Asụsụ Koman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Koman
language family
obere ụdị nkeAsụsụ Naịl na Sahara Dezie

Asụsụ Koman bụ obere ezinụlọ asụsụ ndị dị n'ókè Ethiopia na Sudan nwere ihe dị ka ndị na-asụ ya 50,000. A na-ahazi ha dị ka akụkụ nke ezinụlọ Nilo-Sahara. Otú ọ dị, n'ihi ụkọ ihe akaebe, ọtụtụ ndị ọkà mmụta na-emeso ya dị ka ezinụlọ asụsụ kwụụrụ onwe ya. N'etiti ndị ọkà mmụta na-anabata itinye ya n'ime Nilo-Sahara, echiche dịgasị iche iche banyere ọnọdụ ha n'ime ya.

Asụsụ Koman dị na Etiopia na asụsụ Omotic Mao nwere mmekọrịta chiri anya. [1]'Etiopia, ụfọdụ ndị na-asụ asụsụ Koman na-ewere onwe ha dị ka ndị agbụrụ Mao.

Nchịkọta n'ime[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ Koman bụ:

  • Koman
    • Uduk, or T’wampa, (formerly in South Sudan)—about 20,000 speakers, most at a large refugee camp at Bonga, near Gambela
    • Kwama (Ethiopia)—about 15,000 speakers, mainly in Benishangul-Gumuz
    • Komo (Sudan)—about 12,000 speakers mainly in An Nil al Azraq
    • Opuuo (Opo), or Shita (Ethiopia)—spoken in 5 villages north of the Nuer by about 5,000 people
    • Dana, a newly discovered language located near Opo
    • ?Gule (Sudan)—extinct

Asụsụ Shabo a na-amaghị nke ọma (ndị na-asụ ya 600) na-egosi mmetụta Koman siri ike, a tụwokwa aro (na obere ihe akaebe) na ọ nwere ike ịbụ asụsụ Koman. A na-ahazi Gule dị ka Koman, mana ihe akaebe ezughi oke.

Otero (2019)[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkọta nke Koman nke Otero (2019: 28) [2]  

Nchịkọta mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Dimmendaal (2008) na-ekwu na ihe akaebe na-arịwanye elu nke ụtọ asụsụ emeela ka atụmatụ Nilo-Sahara dị ka ihe zuru oke ebe ọ bụ na Greenberg tụrụ aro ya na 1963 mana ihe akaebe dị otú ahụ abịaghị maka Songhay, Gumuz, na Koman ma ọ bụ asụsụ dị ugbu a: "Ọ bụ ihe akaebe ole na ole n'ime aha na okwu ọdịdị ọdịdị ọdịnala nke Nilo-Damọs na Gumuz ...

Ihe owuwu[dezie | dezie ebe o si]

[2]Lionel Bender (1983) [3] na Otero (2019) wughachila Proto-Koman.

Ọnụ ọgụgụ[dezie | dezie ebe o si]

Ntụnyere nke ọnụọgụ n'asụsụ ọ bụla: [4]

Language 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Komo (1) ɗɛ́ dìʃ dɔɡɔ̀n bùsʼ káná ɡɪ ɗɛ́ (? + 1) káná á sʊ (? + 2) káná á dìʃ (? + 3) káná á dɔɡɔ̀n (? + 4) kʼɔ́ʃ kʼɔ̀lɔ̀
Komo (2) ɗe(d) / ɗɛʔ (SIL) suʔin / sʊʔ (SIL) dícin / dǐʃǐn (SIL) dōɡɔne(n) / dɔ̄ɣɔ́n (SIL) busín / bʊ̀sʼín (SIL) kɛnɡɪɗe / kàːnaɡǐɗɛ́ (SIL) kɛnnɛsɔ / kàːnàsʊʔ (SIL) kɛnnɛdiʃ / kàːnàdɪʃ (SIL) kɛnnɛdɔɡɔn / káːndɔ̀ɡɔ̀n (SIL) kɔʃinkwolo / kʼɔ́ʃkʼɔ̀lɔ̀ (SIL)
Gwama (Kwama) (1) sóndò /sɛ́ːnɛ́ /sɛ́ːsʼkìn sùjá twásɛ̀n béːsʼìn kúːmùtʼ kúbà-sèːn ('takes/lends/brings one') kúbá-sùjá ('takes/lends/brings two') kúbà-twásɛ̄n ('takes/lends/br. three') kúb-béːsʼín ('takes/lends/brings four') kʼúːzí (lit: 'fingers')
Gwama (Kwama) (2) sɛ́ɛ́kʼín swíjá twàsɛ́n béésʼín kómòtʼ kúpà-sɛ́n (litː ? + 1) kúpà-swíjá (litː ? + 2) kúpà-twàsɛ̄n (litː ? + 3) kúpà-béésʼín (litː ? + 4) kʼoosʼi
Kwama (Asosa) (3) seːko ~ se:ndo / ʔāˈsɛ́n~ ʔāsɛ́l (SIL) siːya / ˈsíjá (SIL) twazan ~ twasan / ˈtʷāsán (SIL) mbisiːna ~ beːsen / bēːsīn (SIL) kʷʊmbut ~ kombɔt / ˈkʰūːmùt (SIL) kʊmpasɛnde / ˈkōbāsín (SIL) kʊmpa-siːya / kōbə̄ˈsìa (SIL) kʊmpa-twasən / kōbə̄ˈtʷàsɪn (SIL) kʊmpa-n-beːsina / kōˈbeːéːsīn (SIL) kʊʃʊmbiːt ~kwuːzia / ˈkūːzi (SIL)
Opuuo (Tʼapo) (3) ɗɛ̄n~dɛ̄ (contraction) sʊ̄kʼá tùsù ʍàn mùtá-kʼʊ̄j (litː 'be.full-hand') kān-ɪ́-ɗɛ̄, contraction, (lit: five-ASC-one / five-ASC-one) kān-ɪ́-sʊ̄kʼá (litː' five-ASC-two') kān-ɪ́-tùsù (litː' five-ASC-three') kān-ɪ́-ʍàn (litː' five-ASC-four') kʼʊ̄j-ā-sʊ̄kʼ-ɛ́n (litː 'hand-LOC-two- 3N.POSS')
Opuuo (Shita) (4) ɗán / ɗíán sùkʼá tùsú hwán mùtá-kʼʷèj (litː 'one hand') kánè-ɗéé kánè-sùkʼá kánè-tùsú kánè-hʷán mútá-kʼʷùjá-sùkʼén ('two hands')
Opuuo (Shita) (5) diʃeɗe ʃuka / cuka tuʃu / tusu hwan / ŋwan mutaːkwei (one hand) ? kane-ɗe kane-ʃuka kane-tūʃū kane-hwān muta-kweya-ʃuka-yen (two hands) ?
Uduk (Twampa) (1) ɗéʔ súʔ kʷārā dòŋ(ɡ)òn múd̻èɗ (lit: 'hand closed') múd̻èɗ pé ɗéʔ (5+ 1) múd̻èɗ pé súʔ (5+ 2) múd̻èɗ pé(ŋ) kʷārā (5+ 3) múd̻èɗ pé dòŋ(ɡ)òn (5+ 4) ʼkúmèɗ
Uduk (2) ɗe suʔ kwara doŋon mudheɗ (lit: hand closed) (mudheɗ) peɗe (5+ 1) (mudheɗ) pesuʔ (5+ 2) (mudheɗ) pekwara (5+ 3) (mudheɗ) pedoŋon (5+ 4) kumeɗ

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke Proto-Koman reconstructions (Wiktionary)

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Greenberg tụrụ aro ya na 1963 mana ihe akaebe dị otú ahụ abịaghị maka Songhay, Gumuz, na Koman ma ọ bụ asụsụ dị ugbu a: "Ọ bụ ihe aka

  1. Küspert (2015). "The Mao and Komo Languages in the Begi–Tongo area in Western Ethiopia: Classification, Designations, Distribution" 13 (1). DOI:10.1349/PS1.1537-0852.A.447. 
  2. 2.0 2.1 Otero, Manuel Alejandro. 2019. A Historical Reconstruction of the Koman Language Family. Doctoral thesis. Department of Linguistics, University of Oregon.
  3. Bender, Lionel. 1983. "Proto-Koman Phonology and Lexicon." Afrika und Übersee 66: 259–298.
  4. Chan (2019). The Nilo-Saharan Language Phylum. Numeral Systems of the World's Languages.

 Àtụ:Koman languagesÀtụ:Nilo-Saharan families