Wale Adebanwi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Wale Adebanwi
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1969 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, political scientist, anthropologist, pedagogue Dezie
ụdị ọrụ yaethnicity, political science, social anthropology Dezie
onye were ọrụUniversity of Pennsylvania Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Cambridge, Mahadum nke Lagos, Mahadum nke Ibadan Dezie
Onye òtù nkeUniversity of Pennsylvania Department of Africana Studies Dezie
Ihe nriteGuggenheim Fellowship Dezie

  [1][2][3]Wale Adebanwi (amụrụ n'afọ 1969) bụ Onye Naijiria amụrụ Black Rhodes Prọfesọ mbụ na St Antony's College, Oxford ebe ọ bụ, ruo June 2021, Prọfesor nke Mmekọrịta Agbụrụ, na onye nduzi nke African Studies Centre, School of Interdisciplinary Area Studies, na onye otu Governing Board Fellow. [4] bụ ugbu a onye isi ala Penn Compact Prọfesọ nke Africana Studies na Mahadum Pennsylvania . [1] Nnyocha Adebanwi [3]-elekwasị anya n'ọtụtụ isiokwu na mpaghara mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ịhụ mba n'anya na agbụrụ, mmekọrịta agbụrụ, ndọrọ ndọrọ ọchịchị njirimara, ndị isi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọdịbendị, usoro ọchịchị onye kwuo uche ya, akwụkwọ akụkọ na ndọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị mpaghara n'Africa.

Ihe omuma agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Wale Adebanwi gụsịrị akwụkwọ na nzere mbụ na Mass Communication na Mahadum Lagos, ma mesịa nweta M.Sc. na Ph.D. na Sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị site na Mahadum Ibadan. O nwekwara MPhil. [5] Ph.D. na Social Anthropology site na Mahadum Cambridge . [4] [6]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Adebanwi rụrụ ọrụ [7] ka onye nta akụkọ n'efu, onye edemede, onye nta akụkọ na onye nchịkọta akụkọ maka ọtụtụ akwụkwọ akụkọ na magazin tupu ọ banye na Ngalaba Sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Mahadum Ibadan dị ka onye nkuzi na onye nyocha. E mechara họpụta ya dị ka osote prọfesọ na Ngalaba African American na African Studies nke Mahadum California, Davis, USA. [8] ghọrọ prọfesọ zuru oke na UC Davis na 2016. [1]

Adebanwi bụ onye nchịkọta akụkọ nke Africa: Journal of the International African Institute na Journal of Contemporary African Studies . [9]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ya ndị e bipụtara gụnyere: [10]

  • Mba dị ka nnukwu akụkọ: The Nigerian Press and the Politics of Meaning (University of Rochester Press, 2016)
  • Ndị Yoruba Elites na Ethnic Politics na Nigeria: Obafemi Awolowo na Corporate Agency (Cambridge University Press, 2014)
  • Ikike Izu ohi: Agha mgbochi nrụrụ aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọchịchị na post-military Nigeria (Carolina Academic Press, 2012)

Na mgbakwunye, ọ bụ onye nchịkọta akụkọ na onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ndị ọzọ, gụnyere.

  • Akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndụ kwa ụbọchị n'Africa: Beyond the Margins (James Currey Publishers, 2017)
  • Ndị edemede na Echiche Ọha na Africa (Routledge, 2016)
  • (nke ya na Ebenezer Obadare jikọrọ aka dee) Ọchịchị na Nsogbu nke Ọchịchị n'Africa nke Oge A (Palgrave Macmillan, 2016)
  • (nke ya na Ebenezer Obadare jikọrọ aka dee) Democracy and Prebendalism in Nigeria: Critical Interpretations (Palgrave Macmillan, 2013).
  • (nke ya na Ebenezer Obadare jikọrọ aka dee) Nigeria na Fifty: The Nation in Narration (Routledge, 2012)
  • (nke ya na Ebenezer Obadare jikọrọ aka dee) Na-Izute steeti Naịjirịa (Palgrave Macmillan, 2010).

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • Rhodes Prọfesọ [11] Mmekọrịta Agbụrụ nke Mahadum Oxford nyere Faculty of African and Interdisciplinary Area Studies.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. First Black African To Be Appointed Rhodes Professor | Wale Adebanwi (en-US). Nigerian Monitor (2017-01-18). Retrieved on 2022-08-06.
  2. PROF. WALE ADEBANWI: I Wish I Were Gifted But I’ve Got Good Luck. ThisDay Live. Retrieved on 2022-08-06.
  3. 3.0 3.1 Professor Wale Adebanwi (en). Oxford Martin School. Retrieved on 2022-08-06.
  4. 4.0 4.1 Wale Adebanwi | Africana Studies. africana.sas.upenn.edu. Retrieved on 2022-08-06.
  5. Wale Adebanwi | Africana Studies. africana.sas.upenn.edu. Retrieved on 2023-06-05.
  6. Naijamotherland. Wale Adebanwi: Meet The Nigerian Appointed As First Black African Rhodes Professor At Oxford University. Naija Motherland. Archived from the original on 18 January 2017. Retrieved on 28 February 2017.
  7. Bellanaija (14 January 2017). President Buhari Hails Wale Adebanwi on his Appointment as Rhodes Professor at Oxford University. Bella naija.com. Retrieved on 28 February 2017.
  8. Wale Adebanwi. UC Davis. Archived from the original on 2016-09-26.
  9. African Studies Workshop Featuring Wale Adebanwi (en). africa.harvard.edu. Retrieved on 2022-08-06.
  10. Nigeriannation. Wale Adebanwi: Meet The Nigerian Appointed As First Black African Rhodes Professor At Oxford University. Nageriannation.news. Archived from the original on 1 March 2017. Retrieved on 28 February 2017.
  11. Nigerian scholar named Rhodes Professor at Oxford University (en). www.premiumtimesng.com. Premium Times (January 10, 2017). Archived from the original on May 26, 2022. Retrieved on 7 June 2023.