Jump to content

Victor Séjour

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Victor Séjour
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereVictor Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya2 Jụn 1817 Dezie
Ebe ọmụmụNew Orleans Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya20 Septemba 1874 Dezie
Ebe ọ nwụrụParis Dezie
Ebe oliliPère Lachaise Cemetery Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language Dezie
Asụsụ ọ na-edeFrench language Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee uri, odee ejije, Odee akwụkwọ Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Ọrụ ama amaLe Mulâtre Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikecopyrights on works have expired Dezie

Juan Victor Séjour Marcou et Ferrand (June 2, 1817 - Septemba 20, 1874) bụ onye America Creole nke agba na onye ode akwụkwọ si mba ọzọ. Amụrụ na New Orleans, ọ nọrọ ọtụtụ ọrụ ya na Paris . Edere ma bipụta akụkọ ifo ya na ihe nkiri ya na French. Ọ bụ ezie na ndị odee America nke narị afọ nke iri na itoolu amaghị nke ọma, obere akụkọ ya " Le Mulâtre " (" Mulatto ") bụ akwụkwọ akụkọ ifo nke mbụ onye edemede America America mara. Otú ọ dị, na France, a maara ya karịsịa maka egwuregwu ya.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Juan Victor Séjour na June 2, 1817, na New Orleans nye François Marcou, onye nweere onwe ya nke agba sitere na Saint-Domingue ( Haiti taa), na Eloisa Philippe Ferrand, onye quadroon mụrụ New Orleans. [1] Nne na nna ya bara ọgaranya ma mee ka ọ gụọ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ nkeonwe. Enweghị ụlọ akwụkwọ ọha maka ndị nwere agba na New Orleans, ọha mmadụ n'ozuzu ha kewapụrụ.

Mgbe Séjour dị afọ iri na itoolu kwagara Paris ka ọ gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya wee chọta ọrụ. Ndị ọzọ nwere agba si US, ndị ezinụlọ ha bara ọgaranya, gụkwara akwụkwọ na Paris. N'ebe ahụ, ọ zutere ndị otu ndị ọkachamara na-ede akwụkwọ na Paris, gụnyere Cyrille Bissette, onye na-ebipụta akwụkwọ akụkọ ojii La Revue des Colonies .

Bisette bipụtara " Le Mulâtre " (na French), ọrụ mbụ Séjour, na 1837. Akụkọ banyere ohu na-eguzosi ike n'ihe na-abọ ọbọ n'ahụ nna ya ukwu dị ọcha na nna ya maka ọnwụ nke nwunye ohu ahụ, "Le Mulâtre" nwere ebubo nke ịgba ohu ụwa ọhụrụ nke a na-ahụghị n'ime ọrụ Séjour na-esote.

Séjour tụgharịrị site n'ide akụkọ ifo, na-edepụta ode na Napoleon na 1841. Ọ bipụtara ihe nkiri amaokwu nke Juu nke Seville, nke ewepụtara na 1844. Nke ikpeazụ mere ka aha ya dị ka onye na-ede egwuregwu . O dere Richard III, ihe nkiri Shakespeare sitere n'ike mmụọ nsọ banyere Richard III nke England, bụ nke ghọrọ ọrụ Séjour kachasị mma. Otú ọ dị, ka ọ na-erule ngwụsị nke ndụ ya, egwuregwu Séjour enweghị mmasị, nke mere ka ọ daa n'ọkwá ya.

Edere ya na French, "Le Mulâtre" enwechaghị mmetụta na akwụkwọ America nke oge ahụ. A sụgharịghị ya n'asụsụ Bekee ruo ná ngwụsị narị afọ nke 20, mgbe Séjour ghọrọ isiokwu nke ọmụmụ akwụkwọ ọhụrụ na United States. Otú ọ dị, nkatọ ya nke ịgba ohu na-atụ anya ọrụ nke ndị edemede Africa-America nke narị afọ nke 19 na-ebipụta n'asụsụ Bekee dị ka Frederick Douglass na William Wells Brown .

Uwe mkpuchi Brown (1858)[dezie | dezie ebe o si]

N'adịghị ka akụkọ ifo ya, Séjour nwere mmasị ịhapụ mkparịta ụka banyere agbụrụ na egwuregwu ya. Nke a bụ ihe atụ kachasị mma site na egwuregwu ya The Brown Overcoat, ihe na-eme ihe nkiri artificial nke oge na-ekwu okwu na puns, na-ezere agbụrụ na nkọwa ọha mmadụ kpamkpam. N'agbanyeghị nke a, a ka na-ama Séjour dị ka nnukwu onye na-ede egwuregwu n'Africa-American, onye nwere ọrụ na-aga nke ọma na France. [2]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Séjour bụ onye Katọlik . [3]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

ọgaranya, gụkwara akwụkwọ na Paris. N'ebe ahụ, ọ zutere ndị otu ndị ọkachamara na-ede akwụkwọ na Paris, gụnyere Cyrille Bissette, onye na-ebipụta akwụkwọ akụkọ ojii La akụkọ ifo ya na ihe nkiri ya na French. Ọ bụ ezie

  1. Debrunner, Hans Werner:Presence and Prestige: Africans in Europe : a History of Africans in Europe Before 1918 (1979). Retrieved on November 29, 2015.
  2. Shine (1974). Black Theatre USA Revised and Expanded Edition, Vol. 1: Plays by African Americans, The Early Period 1847 to 1938. New York, NY: Free Press. ISBN 0-684-82308-X. 
  3. Weiss (28 June 2016). Séjour's Drama of Emancipation (en-US). Common Reader. Retrieved on 2021-10-14.