Jump to content

Emma Amos

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Emma Amos
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
aha n'asụsụ obodoEmma Amos Dezie
Aha enyereEmma Dezie
aha ezinụlọ yaAmos Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya16 Maachị 1937 Dezie
Ebe ọmụmụAtlanta Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya20 Mee 2020 Dezie
Ebe ọ nwụrụBedford Dezie
Ụdị ọnwụeke na-akpata Dezie
ihe kpatara ọnwụAlzheimer's disease Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, printmaker, textile designer Dezie
ụdị ọrụ yavisual arts, art of painting, graphics, textile design Dezie
onye were ọrụRutgers University, Dalton School, Dorothy Liebes, Newark School of Fine and Industrial Arts Dezie
ebe agụmakwụkwọAntioch College, Central Saint Martins, New York University, Mason Gross School of the Arts Dezie
Ebe obibiNew York City, Atlanta Dezie
Flọruit1992 Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Ijepostmodernism Dezie
Onye òtù nkeSpiral (nkwekọrịta nka), Heresies Collective, Guerrilla Girls Dezie
Ihe nriteWomen's Caucus for Art Lifetime Achievement Award Dezie
webụsaịtịhttps://emmaamos.com/ Dezie
onye nnọchite anya nwebiisinkaikike mmeputakwa nke CISAC-otu nọchiri anya ya Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naSmithsonian American Art and Portrait Gallery Library, Schomburg Center for Research in Black Culture Dezie

 

Emma Amos (16 Maachị 1937 - 20 Mee 2020) bụ onye na-ese ihe na onye na-ebipụta akwụkwọ akụkọ Africa-American postmodern .

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ Amos na Atlanta, Georgia na 1937 [1] nye India DeLaine Amos na Miles Green Amos. [2] O nwekwara nwanne nwoke tọrọ ya aha ya bụ Larry. [3] Amos nwere mmasị na nkà mgbe ọ bụ nwata, na-emepụta "ọtụtụ ụmụ bebi akwụkwọ " na ịmụta ihe osise site na mbipụta Esquire na nkà nke Alberto Vargas, na-ese onyinyo ahụ mgbe ọ dị afọ itoolu. Nne ya nwere ọchịchọ nke Amos ka ya na Hale Woodruff na-amụ ihe, ma ọ anabataghị ọtụtụ ụmụ akwụkwọ onwe ya wee hapụ mpaghara ahụ tupu ya enwee ohere iso ya mụọ ihe. [4]

Na iri na otu, Amos nwetara nkuzi na Morris Brown College, bụ ebe ọ na-arụ ọrụ na nhazi ya ma leba anya na ọrụ ụmụ akwụkwọ kọleji Africa America na-arụ n'oge ahụ. [5] Site na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Emọs na-enyefe ọrụ ya na ihe ngosi nka nke Mahadum Atlanta . Ọ gụsịrị akwụkwọ na Booker T. Washington High School na Atlanta mgbe ọ dị afọ 16, wee tinye akwụkwọ na kọleji Antioch, n'ihi amụma ha na-aga n'ihu. [4]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Amos gụrụ akwụkwọ na kọleji Antiọk dị na Yellow Springs, Ohio, na Central School of Art and Design na London na Mahadum New York . [5] [6] Mgbe Emọs nọ n'Antiọk, ọ rụrụ ọrụ ruo ọkara afọ, ma mụọ ihe maka nke fọdụrụnụ. Ọ rụrụ ọrụ na Chicago, New York, na Washington, DC, nke nyeere ya aka ịga leta veranda na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie, bụ nke na-adịchaghị enweta na Atlanta. N'afọ nke anọ ya na Antiọk, ọ gara England ma gụọ akwụkwọ na London Central School of Art, ebe ọ mụtara ibipụta na etch n'okpuru Anthony Harrison, wee malite iji mmanụ na-ese ihe, nke ọ na-emebeghị mbụ. [7] Amos nwetara akara ugo mmụta BFA ya na Antiọk na 1958, wee laghachi London maka nzere ya na etching, nke ọ nwetara na 1959 ka afọ abụọ gachara. [8] [7] N'afọ sochirinụ, Emọs kwagara New York City iji malite ịrụ ọrụ n'ebe a na-emepụta ihe abụọ. [8] Mgbe e mesịrị, ọ nwetara MA ya na Mahadum New York (NYU). [8]

Feminism[dezie | dezie ebe o si]

Emma Amos na-atụgharị uche: Agba Odyssey pụtara na Munson-Williams-Proctor Arts Institute na Utica, New York na 2021 [9]

Amos kwetara na ebe ọ bụ onye South America, dị ka nwanyị Africa, na ya na-ama mgbe nile banyere ahụhụ ndị ọ na-eche ihu ná ndụ ya kwa ụbọchị . Otú ọ dị, n'ihe metụtara Feminism, Amos etinyeghị aka na ya ruo ngwụsị 1980. [10] Tupu oge a, na mmalite 1970s, mgbe ọ na-azụ ụmụ, Amos kpọrọ oku ka ọ sonyere otu ndị na-ese ihe nke Feminist nke zutere na ogige ntụrụndụ New York City. Mgbe ị na-ahọrọ ma ịga ma ọ bụ na ọ gaghị aga, Emọs kwuru, sị, "Site na ihe m nụrụ banyere mkparịta ụka ndị inyom na ogige ntụrụndụ, a na-ahapụ ahụmahụ nke ụmụ nwanyị ojii nke klas ọ bụla. M si n'ahịrị ndị inyom na-arụ ọrụ na-abụghị nanị nne, ma. ndị na-eri nri, ndị nwere omenala, ndị gụrụ akwụkwọ, na ndị di ha ojii mesoro m ka ha hà nhata, enwere m mmetụta na agaghị m enwe ike iji oge dị oké ọnụ ahịa pụọ na studio na ezinụlọ iji gee akụkọ dị anya site na nke m. " [7]

Ọ bụ na mmalite 1980s, ka ọ malitesịrị nkuzi na Mason Gross of Arts na Mahadum Rutgers dị na New Jersey ebe o kpebiri isonye na òtù ụmụ nwanyị Heresies . N'ime otu a, ndị inyom na-arụkọ ọrụ ọnụ, site na nzụlite nile, na-ebipụta mpempe ihe osise na ihe odide nke ndị inyom na-ese ihe na-amaghị, nke e bipụtara na usoro nke magazin na mkparịta ụka. Mgbe ọ na-ekwu okwu banyere otu ahụ, o kwuru, sị, "Nke ahụ bụ ihe heresies ghọrọ m. N'ịkpọsa m niile maka ndị ọcha feminists na-apụ n'anya, n'ihi na anyị niile nọ n'otu ụgbọ mmiri. Anyị si n'ebe dị iche iche bịarutere ụgbọ mmiri." [11] O deziri akwụkwọ akụkọ mkpokọta Heresies: A Feminist Publication on Art and Politics . [12]

Emma Amos bụkwa onye so na otu nwanyị Guerilla Girls na-amaghị aha wee jiri pseudonym Zora Neale Hurston. [13] Amos sokwa na AIR ma ọ bụ ndị na-ese ihe n'ụlọ ọrụ Residency, [14] sokwa obere oge maka ịbụ onye na-ese ihe nkiri izizi maka ụmụ nwanyị na United States of America. [15] Ruo ọtụtụ afọ, Emọs gara nzukọ na otu, Fantastic Women in the Arts. Otu a nyochakwara ihe osise na ihe odide nke ọtụtụ ndị inyom na-ese ihe, ma lekwasịrị anya na mgbanwe mgbanwe na 1960s na 1970s, gbasara agụmakwụkwọ banyere ịkpa ókè agbụrụ na mmekọahụ, enweghị n'ezie ime mgbanwe ọ bụla maka ndị ojii America ma ọ bụ ụmụ nwanyị. Ọ bụ n'ìgwè a ka Emọs tụlere ihe ùgwù nke ndị ọcha America, na otú nke ahụ si pụta ìhè na nkà na ndụ kwa ụbọchị. [7] Emọs nọgidere na-arụsi ọrụ ike n'itinye aka ya n'okwu ndị a na ịkụziri ndị na-eto eto ọzụzụ, Otú ọ dị, ime ka ìgwè dị iche iche na-aga n'ihu yiri ya ka ọ bụ ihe ịma aka kasịnụ. [7] Amos chere na "ndị na-ese ihe na-abụghị ndị ọcha, ndị na-eto eto, na ndị kwụ ọtọ, na ndị na-akwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na ndị inyom, ka hà ka nọ n'akụkụ ọnụ. [O] nwere olileanya na anyị niile ga-ahụ mgbanwe ndị ọzọ n'oge na-adịghị anya." [7]

Ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Emọs lara ezumike nká n'ịkụzi ihe n'afọ 2008 ma mee ka ọ gaa na ihe ngosi ụmụ akwụkwọ ya iji kwadoo ha. Ọrụ ya na 2017 Soul of a Nation Tate show kpaliri nchịkọta sitere na onye mmebe Duro Olowu . [12]

Amos nwụrụ n'ihi nsogbu nke ọrịa Alzheimer na Mee 20, 2020 mgbe ọ dị afọ 83. [16] [17] Na 2021, Emma Amos: Agba Odyssey, nlegharị anya nke ọrụ ya nke Shawnya Harris haziri, meghere na Georgia Museum of Art tupu ya eme njem. [18]

Agụnyere ọrụ Emọs na ihe ngosi 2022 Ụmụ nwanyị na-ese ihe nkiri na Modern Art Museum of Fort Worth . [19]

Ọrụ ndị a ma ama na mkpokọta ọha[dezie | dezie ebe o si]

 

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

nnukwu ngosi ihe ngosi, ọ bụ n'ime ihe nkiri mbụ nke nwanyị ojii mere ụma kọọ akụkọ echere maka oriri na-ewu ewu, nke nwere nhazi akụkọ dị ogologo. [20] Collins si otú a meghee ụzọ maka Julie Dash's Daughters of the Dust (1991) ka ọ bụrụ ihe nkiri akụkọ ogologo ogologo nke mbụ nke nwanyị ojii mepụtara ka etinyere na nkesa azụmahịa. N'ịbụ onye nwere mmetụta Lorraine Hansberry, o dere banyere "Nd

  1. Emma Amos (en). The Museum of Modern Art. Retrieved on 2020-06-02.
  2. Klacsmann. Emma Amos (b. 1937). New Georgia Encyclopedia. Retrieved on 2017-03-14.
  3. Oral history interview with Emma Amos, 2011 November 19-26 (en). www.aaa.si.edu. Retrieved on 2021-12-02.
  4. 4.0 4.1 Murray (1968-10-03). Interview with Emma Amos. aaa.si.edu. Archives of American Art, Smithsonian Institution. Retrieved on 2018-02-24.
  5. 5.0 5.1 Farris (1999). Women artists of color: a bio-critical sourcebook to 20th century artists in the Americas. Westport, CT: Greenwood Press, 231–238. ISBN 978-0-313-09111-7. OCLC 607117768. Retrieved on 2018-02-24. 
  6. Painter (2006). Creating Black Americans: African-American history and its meanings, 1619 to the present. New York: Oxford University Press. ISBN 9-780195137552. OCLC 607522345. 
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 Lippard (1991). "Floating Falling Landing: An Interview with Emma Amos". Art Papers 15 (6): 13–16. Lippard, Lucy R. (1991). "Floating Falling Landing: An Interview with Emma Amos". Art Papers. 15 (6): 13–16.
  8. 8.0 8.1 8.2 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Marter 2006
  9. Emma Amos: Color Odyssey. Munson Williams Proctor Arts Institute. Retrieved on 19 August 2021.
  10. Thompson, Mildred. "Interview: Emma Amos." Art Papers 19 (1999): 21-23. Print.
  11. The Heretics. Dir. Joan Braderman. Prod. Crescent Diamond. No More Nice Girls Productions, 2009. Web.
  12. 12.0 12.1 Durón (2021-04-30). How Emma Amos's Art and Activism Powerfully Confronted Racism and Sexism (en-US). ARTnews.com. Retrieved on 2022-02-04.Durón, Maximilíano (30 April 2021). "How Emma Amos's Art and Activism Powerfully Confronted Racism and Sexism". ARTnews.com. Retrieved 4 February 2022.
  13. America Goddam :: AEQAI (en-US). Archived from the original on 2021-11-27. Retrieved on 2021-11-27.
  14. NY ARTIST PROGRAM (en-US). A.I.R.. Retrieved on 2021-12-02.
  15. Oral history interview with Emma Amos, 2011 November 19-26 (en). www.aaa.si.edu. Retrieved on 2021-12-02.
  16. Greenberger (2020-05-22). Emma Amos, Imaginative Painter Who Attacked Racism Through Figuration, Is Dead at 83 (en-US). ARTnews.com. Retrieved on 2020-06-02.
  17. Cotter. "Emma Amos, Painter Who Challenged Racism and Sexism, Dies at 83", The New York Times, 2020-05-29. Retrieved on 2020-06-02. (in en-US)
  18. Salisbury (Nov 29, 2021). Emma Amos' artwork is celebrated in a traveling retrospective at the Philadelphia Museum of Art (en). inquirer.com. Retrieved on 2022-02-04.
  19. Women Painting Women (en). Modern Art Museum of Fort Worth. Retrieved on 14 May 2022.
  20. Bobo (1998). black women film and video artists. Routledge, 8–9. ISBN 0-415-92041-8. 

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  •  
  • Amos (1993). Emma Amos : paintings and prints 1982-92: an exhibition. College of Wooster Art Museum. ISBN 978-0-9604658-7-3. OCLC 29579572. 
  • Gardner (February 1998). "Taking the Plunge". ARTnews 97 (2): 110–113. ISSN 0004-3273. 
  • Harris (1999). "Private Dancer, Private Dealer: Private Show!". International Review of African American Art 16 (3): 2, 60. ISSN 1045-0920. 
  • Jegede (2009). "Emma Amos (b. 1938), Painter, Printmaker, Fiber Artist", Encyclopedia of African American Artists. Westport, CT: Greenwood Press, 7–11. ISBN 978-0-313-33761-1. OCLC 466422666. 
  • Patton (1995). "Living Fearlessly with and within Difference(s)", in Driskell: African American Visual Aesthetics: A Postmodernist View. Smithsonian Institution Press, 45–79. ISBN 978-1-56098-605-8. OCLC 604999396. 
  • Patton (2002-09-01). "Emma Amos: Art Matters". Nka: Journal of Contemporary African Art 2002 (16–17): 41–47. DOI:10.1215/10757163-16-17-1-41. ISSN 2152-7792. 
  •  

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]