Bimbo Daramola

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Bimbo Daramola
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereBimbo Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya9 Novemba 1967 Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jionye otu ulo nnochite anya Naijiria Dezie
ebe agụmakwụkwọEkiti State University, Mahadum nke Ilorin, Christ's School Ado Ekiti Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịAll Progressives Congress Dezie
webụsaịtịhttp://bimbodaramola.com Dezie

 

Abimbola Oluwafemi DaramolaListeni (amụrụ na 9 Nọvemba 1967) bụ onye sayensị Naijiria[1] na onye omeiwu na House of Representatives of Nigeria, na-anọchite anya Ekiti North Federal Constituency, Ekiti State, South-West Nigeria kemgbe 2011.[2]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Bimbo Daramola na Ado Ekiti, Ekiti Steeti n'ezinụlọ Francis Adebayo Daramola, onye bụbu onyeisi oche (Major) nke Oye Local Government Area mgbe Oye Local Government Zone nọ n'okpuru Ondo State, nke gọọmentị ndị agha nke Naịjirịa nke General Sani Abacha duziri n'oge ahụ kpụrụ Ekiti Steet na 1996.[3]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Daramola malitere agụmakwụkwọ ya na Emmanuel Anglican Primary School, Ado-Ekiti na St. Joseph Primary School. Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Christ's School Ado Ekiti, nke Archdeacon Henry Dallimore guzobere.[4] Ọ gụrụ Geology na 1984 na Mahadum Ondo State nke oge ahụ, nke a gbanwere aha ya ka ọ bụrụ Mahadum Ado Ekiti, ma ugbu a Mahadum Ekiti State.

Ọ gụsịrị akwụkwọ na 1989 ma mesịa ziga ya na Kaduna State, North West Nigeria, ebe o sonyere na otu afọ National Youth Service Corps na Water Survey (Nig) Ltd. O nwetara nzere masta ya na Business Administration, na Mahadum nke Ilorin n'afọ 1995.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Daramola malitere ọrụ ya na Water Survey (Nig.) Limited mgbe ọ nọ na atụmatụ NYSC na Kaduna tupu ọ banye Savannah Bank na 1993 dị ka onye na-echekwa ego.[5] Daramola so guzobe Rucie Communications wee bụrụ osote onye isi nchịkwa ya.[6] Ụlọ ọrụ ahụ mepụtara ihe ngosi, nke akpọrọ From Prison to Presidency, nke kọrọ akụkọ ndụ, oge na ọrụ nke onye bụbu onye isi ala Olusegun Obasanjo. Daramola bụ onye isi ọrụ nke The Bridge Concepts Nigeria Limited ma ọ bụ onye na-eme nzukọ nke One Unite Africa na Nigeria Skit Industry Awards[7][8][9]

ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1998, Daramola zutere otu ndị otu Bola Ahmed Tinubu Campaign Organization nke na-ahụ maka nhazi mkpọsa nke Asiwaju Bola Tinubu onye na-asọ mpi maka oche gọvanọ nke Lagos State n'okpuru ikpo okwu nke Alliance for Democracy iji nyochaa iji bọọdụ ego mkpanaka maka mkpọsa ya ma wegara atụmatụ mkpọsa mkpanaka ya na ndị otu mkpọsa nke onye a ka ga-ahọpụta n'oge ahụ bụ onye na-achọ ịbụ onye isi ala nke People's Democratic Party.[10] Ndị otu ahụ nabatara aro ya ma "site na njikọ" ọ ghọrọ onye otu PDP.[11] N'afọ 2011, Action Congress of Nigeria họpụtara ya ka ọ bụrụ onye na-azọ oche nke mpaghara ya, Ekiti North 1 (Oye-Ikole Local Govt. Mpaghara) Federal Constituency, nke ọ meriri.

Ọrụ iwu[dezie | dezie ebe o si]

Daramola ṅụrụ iyi dị ka onye otu, House of Representatives, na-anọchite anya Oye/Ikole Ekiti-North Federal Constituency 1, Ekiti State, na Mọnde, 6 June 2011 n'oge emeghe ụlọ nke asaa nke ndị nnọchi anya. Ọ bụ osote onye isi oche nke Kọmitii nke House of Representatives' Committee on Millennium Development Goals, na onye otu kọmitii ndị na-esonụ nke House of representatives: Army, Banking & Currency, Civil Society and Donor Agencies, and Diaspora.[12] Daramola kwagara ihe omume akpọrọ Emerging Threats to Nigeria's Internal Security and the Need for the Establishment of Department of Homeland Security, iji dozie egwu nke ihe ịma aka nchekwa na-eche Nigeria ihu, dịka òtù Boko Haram si kwuo.[13] Daramola mere atụmatụ ịchọpụta nkwupụta nke ụlọ ọrụ Asset Management Company nke Naijiria na 140.9 ijeri Naira (ihe dị ka US $ 1 ijeri), nke Zenon Petroleum na Gas Limited na Forte Oil Plc ji ụgwọ n'ihi aghụghọ enyemaka mmanụ. E guzobere kọmitii ad hoc, nke Femi Gbajabiamila duziri iji nyochaa nkwupụta ịkwụ ụgwọ ahụ.[14] Ụlọ Ndị Nnọchiteanya họpụtara Daramola ka ọ bụrụ onye isi kọmitii ad hoc iji nyochaa nkesa ala nye ụlọ ọrụ na ndị mmadụ n'otu n'otu na Federal Capital Territory (FCT) na ikpe ndị nwere ike ịbụ aghụghọ na usoro ahụ site na 2010 ruo taa.[15]

Tebụl mmegharị a kwagara na ụgwọ Daramola gosipụtara[dezie | dezie ebe o si]

S/Mba Ụbọchị Aha nke Motion/Bill
1. 20 June 2011 Egwu na-apụta na Nchebe Obodo Naịjirịa na mkpa ọ dị iguzobe Ngalaba Nchebe Ala[16][17]
2. 6 Ọktoba 2011 Nkwupụta banyere 'mkpa dị mkpa iji nyochaa N30bn National Identity Card Scheme Project nke gọọmentị etiti'[18]
3. 29 Febụwarị 2012 Nkwupụta maka ileghara ikike nke ndị Naijiria anya site n'aka ndị ọrụ ụgbọelu na Naijiria na mkpa ọ dị ime ka ndị ọrụ ụgbọ elu gbasoo ụkpụrụ zuru ụwa ọnụ na omume kachasị mma gbasara ọdịmma ndị ahịa
4. March 7, 2012 Nkwupụta banyere mkpa ọ dị ịtụle akụkụ ọ bụla nke mmekọrịta Naịjirịa na South Africa, ọkachasị ọdịmma akụ na ụba anyị karịa mgbochi ịbanye na ọdịmma 125 Naịjiria na nsogbu ndị metụtara ya[19]
5. 15 June 2012 Iwu maka Iwu A ga-akpọ "Iwu Nchebe Ebe Ọdachi
6. 3 Julaị 2012 Nkwupụta nke National Emergency Management Agency (Ebumnuche, wdg) (Mgbanwe) Bill[20]
7. 14 Julaị 2012 Ntinye ndị agha 3500 na steeti Edo maka ebumnuche nke ntuli aka gọvanọ na-abịanụ[21]
8. 11 Ọktoba 2012 Nnyocha nke Final Settlement nke Zenon Petroleum and Gas Limited na Forte Oil Plc. ụgwọ dị ịrịba ama nke N140, 999, 620, 395.80 ji ụlọ ọrụ na-ahụ maka njikwa ihe onwunwe nke Nigeria.[22]
9. 7 Nọvemba 2012 Mkpa dị mkpa iwepu ụgbọelu niile a na-ejighịzi eme ihe, nke mebiri emebi na nke a na-adịghị arụ ọrụ site na mpaghara, ụlọ na ọdụ ụgbọ elu niile dị na Naịjirịa.
10. 26 Julaị 2013 Mkpa Mkpa Mberede Ịchọpụta Ojiji nke Ego Ọha site na Bank of Industry n'okpuru Power and Airlines Intervention Fund[23]

Nkwupụta banyere okwu mba[dezie | dezie ebe o si]

Ihichapụ enyemaka mmanụ ụgbọala[dezie | dezie ebe o si]

N'oge arụmụka mba ahụ banyere iwepụ enyemaka mmanụ ụgbọala nke mesịrị duga na ngagharị iwe Occupy Nigeria, Daramola bụ otu n'ime ndị omeiwu Naijiria kpọrọ ka ha nwee nzukọ na Dr. Goodluck Jonathan, onye isi ala Naijiria. Na ngwụcha nzukọ ahụ, Daramola kwuru na "Maazị Onye isi ala emeghị ka m ma ọ bụ ndị ọrụ ibe m ndị ọzọ kwenye na House of Representatives. Achọghị m ịbụ onye na-ese ihe na ihe mere n'ebe ahụ mana ana m agwa gị na ọ bụ pax adịgboroja. Echeghị m na o mezuru ebumnuche ọ bụla. Echeghị m na ọ kwagara akụkọ ahụ n'ihu. Aga m ekwu na ihe kpatara ya anaghị amasị ndị otu House of Representatives.

Ọ fọrọ nke nta ka ahịa isi obodo Naịjirịa daa[dezie | dezie ebe o si]

Daramola bụ onye otu kọmitii nke abụọ nke ụlọ ndị nnọchi anya nyere iwu iji nyochaa ọdịda nke Capital Market. A kọwara ya dị ka onye "nwere àgwà na-adịghị mma" Ọ gwara osote Gọvanọ nke Central Bank of Nigeria, (CBN), Kingsley Moghalu onye na-anwa iwepụ CBN na nsogbu ego nke na-enye ngalaba ego nke Naịjirịa nsogbu, ịnakwere ụta maka "ọdịda nke iwu ụlọ ọrụ".[24] "Mmetọ ahụ mere kpọmkwem n'okpuru nlekọta gị. Ọ bụ n'ihi na i meghị ọrụ gị. Ọ bụ ụta gị; ọ bụ ọdịda ụlọ ọrụ. " CBN, site na Moghalu ebubo na mbụ na ọ fọrọ nke nta ka ọ daa n'ahịa isi obodo Naịjirịa bụ n'ihi mmegbu nke ụlọ akụ.[25]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. National Assembly (2011). HON. DARAMOLA ABIMBOLA OLUWAFEMI.
  2. Bimbo Daramola – Channels Television. Retrieved on 2020-10-07.
  3. Ekiti State Government. Oye Local Government Area. Archived from the original on 2016-12-26. Retrieved on 2023-10-01.
  4. History of Christ School, Ado Ekiti. Archived from the original on 16 July 2013. Retrieved on 1 August 2013.
  5. Fayemi's Ekiti cargo airport, Lagos liaison office misplaced priorities –Ex-rep, Daramola (en-US). Punch Newspapers (2021-10-31). Retrieved on 2022-06-20.
  6. Why Ekiti Indegenes Renew Call To Bring Back BIMBO DARAMOLA. Nigerian Voice. Retrieved on 2022-06-20.
  7. African Leaders' Silence Over Plot To Depopulate Black Continent Worrisome – Daramola (en-GB). Independent Newspaper Nigeria. Retrieved on 2021-11-29.
  8. Nigeria Skits Industry Awards gets presidential endorsement (en-GB). Tribune Online (2021-11-07). Retrieved on 2021-11-26.
  9. Ajibulu (2017-11-10). A tribute to Congressman Bimbo Daramola @ 50. Order Paper. Retrieved on 2022-06-20.
  10. DARAMOLA: Why Mandela wanted me to marry his secretary (en-GB). Vanguard News (2017-10-24). Retrieved on 2022-06-20.
  11. Daniel Kanu. "Why I dumped Obasanjo for Atiku–Daramola", Daily Independence, 17 February 2013. Retrieved on 9 August 2013.
  12. National Assembly (2011). HON. DARAMOLA ABIMBOLA OLUWAFEMI.
  13. Clifford Udujihe. "We need more will than dialogue to tackle insecurity – Rep Daramola", 14 March 2013. “... That was the very first motion of the Seventh Assembly of the House of Representatives and I moved it. I remembered that people were like 'is this man a ranking member?'”
  14. John Ameh. "Reps Panel to Probe N140.9bn", Punch, 12 October 2012.
  15. Jacob Segun Olatunji, Kolawole Daniel. "Lawmakers to probe land allocations in FCT from 2010 till date", Tribune, 25 July 2013. Retrieved on 8 September 2013.
  16. "We need more will than dialogue to tackle insecurity – Rep Daramola".
  17. Bimbo Daramola. Insecurity and Challenges of Good Governance in Nigeria. Archived from the original on 2013-07-25. Retrieved on 2023-10-01.
  18. Adesua Tsan. "Reps To FG: Suspend N30bn National ID Card Project", Leadership, 7 October 2011.
  19. "Reps Seek Review of Bilateral Relations With South Africa", Leadership, 8 March 2012.
  20. Fourth Republic 7th National Assembly (28 November 2012). Second Session No.60: Order Paper.
  21. Channels Television (11 July 2012). Deployment of soldiers to Edo causes commotion in House.
  22. John Ameh. "Reps Panel to Probe N140.9bn", Punch, 12 October 2012.
  23. Tordue Salem. "Reps probe BOI over N176bn disbursement", National Mirror, 26 July 2013.
  24. Onwuka Nzeshi (1 April 2012). Capital Market:House Begins Journey Afresh. Archived from the original on 3 October 2013. Retrieved on 8 September 2013.
  25. John Ameh (3 May 2012). Manipulation by banks caused capital market crash – CBN. Archived from the original on 2 October 2013. Retrieved on 8 September 2013. “...It was because you did not do your job”

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]