Youba Sokona

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Youba Sokona
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịMali Dezie
Aha enyereYouba Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya23 Mee 1950 Dezie
Ebe ọmụmụSégou Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, Asụsụ Fula Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
ụdị ọrụ yaclimatologist Dezie
onye were ọrụEnda Third World, Sahel and Sahel Observatory, South Centre Dezie
ebe agụmakwụkwọQ3578086, Pierre and Marie Curie University, Mines ParisTech Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaCatholicism Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
so naAfrican Economic Conference 2022 Dezie
Onye òtù nkeNgalaba Gọọmentị Na-ahụ Maka Mgbanwe Ihu igwe, African Academy of Sciences Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences, TWAS fellow Dezie

Youba Sokona FAAS FTWAS (amụrụ 23 Mee 1950) bu ọkachamara si mba Mali na ngalaba ume na mmepe na-adigide, ọkachasị n'Africa. Ọ bụọla osote onye isi oche nke Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) kemgbe Ọktoba 2015 na onye ndu ode akwụkwọ na IPCC kemgbe 1990.

Mmalite Ndụ na agụmakwụkwọ Ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Youba Sokona na 23 Mee 1950 Àtụ:Citation need na Segou, Mali.

N'afọ 1976, Youba Sokona nwetara nzere B.Eng n'isi ọmụmụ Civil and Mining Engineering site na Abderhamane Baba Touré National School of Engineers, Mali. Ọ gara n'ihu na ọmụmụ ya na France iji nweta diplọma nke mmụta dị elu (DEA) nhọrọ Sciences of the Earth na Mahadum Pierre na Marie Curie bụzi Mahadum Sorbonne, Paris, taa, nke ọ gụchara n'afọ 1978. Sokona nwetara nzere ọkankuzi ya n'isi ọmụmụ Earth Sciences dị ka nwa akwụkwọ École nationale supérieure des mines de Paris na Mahadum Pierre na Marie Curie dị na Paris n'afọ 1981.[1]

Ọrụ na Ime Nnyocha Ya[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha Youba mere [2] na nkọwa[3][4] lekwasịrị anya na atumatu[5][6] dịka o si metụta ikike,,[7][8] ala dị uru ịghọ ọzara,[9] mmepe ga-adigide ,[10][11] na mgbanwe ihu igwe,[12][13] karịsịa n'Africa.[14] Sokona bụ onye ndụmọdụ pụrụ iche maka mmepe na-adigide na South Center.[15][16][17] N'otu oge ahụ, ọ bụ onye òtù nke ọtụtụ kansụl, òtù na ụlọ ọrụ, onye ọkachamara nleta na Mahadum Surrey,[17] na onye so na Bọọdụ ndị ndụmọdụ gbasara sayensi nke IIASA kemgbe Jenụwarị 2017 wee ruo Disemba 2022.[18] Ọ bụ Onye Ndụmọdụ Pụrụ Iche na Ụlọ Akwụkwọ Payne Maka Ọha na Colorado School of Mines na United States,[19] Onye nhazi nke African Climate Policy Center (ACPC).[20]

Ọgụ megide mgbanwe ihu igwe na Africa[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1995 Youba Sokona bipụtara ụkpụrụ mgbaso maka iji ike eme ihe n'ụzọ ziri ezi na West Africa: nnyocha na atụmanya maka nzukọ Enda Third World ebe ọ bụ onye nchoputa nke Africa Renewable Energy Initiative, nke ọ chikọtara site na 1987 ruo June 2004. Na 2002, o bipụtara isiokwu bụ Mastering energy in West Africa.[21][22] N'afọ 2008 o lekọtara anya nhazi mmemme nke Great Green Wall maka Sahara na Sahel dị ka odeakwụkwọ ukwu nke Sahara and Sahel Observatory.[23][24][25] Youba gbara arụkwaghịm pụọ na Africa Renewable Energy Initiative na 30 Eprel 2017, na-ezo aka na nnyonye anya ndị Europe iji tinye ọrụ ndị masịrị EU [26] n'ọchịchị Afrịka bụ nke oge ọzọ.[27][28][29] Youba weputara iwe ya na ndị gụrụ akwụkwọ n’ụlọ ọrụ Africa anaghị agụkarị ndị na-eme iwu ma ọ bụ gọọmentị na nyocha ha na ihe ngwọta ha na-adị mgbe A na-akwalite echiche ndị na-enye onyinye n'ihu.[30][31][29]

IPCC[dezie | dezie ebe o si]

Dịka onye òtù Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) na onye ntinye ya kachasị kemgbe 1990,[32] Youba Sokona abụrụla onye isi oche otu ọrụ III ya na Ottmar Edenhofer na Ramón Pichs Madruga, na-amụ maka ọrụ nke ume ọhụrụ na ọgụ megide mgbanwe ihu igwe; akụkọ ha, nke akpọrọ Akụkọ pụrụ iche IPCC gbasara isi mmalite ume ọhụrụ na mbelata mgbanwe ihu igwe,[13] ka ebipụtara n'afọ 2014 n'akwụkwọ kaosimee nke ise nke IPCC.[33][17][15][34] N'afọ 2007, mgbe akụkọ nke anọ pụtara, ọ bụ ya bụ onye odee dekarịchara n'akwụkwọ nchịkọta akụkọ akwụkwọ ahụ, ebe a na-ede ihe o kwuru ọtụtụ ugboro na mgbakwunye na akụkọ nke Group III;[35][17] otu akụkọ a bụ akụkụ nke Gịnị kpatara IPCC nwetara Nobel Peace Prize na Al Gore n'otu afọ ahụ.[36] Otú ọ dị, IPCC bịara na nyocha mgbasa ozi na-enwetụbeghị ụdị ya n'afọ 2009 n'oge na-agaru Copenhagen weather Conference. Nke a bụ "Arụmọrụ nyocha ihu igwe email" gụnyere mwepu nke ozi-e sitere na ndị ọkà mmụta sayensị ihu igwe. Ọtụtụ n'ime ndị ọkà mmụta sayensị ndị a bụ ndị dere Akụkọ Nyocha nke anọ nke pụtara na 2007. Nchọpụta nke njehie na akụkọ a na glaciers Himalaya ga-agbaze site na 2035 tinye IPCC n'okpuru nrụgide ọzọ.[37] Ndị sayensị kwadoro nchoputa izugbe nke akụkọ nleba anya nke anọ na the IPCC's approach.[38][39] Mana ọtụtụ ndị chere na IPCC kwesịrị ịtụle ụzọ ọ na-arụ ọrụ.

[40] A họpụtara Youba osote onye isi oche nke IPCC n'ọnwa Ọktoba 2015.[17][41][42][43]

Ihe Nrite na Nkwanye Ùgwù Ya[dezie | dezie ebe o si]

Sokona bụ Okammụta asọpụụrụ na University College London,[44] wee họpụta ya onye òtù ndị African Academy of Sciences kemgbe 2018,[45] na onye òtù Ụlọ Akwụkwọ Ọmụmụ Sayensị Ụwa n'afọ 2022.[46]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. {{cite} web|title=Curriculum Vitae|url=https://archive.ipcc.ch/nominations/cv/cv_youba_sokona.pdf%7Codee=Youba Sokona|website=Archive IPCC|asụsụ=fr| nweta-ụbọchị =1 Disemba 2020|mbipụta -date=}}
  2. Youba SOKONA.
  3. Ike dị ọcha dị mkpa maka Covid- Nzaghachi 19 na mba ndị kasị daa ogbenye n'ụwa (en) (2020-05-28).
  4. [https ://www.theafricareport.com/127049/oge-ya-ige-a-african-climate-scientists/ Oge erugo ige nti ndi sayensi ihu igwe Afrịka] (2021-09-15).
  5. Lua error in package.lua at line 80: module 'Module:Citation/CS1/Suggestions' not found.
  6. (2011) "Summary for Policy Makers" (in English). IPCC Special Report on Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation: 3–26. DOI:10.1017/CBO9781139151153.003. 
  7. (2017) "Report of the High-Level Commission on Carbon Prices" (in en): 1–61. DOI:10.7916/d8-w2nc-4103. 
  8. (2012-06-01) "Widening energy access in Africa: Towards energy transition" (in en). Energy Policy 47: 3–10. DOI:10.1016/j.enpol.2012.03.040. ISSN 0301-4215. 
  9. (March 2011) "Monitoring and assessment of land degradation and desertification: Towards new conceptual and integrated approaches" (in en). Land Degradation & Development 22 (2): 150–165. DOI:10.1002/ldr.1075. 
  10. (2011-01-01) "Renewable Energy in the Context of Sustainable Development". Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation: 707–790. DOI:10.1017/CBO9781139151153.013. 
  11. Sathaye, Jayant; Najam, Adil; Cocklin, Chris; Heller, Thomas; Lecocq, Franck; Llanes-Regueiro, Juan; Pan, Jiahua; Petschel-Held, Gerhard; Rayner, Steve (2007), Metz, Bert; Davidson, Ogunlade; Bosch, Peter; Dave, Rutu (eds.), "Sustainable development and mitigation" (PDF), Climate Change 2007: Mitigation of Climate Change, Cambridge, UK: Cambridge University Press, pp. 691–743, ISBN 978-0-521-70598-1, archived from the original (PDF) on 2017-09-08, retrieved 2022-12-16
  12. (January 2004) "10.1080/14693062.2004.9685508 Mmeghari mgbanwe maka mgbanwe ihu igwe na mba kacha emepe emepe (LDCs)". Amụma ihu igwe. DOI:10.1080/14693062.2004.9693062.2004.948255015s6. 
  13. 13.0 13.1 (2011-11-21) "Reviewers of the IPCC Special Report". Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation: 1033–1050. DOI:10.1017/cbo9781139151153.020. 
  14. Youba Sokona :" Sur le climat, l'Afrique doit éviter le piè du mimétisme avec les Occidentaux " – Jeune Afrique.
  15. 15.0 15.1 GIEC. Youba Sokona (fr).
  16. [https: //tmg-thinktank.com/speaker/youba-sokona Youba Sokona] (en).
  17. 17.0 17.1 17.2 17.3 17.4 Mr. Youba Sokona | Department of Economic and Social Affairs.
  18. Komiti Ndụmọdụ Sayensị. Archived from the original on 2022-04-03. Retrieved on 2023-12-14.
  19. Youba Sokona (en-US).
  20. Climate CoLab. Youba Sokona.
  21. Stratégie d'utilisation rationnelle de l'énergie en Afrique de l'Ouest: évaluation et prospective. Enda tiers monde. ISBN 9789291300075. 
  22. -sokona Youba Sokona.
  23. PeerJ – Profaịlụ – Youba Sokona.
  24. Youba Sokona (en). Archived from the original on 2023-09-25. Retrieved on 2023-12-14.
  25. Youba Sokona (en). Archived from the original on 2022-12-16. Retrieved on 2023-12-14.
  26. led-clean-energy-scheme/ EU, France boro ebubo na ha wakporo atụmatụ ume dị ọcha nke Africa na-edu (en) (2017 -04-27).
  27. Africa's climate advocates balk at Europe's 'interference' in AREI plans | Africa Times (en-US) (2017-04-30).
  28. Youba Sokona – EURACTIV.com.
  29. 29.0 29.1 Admin (2017-04-28). EU must stop trying to dictate Africa's clean energy future (en).
  30. "[https ://www.bbc.com/news/world-africa-58982118 COP26: Ihe ndị ọkachamara ihu igwe Africa chọrọ ka ị mara]", 2021-11-06.
  31. Future-study Afrịka chọrọ akụkọ obodo maka mba ume dị ọcha n'ọdịnihu - ọmụmụ | Mahadum Oxford (25 October 2022).
  32. Ivanova, Maria. com/books?id=qSAXEAAAQBAJ&dq=%22Youba+Sokona%22+-wikipedia&pg=PR38 Akụkọ Na-adịghị Anya nke Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi Ụwa: UNEP na Fifty (in en). 
  33. Youba Sokona (fr).
  34. CDKN Adaptation Voices – Dr Youba Sokona, Intergovernmental Panel on Climate Change (in Bekee), retrieved 2022-12-16
  35. Youba Sokona — IPCC.
  36. Barnett, Anna (2008-10-01). "Ntuli aka IPCC: nsochi asọmpi". Climate Change. DOI:ihu igwe. 2008.95 10.1038/ ihu igwe. 2008.95. ISSN 1758-6798. 
  37. Àtụ:Cite webụ
  38. ICSU weputara nkwupụta na esemokwu gburugburu 4th IPCC Assessment (en-US) (2011-01-27).
  39. Regional-impacts-in-the-2007-report Ntụle nyocha IPCC. Nyochaa nke nkwupụta na mmetụta mpaghara a tụrụ atụ anya na akụkọ 2007 (en) (2010-07-06).
  40. ".co.uk/2/hi/science/nature/8561004.stm Ndị ọkà mmụta sayensị ga-enyocha ahụ ihu igwe", 10 Maachị 2010.
  41. [https ://cdkn.org/resource/film-adaptation-voices-dr-youba-sokona-ipcc Film: Voices Adaptation – Dr Youba Sokona, Intergovernmental Panel on Climate Change].
  42. TV5 Monde (22 Septemba 2021). L'Afrique na mgbanwe climatique : Youba Sokona du GIEC (fr) (mp4).
  43. Youba SOKONA, osote onye isi oche nke otu gọọmentị etiti na mgbanwe ihu igwe.
  44. 12/conversation-with-youba-sokona/ Mkparịta ụka ya na Youba Sokona.
  45. AAS (2017). -youba Youba Sokona.
  46. Sokona, Youba.

Àtụ:Scholia

Njikọ Mpụga[dezie | dezie ebe o si]