Asụsụ ndịda Bauchi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ndịda Bauchi
Barawa; B.3 West Chadic
Ebe a na-ekesa ya
Toro, Dass, Bauchi" rel="mw:WikiLink" title="Tafawa Balewa, Bauchi">Tafawa Balewa, Bauchi LGAs nke Bauchi State na Kanam Plateau, Wase Plateau na Plateau State, NigeriaNaịjirịa
Nchịkọta asụsụ Ndị Afrịka na Eshia
Glottolog ọdịda anyanwụ 2800
West Chadic site na Newman (1977)
Ndị isi na-asụ asụsụ Chadic na Naịjirịa
Asụsụ ndịda Bauchi
language family
obere ụdị nkeWest Chadic B, Asụsụ West Chadic Dezie

Asụsụ South Bauchi (nke a na-akpọkwa B.3 West Chadic ma ọ bụ Asụsụ Barawa) bụ alaka nke Asụsụ West Chadic nke a na-asụ na Bauchi State na Plateau State, Nigeria.

Kiyoshi Shimizu mere nnyocha zuru oke nke asụsụ South Bauchi site na 1974 ruo 1975. [1] Nnyocha ọzọ m[2] bụ nke Gowers (1907), nke gụnyere asụsụ 42 nke Bauchi.

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ ndịda Bauchi gụnyere: [3]

Nchịkọta n'ime[dezie | dezie ebe o si]

Shimizu (1978)[dezie | dezie ebe o si]

[1] (1978) kewara asụsụ South Bauchi dị ka ndị a: A na-egosipụta asụsụ ọ bụla na italiki.

Asụsụ Alaka Ìgwè Asụsụ Asụsụ ndị ọzọ Aha nke aka maka asụsụ Aha ndị ọzọ Aha ndị ọzọ (dabere na ebe) Aha ndị ọzọ maka asụsụ Aha ndị ọzọ Ndị ọkà okwu Ebe (s) Ihe edeturu
Aja (ọ dịghịzi) Zaar Ebe Ugwu Bauchi Ajanci Extinct: a na-asụbu ya na Kworko, Bauchi State enweghị data
Ìgwè nDas dị n'ime Zaar Das Ọbarawa 8,830 (LA 1971) Bauchi State, Toro na Dass LGAs
Lukshi Zaar Das Dọk 1,130 (LA 1971)
Durr-Baraza Zaar Das Ìgwè egwu 4,700 (LA 1971); 30-40,000 (Caron 2005) Obodo Bauchi State, Das LGA, Durr na Baraza
Zumbul Zaar Das Boodlya Zumbulawa, Dumbulawa Lee Wandi Bauchi State, Das LGA, obodo Zumbul
Wandi Zaar Das Wangday 700 (gụnyere Zumbul) (LA 1971) Bauchi State, Das LGA, obodo Wandi
Dot Zaar Das Dwat Zoɗi shéram zoɗi Dott 2,300 (LA 1971); otu nnukwu obodo. 37,582 (ọnụ ọgụgụ obodo 2003). 7 wards (n'ime 11) na-ekwu Zoɗi Ndịda Bauchi n'okporo ụzọ Dass
Ìgwè Geji Zaar Geji Kayauri, Kaiyorawa Ọbarawa Bauchi State, Toro LGA
Mgang Zaar Geji Bolu, Buli Mâg̣ na-aga 1,250 (LA 1971), 'otu narị ole na ole' (Caron 2005)
Paluya Zaar Geji Mkpịsị Akpụkpọ Akpụkpọ Pyààlù
Geji Zaar Geji Gyaazị Bagba Gezawa, onye Gaejawa 650 (LA 1971), 1000 (Caron 2005). Obodo nta 20 (2007) Toro, Bauchi LGAs, Bauchi StateÓgbè Bauchi
Buu Zaar Geji Zaranda Ebe Ebee 750 (LA 1971), 'otu narị ole na ole' (Caron 2002)
Guus Zaar Guus Ọbarawa Sayanci 50,000 (1971 Schneeberg); 50,000 (1973 SIL) Bauchi State, Tafawa Balewa LGA. Ebe ọdịda anyanwụ nke obodo Tafawa Balewa.
Guus Zaar Guus mur gúús (otu onye); Gùùs (ndị mmadụ) Ví ká gúús (ọnụ nke Guus) Sigidi, Sugudi, Sigdi, Segiddi 775 (1950 HDG). Obodo nta iri na asaa (Caron 2002)
Ìgwè Polci Zaar Polci Ọ bụ n'obodo ahụ ka a na-akpọ ɓarawa 6,150 ma ọ bụ karịa (1971) Bauchi State, Bauchi na Toro LGAs
Zul Zaar Polci Zul na Mbaram nwere nghọta Bi Zule Nya Zule pl. Man Zule Mbarmi, Barma Zulawa 2,400 (LA 1971). Obodo nta iri na ise (2007) Bauchi State, Bauchi na Toro LGAs
Mbaram Zaar Polci Barang, Mbaram 250 CAPRO (1995a). Naanị otu ebe obibi Bauchi Steeti, Bauchi LGA
Dir Zaar Polci Ịnwụ 'ọtụtụ narị' (Caron 2005)
Buli Zaar Polci Baly 600 (LA 1971), 4000 (CAPRO 1995a), 'otu narị ole na ole' (Caron 2005)
Ụkwụ Zaar Polci Nyamzax Lundur 200 (LA 1971), 'otu narị ole na ole' (Caron 2005)
Luri Zaar Polci Lúr 30 (1973 SIL), 2 (Caron 2002) Bauchi Steeti, Bauchi LGA
Polci Zaar Polci Posia, Polshi, Palci, Pálci 2,950 (LA 1971); 70,000 (Caron 2005)
Zaar Zaar Kal, Gambar Leere, Lusa Zaʼr, Eze Ọ bụ Zaar, Vigzar Zaar pl. Zà com Sáyanci Bàsáyè pl. Sáyáːwá, Saya, Seya, Seiyara [A na-ewere okwu Saya ugbu a dị ka mkparị] 50,000 (1971 Schneeberg); 50,000 (1973 SIL) Bauchi State, Tafawa Balewa LGA. Ebe ọdịda anyanwụ nke obodo Tafawa Balewa.
Ìgwè Zari Zaar Zari Ọbarawa Bauchi State, Toro na Tafawa Balewa LGAs; Plateau State, Jos LGA
Zakshi Zaar Zari Zaksy 2,950 (1950 HDG)
Ụgbọelu Zaar Zari Ụgbọ mmiri Bibot 1,000 (1950 HDG)
Zari Zaar Zari Kopti, Kwapm
Ìgwè Zeem-Caari-Danshe-Dyarim Zaar Zeem-Caari-Danshe-Dyarim Ọbarawa Bauchi State, Toro LGA
Zeem (ọ dịghịzi) Zaar Zeem-Caari-Danshe-Dyarim Ọ nwụọla (Caron 2005)
Tule (nke na-adịghịzi adị) Zaar Zeem-Caari-Danshe-Dyarim Tulai Ọ nwụọla (Caron 2005)
Ịgba egwú Zaar Zeem-Caari-Danshe-Dyarim Ọ nwụọla (Caron 2005)
Chaari Zaar Zeem-Caari-Danshe-Dyarim Tulai 'otu narị' ndị ọkà okwu (Caron 2005)
Dyarim Zaar Zeem-Caari-Danshe-Dyarim otu onye Mәn Dyarim, ndị Dyarim Ndyarim Taye Kaiwari Ihe dị ka agbụrụ Dyarim 2000 nwere ihe dị ka 100 ndị na-asụ nke ọma (Blench 2005 est.) Ebe obibi ha bụ ihe dị ka kilomita 7 n'ebe ndịda obodo Toro na Toro LGA (N10 ̊ 02, E 9 ̊ 04). 
Lushi? Zaar Zeem-Caari-Danshe-Dyarim Lukshi Dokshi
Jimi Zaar 250 (LA 1971); 400 (1973 SIL) Bauchi Steeti, Darazo LGA
Ìgwè Kir-Balar Boghom Kir-Balar 360 (LA 1971) (Kir naanị) Bauchi Steeti, Bauchi LGA enweghị data
Kir Boghom Kir-Balar enweghị data
Ịgba egwú Boghom Kir-Balar Larbawa 50 CAPRO (1995a) enweghị data
Boghom Boghom Burom, Burrum, Burma, Borrom, Boghorom, Bogghom, Bohom, Bokiyim Burumawa 9,500 (1952 W&B), 50,000 (1973 SIL) Plateau State, Kanam LGA
Mangas Boghom Maás 180 (LA 1971) Bauchi Steeti, Bauchi LGA enweghị data
Guruntum-Mbaaru Guruntum Site n'ebe obibi Dookà, Gàr, Gayàr, Kàràkara, Kuukù, na Mbaarù Gurutum Gùrduŋ 10,000 (1988 Jaggar) Bauchi State, Bauchi na Alkaleri LGAs
Ju Guruntum 150 (LA 1971) Bauchi Steeti, Bauchi LGA
Tala Guruntum Bauchi Steeti, Bauchi LGA, Zungur District
Zangwal Guruntum Bauchi Steeti, Bauchi LGA enweghị data

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu

Dị ka asụsụ ndị ọzọ dị na West Chadic, asụsụ ndịda Bauchi nwere ndepụta ụdaume bara ọgaranya. [4] na-enwekarị fricatives n'akụkụ /ɬ, ː/, ebe asụsụ West Chadic A echebeghị ụdaume ndị dị otú ahụ.

  • Ebe nkwụsị: p t k b d g ʔ
  • N'imi: m n ɲ ŋ
  • Ihe omuma: ɓ ɗ
  • Nkọwa: f v s z (ʃ) (ʒ) ɣ (h)
  • Ihe a na-akpọ: r
  • Ihe ndị na-eru nso: l j w
  • Mkpịsị aka n'akụkụ: ɬ Ō
Mkpụrụedemede

[4] (2020) na-atụ aro na Proto-South Bauchi nwere usoro ụdaume isii nke nwere /i, ɨ, u, ɛ, ɔ, a/, nke nwere ọdịiche dị ogologo.

Ụda ụda

Asụsụ ndịda Bauchi nwere ọkwa ụda 2-3, na Proto-South Bauchi nwere ike ịnwe ụda atọ dị ka Asụsụ A3 West Chadic dị nso. Asụsụ ụfọdụ nwekwara ụda olu (na-ada ma ọ bụ na-arị elu). [4]

Ọdịdị[dezie | dezie ebe o si]

[4] ka Asụsụ A3 West Chadic ndị agbata obi mana n'adịghị ka Hausa, asụsụ South Bauchi anaghị enwekarị ọtụtụ aha, ọ bụ ezie na okwu ụfọdụ maka ndị mmadụ dịka 'nwa nwanyị', 'nwa', na mgbe ụfọdụ 'nwoke / onye' nwere ụdị aha. [5] (2021) na-ekwu na nke a nwere ike ịbụ n'ihi mmekọrịta ya na Asụsụ Adamawa.

Kwụsị ụdaume [4] njedebe nke morphemes enweghị olu.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta okwu South Bauchi (Wiktionary)
  • Nrụzigharị Proto-South Bauchi (Wiktionary)

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Kiyoshi Shimizu mere nnyocha zuru oke nke asụsụ South Bauchi site na 1974 ruo 1975. Nnyocha ọzọ m bụ nke Gowers

  1. 1.0 1.1 Shimizu, Kiyoshi. 1978. The Southern Bauchi group of Chadic languages: a survey report. (Africana Marburgensia: Sonderheft, 2.) Marburg/Lahn: Africana Marburgensia. 48pp.
  2. Gowers, W.F. 1907. Forty-two vocabularies of languages spoken in Bauchi Province, N. Nigeria. Ms. 77pp.
  3. Blench, Roger. 2006. The Afro-Asiatic Languages: Classification and Reference List (ms)
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 Blench, Roger. 2020. The South Bauchi languages of Central Nigeria: a fresh view based on recent fieldwork. CALL 50. Leiden University, August 31, 2020.
  5. Blench, Roger. 2021. The erosion of number marking in West Chadic Roger Blench. WOCAL, Leiden.

Isiokwu a gụnyere ederede dị n'okpuru ikikere CC BY 3.0. 

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nnyocha nke akwụkwọ ọkọwa okwu Ɓarawa: ndepụta okwu nke asụsụ asatọ nke South Bauchi (West Chadic): Boghom, Buli, Dott, Geji, Sayanci na Zul site na Ronald Cosper, Munich: LINCOM EUROPA, 1999. Chadic Newsletter, 23: 46-80.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Barawa lexicon: ndepụta okwu nke asụsụ asatọ South Bauchi (West Chadic) ; Boghom, Buli, Dott, Geji, Jimi, Polci, Sayanci na Zul. (LINCOM Studies in African Linguistics, 39.) München: Lincom.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Chadic Wordlists: Mpịakọta nke Mbụ (Plateau-Sahel) . Marburger Studien zur Afrika- und Asienkunde: Serie A: Afrika, 23. Berlin: Dietrich Reimer.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Map nke asụsụ South Bauchi nke Roger Blench