Cornelius Adebayo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

[1]

Cornelius Adebayo
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereCornelius Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Febụwarị 1941 Dezie
Ebe ọmụmụOke-Onigbin in Isin region, Kwara State Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, academic Dezie
Ọkwá o jiGovernor of Kwara State, Communications minister of Nigeria, Minister of Transportation, Minister of Works and Housing Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Ahmadu Bello, University of Ghana, Barewa College Dezie

Cornelius Olatunji Adebayo bụ onye bụbu Senator nke Naịjirịa, onye ghọrọ gọvanọ steeti, ma mesịa bụrụ onye isi nke Ngalaba Naijiria nke Mmekọrịta . [2]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Cornelius Olatunji Adebayo na Febụwarị 24, 1941, na Igbaja na Kwara Steeti. Ọ gụrụ akwụkwọ na Saints Anglican School, Oke-Onigbin, Provincial Secondary School, Ilorin na mgbe ahụ na Barewa College, Zaria site na 1962 ruo 1963. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria (1964-1967), na Mahadim Ghana, Legon (1967-1969). Ọ ghọrọ onye nkuzi na Mahadum Ife na 1969, na 1973 a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nke Ngalaba Bekee na Kwara State College of Technology. [3]'agbata afọ 1975 na 1978 ọ bụ Kọmishọna maka agụmakwụkwọ ma mesịa bụrụ Kọmishọna Maka Ozi na Mmepe Akụ na Eze na Kwara Steeti.

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị mbụ[dezie | dezie ebe o si]

Kwara Steeti na Naịjirịa

Mgbe mgbanwe ndị ọchịchị Lt. Gen. Olusegun Obasanjo guzobere dugara na ntuli aka ọchịchị onye kwuo uche ya maka mba nke abụọ na 1979, a họpụtara Adebayo dị ka Senator nke Federal Republic of Nigeria na-agba ọsọ maka Unity Party of Nigeria. [2]'afọ 1983, a họpụtara ya dịka gọvanọ nke Kwara steeti, mana ọ tụfuru ya n'ọkwa ahụ na Disemba 31, 1983, mgbe ndị agha nke Major General Muhammadu Buhari duziri weghaara ọchịchị.

[2]'afọ 1993, ọchịchị ndị agha nke General Sani Abacha nyere Adebayo ọfịs minista, mana ọ jụrụ ya. Mgbe mgbawa bọmbụ [4] Mee 31, 1995, na Ilorin, isi obodo Kwara Steeti, ndị uwe ojii jidere ma gbaa Adebayo na ndị ọzọ so na National Democratic Coalition ajụjụ ọnụ, otu na-akpọ maka nloghachi nke ọchịchị onye kwuo uche ya n'oge ọchịchị ndị agha nke General Sani Abacha. [2]'afọ 1996, mgbe ọ chọtara na a ga-ejide ya ọzọ, ọ gbapụrụ na mba ahụ na nzuzo maka mkpirikpi na Canada.

Oge Obasanjo[dezie | dezie ebe o si]

Na June 2003, onye isi ala Obasanjo họpụtara Adebayo maka ọkwa minista. [2]Dị ka minista na-ahụ maka nkwukọrịta, Corlenius Adebayo kwuru na ndị ọrụ ibe ya ekwesịghị ịpụ site na nloghachi dị egwu nke ụlọ ọrụ ekwentị mkpanaaka MTN Nigeria kọrọ. [5] kọwara mkpa ọ dị inye ndị na-enye ọrụ nkwukọrịta ihe mkpali, ma kwuo okwu na nkwado nke atụmatụ site na Multi-Links Communications Nigeria iji gbasaa ikike mgbanwe ya ruo 500,000.[6] Septemba 2005 ọ bụ onye isi okwu na 4th International Nigerian Telecommunications Summit na Abuja . [1]

Adebayo gbara mbọ [7] NITEL, ụlọ ọrụ nkwukọrịta steeti, bụrụ nke onwe. N'ọnwa Septemba afọ 2005, o kwuru na a ga-emecha ire òkè na NITEL na ngwụcha afọ ahụ. Ndị [8]-atụ aro gụnyere Vodacom na MTN Group nke South Africa, Huawei Technologies, Orascom Telecom nke Egypt na Celtel International. [1]N'ọnwa Eprel afọ 2006, Mtel, ụlọ ọrụ enyemaka NITEL, kwupụtara atụmatụ ịgbakwunye nde 2.5 nke ikike. Kọmitii nke Mtel, nke Cornelius Adebayo bụ onyeisi ya, kwadoro mmemme ahụ na Septemba 2005. Ndị [9]-ere ahịa bụ Ericsson, Huawei, ZTE, Motorola, Nokia na Siemens.Otu ụlọ ọrụ [10] n'ógbè ahụ tọrọ ntọala na 2005, Transnational Corporation of Nigeria, nwetara NITEL na July 3, 2006. [1]

[1] Septemba 2006, Cornelius Adebayo ghọrọ Minista na-ahụ maka ọrụ, na-anọchi onye injinia Obafemi Anibaba.

Ọrụ ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

[11]'afọ 2007, ụlọ ikpe Munich chọpụtara na Siemens AG nwere ikpe maka omume ọjọọ na nkwekọrịta nkwekọrịta na-ezighị ezi site n'inye Cornelius Adebayo na ndị ọzọ aka azụ iji nweta nkwekọrịta maka ngwá ọrụ nkwukọrịta.[12] ka akwụkwọ ụlọ ikpe si kwuo, a kwụrụ ndị minista Bello Mohammed, Tajudeen Olarenwaju, Cornelius Adebayo na Alhaji Elewi ihe karịrị $ 17 nde dị ka iri ngo iji nweta nkwekọrịta.[13]'ọnwa Nọvemba afọ 2007, Onye isi ala Umaru Yar'Adua nyere iwu ka ụlọ ọrụ nchekwa nyochaa ma kpụpụ ndị ọrụ a kpọrọ aha. [14] Independent Corrupt Practices Commission (ICPC) kpọrọ Adebayo maka ajụjụ metụtara itinye aka na Siemens bribe scandal n'oge ọ bụ minista nkwukọrịta. N'agbanyeghị obere oge ọ nọrọ, Adebayo nyere aka dị ukwuu na mmepe agụmakwụkwọ nke Kwara State. [1] wuru ọtụtụ klas n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị ma nye aka nke ukwuu n'iwepụ usoro mgbanwe nke agụmakwụkwọ na ụlọ akwụkwọ praịmarị nke steeti site n'inye ihe owuwu ndị ọzọ.


Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Usman Adams (15 September 2009). Oweto-Loko Bridge Project: 15 Years After The Journey So Far. Leadership Nigeria. Archived from the original on 13 July 2011. Retrieved on 2009-11-26.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Dr. Femi Ajayi (July 7, 2003). THE FEISTY Coooooooooooooooooooo AND THE CRITICS ABOUT HIS MINISTERIAL APPOINTMENT. NigeriaWorld. Retrieved on 2009-11-26.
  3. Kazeem Akintunde and Kunle Binuyo (15 February 2009). Birthdays. Newswatch. Retrieved on 2009-11-26.
  4. Africa Denounces Arrests of Human Rights and Pro-Democracy Activists and Continuing Disintegration of Rule of Law. Human Rights Watch (June 8, 1995). Retrieved on 2009-11-26.
  5. Basil Okafor (December 6, 2004). MINISTER CORNELIUS ADEBAYO CAUTIONS HIS COLLEAGUES: 'Not everyone is making money like MTN'. The Sun. Archived from the original on December 31, 2006. Retrieved on 2009-11-26.
  6. The Fourth International Nigerian Telecommunications Summit. The CWC Group (19–20 September 2005). Archived from the original on 16 July 2011. Retrieved on 2009-11-26.
  7. Nigeria turns talk into communication. World Focus Ltd.. Archived from the original on 2011-07-18. Retrieved on 2009-11-26.
  8. NITEL six preparing bids; sale due by year end. PriMetrica, Inc. (7 September 2005). Retrieved on 2009-11-26.
  9. Nigerian Operator Doubling Network Capacity. Cellular News (3 April 2006). Retrieved on 2009-11-26.
  10. Corporate Information. TransCorp. Archived from the original on May 19, 2007. Retrieved on 2009-11-26.
  11. SIEMENS AG €12 MILLION SCANDAL: MORE QUESTIONS!. Point Blank News. Retrieved on 2009-11-26.
  12. Siemens Bribery Scandal: Jubril Aminu, 4 Ex-Ministers Exposed!!!. The Times of Nigeria (November 16, 2007). Retrieved on 2009-11-26.
  13. Siemens Bribery Scandal- Nigerian President Orders Probe. ITNewsAfrica.com (November 20, 2007). Retrieved on 2009-11-26.
  14. Nigeria: Siemens - ICPC Probes Aminu, Adebayo, Others.