Ameyo Adadevoh

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ameyo Adadevoh
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya27 Ọktoba 1956 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya19 Ọgọọst 2014 Dezie
Ebe ọ nwụrụLagos Dezie
Ụdị ọnwụeke na-akpata Dezie
ihe kpatara ọnwụNje ọrịa Ebola Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysician Dezie
onye were ọrụFirst Consultant Hospital Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Lagos, University of London, Queen's School, Ibadan‎, primary school Dezie
okporo ụzọ aha ya bụ Ameyo Adadevoh

Ameyo Stella Adadevoh (amụrụ na 27 Ọktoba 1956 na 19 Ọgọst 2014) bụ dọkịta Naịjria.

A na-eto ya maka igbochi mgbasawanye nke ọrịa Ebola nke Western Africa na Naịjirịa site na itinye onye ọrịa efu, Patrick Sawyer, na nnọpụiche n'agbanyeghị nrụgide sitere n'aka gọọmentị Liberịa.[1][2][3] Mgbe ndị ọrụ Liberia na-eyi egwu na ha chọrọ ka a tọhapụ onye ọrịa ahụ ka ọ gaa nzukọ, ọ guzogidere nrụgide ahụ wee sị, "maka ọdịmma ọha na eze ka ukwuu" ọ gaghị ahapụ ya.[4] A maara ya maka igbochi ikpe nke Naịjịria ịhapụ ụlọ ọgwụ n'oge nchọpụta, si otú a na-arụ ọrụ dị mkpa n'ịkwụsị mgbasa nke nje ahụ na Naijiria.[5] N'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2014, e gosipụtara na ọ nwalere ọrịa Ebola ma na-agwọ ya.[6] Adadevoh nwụrụ n'ehihie nke 19 Ọgọst 2014.[7][1] Di ya Afolabi na nwa ya nwoke Bankole n'etiti ndị ikwu ndị ọzọ hapụrụ ya.

Ndụ mmalite na ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ameyo Adadevoh na Lagos, Nigeria n'ọnwa Ọktọba na afọ 1956. Ọ nọrọ ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na Lagos. Nna ya na nna nna ya, Babatunde Kwaku Adadevoh na Herbert Samuel Macaulay, bụ ndị ọkà mmụta sayensị a ma ama. Herbert Macaulay bụ otu n'ime ndị guzobere Naịjirịa nke oge a.[8] Nna nna ya sitere n'ezinụlọ Adadevoh nke mpaghara Volta nke Ghana, nke ya na ya nwere njikọ dị ukwuu, ọ bụ ezie na ọ bi na Lagos. Nna ya Babatunde Kwaku Adadevoh bụ dọkịta na onye bụbu osote chancellor nke Mahadụm Lagos .[9][1] Ọ bụkwa nwa nwa nke onye isi ala mbụ nke Naịjirịa Nnamdi Azikiwe, yana nwa nwa Sara Forbes Bonetta na nwa nwa Ajayi Crowther.[10] Adadevoh rụrụ ọrụ na First Consultant Hospital ebe ihe oyiyi nke nna nna ya dị.[11]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Adadevoh gara ụlọ akwụkwọ ọ́ta akara na Mainland Preparatory Primary School na Yaba, Lagos (1961-1962). Ọ nọrọ afọ abụọ na Boston, Massachusetts tupu ya na ezinụlọ ya alaghachi Lagos. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na Corona School, Yaba na Lagos, Nigeria (1964-1968), mgbe ahụ Queen's School, Ibadan (1969-1974) Naịjịria maka agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya.[12]

Agụmakwụkwọ ahụike na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Adadevoh gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Lagos College of Medicine na Bachelor of Medicine / Bachelor of Surgery . Ọ rụrụ ọrụ otu afọ ya n'ụlọ ọgwụ na Lagos University Teaching Hospital n'afọ 1981. Ọ nọrọ n'ụlọ ọgwụ nkuzi nke Mahadum Lagos wee nweta asambodo ya na West African College of Physicians and Surgeons n'afọ 1983. Ọ gara London ijị mezue mkpakọrịta ya na endocrinology na Hammersmith Hospital. Ọ nọrọ afọ iri abụọ na otu na First Consultants Medical Center na Lagos, Nigeria. N'ebe ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ndụmọdụ dọkịta na Endocrinologist.[13]

Ịrụ ọrụ na ọrịa ezì[dezie | dezie ebe o si]

Adadevoh bụ onye mbụ mere ka Ministri Ahụike Naịjịria mara mgbe H1N1 gbasara na Naijiria na 2012.[13]

Ịrụ ọrụ na nje Ebola[dezie | dezie ebe o si]

Adadevoh chọpụtara onye Liberia Patrick Sawyer n'ụzọ ziri ezi dị ka onye mbụ Naịjirịa nwere Ebola na First Consultant Hospital na Lagos, Naịjirịa na July 2014. Adadevoh debere Sawyer n'ụlọ ọgwụ n'agbanyeghị na ọ siri ọnwụ na ọ nwere ọrịa ịba. Sawyer chọrọ ịga nzukọ azụmahịa na Calabar, Nigeria.[14] Adadevoh duziri ndị otu na-ahụ maka ọgwụgwọ Sawyer.[15] Adadevoh jidekwara ya n'ụlọ ọgwụ n'agbanyeghị na ọ natara arịrịọ sitere n'aka onye nnọchi anya Liberia ka ọ tọhapụ ya.[11] Ọ gbalịrị ịmepụta ebe dịpụrụ adịpụ, n'agbanyeghị enweghị ihe nchebe, site n'ibuli ihe mgbochi osisi n'èzí ọnụ ụzọ Sawyer. Ọrụ ya zọpụtara Naịjirịa site na ọrịa zuru ebe niile. N'oge ihe omume ndị a, ndị dọkịta Naijiria nọ na-eme ngagharị iwe, nke nwere ike iduga na nnukwu nsogbu ahụike.[16] O nyekwara ndị ọrụ ozi dị mkpa banyere nje ahụ, zụta ihe nchebe ma kpọtụrụ ndị ọrụ dị mkpa ngwa ngwa. N'ihi akụkọ ya, gọọmentị Naijiria kwupụtara ọnọdụ mberede ahụike ọha na eze na Ministri ahụike Naijiria guzobere Ụlọ Ọrụ Ọrụ Ọrụ Mberede Ebola. WHO kwupụtara na Naịjịria enweghị Ebola na 20 Ọktoba 2014.[17]

Alụmdi na nwunye na ụmụ[dezie | dezie ebe o si]

Ameyo Adadevoh lụrụ Afolabi Emmanuel Cardoso na Eprel 26, 1986. Di na nwunye ahụ nwere ofụ nwa nwoke, Bankole Cardoso.[11]

Ọnwụ na ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Adadevoh nwụrụ site na nje Ebola na nnọpụiche na 19 Ọgọst 2014 na Lagos, Naịjirịa.[18] Gọọmentị wepụrụ ozu ya ma kpọọ ya ọkụ.[19] Ezinụlọ ya nwetara ntụ ya ma mee emume olili ozu onwe onye ka ha na-akwado ikike olili oolu na 12 Septemba 2014, na Lagos.[19] E guzobere Dr. Ameyo Adadevoh Health Trust (DRASA), otu ahụike na-enweghị uru, iji sọpụrụ ya. A raara ihe nkiri 93 Days nye Adadevoh ma kọọ akụkọ banyere ọgwụgwọ Sawyer site n'aka Adadevohi na ndị ọrụ ahụike ndị ọzọ na First Consultant Medical Center.[20] Ọ bụ Steve Gukas duziri ihe nkiri ahụ.[21] N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2018, e ji Google Doodle sọpụrụ ya mgbe ọ nwụsịrị n'ihe gaara abụ ụbọchị ọmụmụ ya nke iri isii na abụọ.[22][23]

N'ọnwa Febụwarị 2020, a gụrụ ụzọ aha Adadevoh na Abuja, isi obodo Naịjirịa. Okporo ụzọ "Ameyo Adadevo Way" jikọtara ya na Ahmadu Bello Way, otu n'ime okporo ụzọ ndị dị ogologo na Abuja. Nke a bụ otu n'ime mgbalị mbụ gọọmentị Naijiria mere iji kwanyere onyinye bara uru o nyere mba ahụ ùgwù n'izu ikpeazụ nke ndụ ya.[24][25]

Nsọpụrụ na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Onyinye Afọ E nyere ya
Ihe nrite Rotary mgbe ọ nwụsịrị 3rd Ọktoba 2014 Rotary Club nke Abuja-Metro
Ihe nrite Ọrụ Mba na nke Obodo 5 Ọktoba 2014 Chọọchị Ụlọ Atọ n'Ime Otu
Degree Doctorate Honorary: Doctor of Letters, Honouris Causa 11 Ọktoba 2014 Mahadum Baze
Ihe nrite Nollywood Humanity 18 Ọktoba 2014 Ihe nrite Nollywood Movies
Ihe nrite Arise 25 Ọktoba 2014 Chọọchị Kraịst nke Chineke a gbapụtara agbapụta
Ihe nrite mgbe ọ nwụsịrị 3 Nọvemba 2014 Ụmụ nwanyị na Nchịkwa, Òtù Azụmaahịa na Ọrụ Ọha (WIMBIZ)
Ihe Nrite Nlereanya nke Nduzi 12 Nọvemba 2014 Ụlọ nyocha Pathcare
Ihe nrite Ọrụ Dị Mma 15 Nọvemba 2014 Guild of Medical Directors FCT Abuja
Ihe Ncheta 19 Nọvemba 2014 Nigerian American Medical Foundation
Onyinye Onye dike nke Afọ nke Naịjirịa 30 Nọvemba 2014 Onyinye Sun
2014 SEC Integrity Award 1 Disemba 2014 Kọmitii Nchebe na Mgbanwe
Ọnụ ọgụgụ 1 Humanitarian Onye ọ bụla Kwesịrị Ima (2014) 11 Disemba 2014 International Medical Corps UK
Nwanyị nke kpụrụ 2014 22 Disemba 2014 The Guardian
Ọnụ ọgụgụ 1 Global Thinker nke 2014 23 Disemba 2014 Lo Spazio della Politica
Nwaanyị Na-eduga n'afọ 2014 23 Disemba 2014 CNN
Onye nke Afọ 2014 31 Disemba 2014 Ekekeee
Ihe nrite Naịjirịa nke Afọ 4 Jenụwarị 2015 Magazin National Infinity
Degree Doctorate Honorary: Doctor of Science, Honouris Causa 17 Jenụwarị 2015 National Open University nke Nigeria
Nwaanyị Mbụ 11 Machị 2015 Ụlọ akụ Mbụ nke Naịjirịa
Onye isi nke Order of Niger (OON) 11 Ọktoba 2022 Federal Republic nke Nigeria

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Tolu Ogunlesi. "Dr Stella Ameyo Adadevoh: Ebola victim and everyday hero", The Guardian, 20 October 2014. Retrieved on 18 September 2015. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "guardian" defined multiple times with different content
  2. "Tributes to Dr Ameyo Stella Adadevoh", ThisDaylive, 26 August 2014. Retrieved on 2014-08-21.
  3. Dr. Stella Ameyo Adadevoh: A True Patriot. The Street Journal (20 August 2014). Archived from the original on 3 August 2018. Retrieved on 24 August 2014.
  4. Dr Ameyo Stella Adadevoh. Archived from the original on 2019-10-27. Retrieved on 2019-07-20.
  5. Lagos records second Ebola case in doctor who treated victim: Nigerian health minister. Reuters (4 August 2014). Archived from the original on 3 November 2020. Retrieved on 10 July 2021.
  6. Afolabi Sotunde. "Lagos sees second Ebola case, doctor who treated victim: health minister", Reuters, 4 August 2014. Retrieved on 24 August 2014.
  7. Kolapo Olapoju (19 August 2014). Dr Ameyo Adadevoh succumbs to Ebola Virus Disease. Ynaija.com. Archived from the original on 21 August 2014. Retrieved on 20 August 2014.
  8. Chidi Chima (20 August 2014). TRIBUTE: Herbert Macaulay's great granddaughter who died in service to Nigeria. The Cable. Archived from the original on 23 August 2014. Retrieved on 24 August 2014.
  9. The Ameyo Adadevoh I knew By Chidi Anselm Odinkalu. Sahara Reporters (20 August 2014). Archived from the original on 23 August 2014. Retrieved on 24 August 2014.
  10. Emmanuel Obe. "Azikiwe calls for immortalisation of Adadevoh", The Punch, 22 August 2014. Retrieved on 18 September 2015.
  11. 11.0 11.1 11.2 Ross. "Ebola crisis: How Nigeria's Dr Adadevoh fought the virus", BBC News, 2014-10-20. Retrieved on 2017-11-28. (in en-GB) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  12. "Life and times of late Dr. Ameyo Stella Adadevoh - Vanguard News", Vanguard News, 2014-09-12. Retrieved on 2017-11-28. (in en-US)
  13. 13.0 13.1 "Dr. Ameyo Stella Adadevoh (DRASA) Health Trust: Biography", Dr. Ameyo Stella Adadevoh (DRASA) Health Trust. Retrieved on 2017-11-28. (in en-US) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  14. "Ameyo Adadevoh's NGO, DRASA, gives back to society". Retrieved on 2017-11-28. (in en-US)
  15. Adegoke. "The woman who saved her country from Ebola", CNN. Retrieved on 2018-05-23.
  16. "Ameyo Adadevoh: There was a Doctor". Retrieved on 2018-05-23. (in en)
  17. WHO | WHO declares end of Ebola outbreak in Nigeria. www.who.int. Archived from the original on October 21, 2014. Retrieved on 2017-11-28.
  18. Reference at www.pulse.ng. Archived from the original on 2018-10-27. Retrieved on 2018-10-26.
  19. 19.0 19.1 Late Dr. Ameyo Adadevoh to be buried September 12th (5 September 2014). Archived from the original on 27 October 2019. Retrieved on 26 October 2018.
  20. Adegoke. "The woman who saved her country from Ebola", CNN. Retrieved on 2017-11-28.
  21. Why '93 Days' is one of the most important movies ever made (en-US). Ventures Africa. Archived from the original on 2019-05-09. Retrieved on 2019-05-09.
  22. Fikayo Olowolagba. "Google honours Dr Ameyo Adadevoh with doodle", Daily post, October 27, 2018. Retrieved on October 27, 2018.
  23. Abisola Oasupo. "Google Celebrates Stella Adadevoh On 62nd Posthumous Birthday", The Guardian, October 27, 2018. Retrieved on October 27, 2018.
  24. FCT road renamed after Stella Adadevoh | TheCable (19 February 2020). Archived from the original on 26 October 2020. Retrieved on 23 October 2020.
  25. Why Abuja street was named after Stella Adadevoh – Official (27 February 2020). Archived from the original on 26 October 2020. Retrieved on 23 October 2020.

Àtụ:Ebola