọ na-emecha PhD, Okorafor hibere Working to Advance African Women (WAAW). [1] WAAW bụ 501 (c) anaghị akwụ ụgwọ nke na-akwalite agụmakwụkwọ STEM nye ụmụ nwanyị Africa. [1] O ji ego ego o mere ka ọ bụrụ nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ malite mmemme ahụ. [4] WAAW na-eme mmemme 13 na Ghana, Kenya, Uganda, Cameroon, Malawi, Togo, Nigeria na South Africa. [1] Ha nwere ihe karịrị otu narị ndị ọrụ afọ ofufo mahadum ibe na-eru ọtụtụ puku ụmụ agbọghọ kwa afọ. [1] N'akụkụ ịkụziri ụmụ agbọghọ ihe, Okorafor na-arụkọ ọrụ na obodo na ezinụlọ iji hụ na ọ dịghị onye na-agba mbọ ịkwụsị ụmụ agbọghọ ịhọrọ isiokwu STEM. [5]
Okorafor bụ prọfesọ na-eleta nleta na Mahadum Sayensị na Nkà na Ụzụ nke Afrịka, ebe ọ na-akụzi nkuzi na sayensị kọmputa. Ọ bụ onye isi ọrụ na Herbal Goodness, Fairview Data Technologies, na Radicube Teknụzụ.
Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]
- 2018 - Otu n'ime ụmụ nwanyị 100 kacha elu nke OkayAfrica na 2018
- 2016 - ITU na UN Women GEM Tech Award [6]
- 2013 - Anita Borg Social Change Agent Award
- 2010 - Crans Montana Leaders Forum "Onye ndu ụwa n'ọdịnihu"
Edensibia[dezie | dezie ebe o si]
- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 "Meet the founder of Working to Advance African Women (WAAW), Dr Unoma Okorafor" – The TOWN icon | WAAW Foundation (en). waawfoundation.org. Archived from the original on 2018-07-11. Retrieved on 2018-07-10.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 Unoma Okorafor - SheSource Expert - Women's Media Center (en). www.womensmediacenter.com. Retrieved on 2018-07-10.
- ↑ Ndili (2009-05-15). "Secure Integrated Routing and Localization in Wireless Optical Sensor Networks" (in en-US).
- ↑ "Changing The Ratio of African Girls in STEM – Unoma Okorafor Talks to the AWP Network", AWP Network, 2015-09-14. Retrieved on 2018-07-10. (in en-US)
- ↑ GradImpact: Promoting Technology Innovation in Africa by Empowering Young Girls to Pursue STEM Education | Council of Graduate Schools (en). cgsnet.org. Retrieved on 2018-07-10.
- ↑ GEM-TECH Awards 2016: Winners (en-US). www.itu.int. Retrieved on 2018-07-10.