Jump to content

Glenn Ligon

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Glenn Ligon
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereGlenn Dezie
aha ezinụlọ yaLigon Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1960 Dezie
Ebe ọmụmụThe Bronx Dezie
ụdị ọrụ yaNkà na ụzụ Dezie
ebe agụmakwụkwọWesleyan University Dezie
Ebe ọrụNew York City Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
so naDocumenta 11 Dezie
IjeNkà na ụzụ, Black Atlantic Dezie
Onye òtù nkeAmerican Academy of Arts and Sciences Dezie
ụdịintertextuality, appropriation, installation art, Nkà na ụzụ, video art Dezie
Ihe nriteGuggenheim Fellowship Dezie
onye nnọchite anya nwebiisinkaGlenn Ligon, reproduction right not represented by CISAC member Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naPhiladelphia Museum of Art Library and Archives, Smithsonian American Art and Portrait Gallery Library Dezie

Glenn Ligon (amụrụ 1960, akpọ Lie-gone) bụ onye omenkà echiche America nke ọrụ ya na-enyocha agbụrụ, asụsụ, ọchịchọ, mmekọahụ na njirimara. [1] Dabere na New York City, ọrụ Ligon na-adọtakarị akwụkwọ na narị afọ nke 20 na okwu nke ndị omenala narị afọ nke 20 dị ka James Baldwin, Zora Neale Hurston, Gertrude Stein, Jean Genet, na Richard Pryor . Achọpụtara ya dị ka otu n'ime ndị malitere okwu Post-Blackness .

Ndụ mmalite na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ligon na 1960 na ụlọ ọrụ ọhịa dị na ndịda Bronx . Mgbe ọ dị afọ asaa, ndị nne na nna ya gbara alụkwaghịm, ndị na-arụ ọrụ na-arụ ọrụ nwere ike ịnweta ya na nwanne ya nwoke nke tọrọ ya ịga ụlọ akwụkwọ Walden, ụlọ akwụkwọ dị elu, ọganihu, ụlọ akwụkwọ nzuzo na Manhattan's Upper West Side. Ligon debara aha na Rhode Island School of Design, ebe ọ nọrọ afọ abụọ tupu ọ gafere na Mahadum Wesleyan . Ọ gụsịrị akwụkwọ na Wesleyan na BA na 1982. [2] Ligon gara mmemme mmụta nnwere onwe nke ihe ngosi nka nke Whitney na 1985.

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nyocha maka ụlọ ọrụ iwu, ebe ọ na-ese ihe n'oge ezumike, na-arụ ọrụ na ụdị Expressionist nke Willem de Kooning na Jackson Pollock . Na 1985, o sonye na mmemme mmụta independent nke American Art Museum nke Whitney . Ọ gara n'ihu na-ebi ma na-arụ ọrụ na New York City .

Mgbe ọ malitere ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe, ọ malitere iwebata ederede na okwu n'ime ọrụ ya n'etiti afọ 1980 iji kwupụta nchegbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na echiche ya banyere njirimara agbụrụ. [3] Ọtụtụ n'ime ihe odide ndị o ji mee ihe sitere n'aka ndị odee Africa-America a ma ama (James Baldwin, Zora Neale Hurston, na Ralph Ellison). [3]

Ligon nwetara aha ya na mmalite 1990s, yana ọgbọ ndị na-ese ihe gụnyere Janine Antoni, Renée Green, Marlon Riggs, Gary Simmons, na Lorna Simpson .

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ligon bi na Tribeca . Ọ rụrụ ọrụ na bọọdụ ndị isi nke Foundation for Contemporary Arts (FCA). Ọ na-eje ozi ugbu a na Board of directors for Robert Rauschenberg Foundation Archived , [4] Archived ntọala Pulitzer , [5] na LAXART Archived . [6] Ụlọ ihe nkiri Brooklyn ya dị nso ebe ndị enyi omenkà Paul Ramirez Jonas na Byron Kim na-arụkwa ọrụ. [7]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ligon na-arụ ọrụ n'ọtụtụ mgbasa ozi, gụnyere eserese, neon, vidiyo na ọrụ dabere na foto. Amara ọrụ ya nke ukwuu site n'ahụmahụ ya dị ka nwoke nwere mmasị nwoke nke Africa America bi na United States.

Ọrụ dabere na ederede[dezie | dezie ebe o si]

Usòrò:Untitled I Am a Man 1988.jpg
Enweghị aha (Abụ m nwoke) (1988) na National Gallery of Art na 2022

Ọ bụ ezie na ọrụ Ligon na-agbasa ihe ọkpụkpụ, mbipụta, eserese, mgbasa ozi agwakọta na neon, eserese ka bụ isi ọrụ. O tinyela ederede n'ime ihe osise ya, n'ụdị mpempe akwụkwọ, njakịrị, na okwu na-akpali akpali sitere na nhọrọ ndị odee, nke ọ na-eji aka were were sịnịlị steepụ ozugbo na akwaaji. Ihe isi mmalite ya metụtara okwu gbasara ndụ ndị isi ojii America n'akụkọ ihe mere eme niile.

N'afọ 1990, o tinyere ihe nkiri solo mbụ ya, "Otú Ọ Dị Ka Ị Na-agba M Agba," na Brooklyn. [1] Ihe ngosi a mere ka aha Ligon nwee aha maka imepụta nnukwu eserese dabere na ederede nke a na-ekwughachi nkebi ahịrịokwu a họọrọ site na akwụkwọ ma ọ bụ ebe ndị ọzọ. Smudges na streaks sitere na oyi akwa ederede stencil ruo mgbe ahịrị ndị a na-eme ugboro ugboro ga-ekpuchi. Enweghị aha (A bụ m nwoke) (1988), nkọwaghachi nke akara ndị e mere n'oge iku ume ịdị ọcha nke Memphis na 1968 - nke Ernest Withers mere ka ama ama site na foto nke njem ahụ, bụ ihe atụ mbụ nke iji ederede. N'ọtụtụ ihe osise ndị ọzọ, ọ na-ekpuchi ederede ugboro ugboro ruo n'ókè nke enweghị nkọwa, na-achọ ka onye na-ekiri ya lebara ya anya ka ha na-agbalị ịmepụta okwu ndị ahụ kpuchiri ekpuchi. [8] Ligon's Prologue Series #2 (1991) gụnyere ederede mmeghe nke nwoke a na-adịghị ahụ anya nke Ralph Ellison, nke a na-edozi n'ụdị dị iche iche nke oji na isi awọ, okwu ndị ahụ na-aghọwanye ndị a na-aghọtaghị ka ha na-aga n'ihu na ala nke mejupụtara. Ọ na-eji otu akụkụ nke ederede a na Prologue Series #5 (1991), ma na-ekpuchi okwu ndị ahụ n'ihu, na-emepụta nkwubi okwu nke abstraction na mgbagwoju anya banyere isiokwu ahụ. [9]

N'afọ 1993, Ligon malitere usoro eserese ya dabere na usoro ihe nkiri Richard Pryor na-agbapụta agbago site na 1970s.

Usòrò:Stranger No 21, 2005, Glenn Ligon at Rubell DC 2022.jpg
Onye ọbịa #21 (2005), sitere na usoro onye ọbịa, na Rubell Museum DC na 2022

N'ime usoro nke Ligon's Stranger, ọ na-agbaso ọrụ nyocha ogologo oge nke eserese dabere na edemede James Balwin's 1953 Stranger in the Village . Usoro ihe omume a malitere na 1996 site na ndị ahọpụtara ahọpụtara ka ewepụtara n'usoro nhazi nke Ligon nke ji nwayọọ nwayọọ na-ebelata ike nke ederede na kwaaji. N'afọ 2021, Ligon mechiri usoro isiokwu a site n'iwepụta edemede a n'uju na nnukwu eserese dabere na ederede.

Usoro Debris Field nke Glenn Ligon malitere site na etchings na 2012. Na 2018 ọ gbatịpụrụ usoro a na eserese. A na-ejikwa stencil eme ihe osise ndị a mana ha anaghị ezo aka na ederede, akwụkwọ, ma ọ bụ omume okwu sitere n'aka ndị omenala. Kama usoro Debris Field na-eji stencil nke ụdị mkpụrụedemede Ligon mepụtara. A na-ahazi akwụkwọ ozi ndị ahụ n'ime ihe niile dị na kwaaji. Ọ bụ ezie na a na-amata dị ka mkpụrụedemede, ụdị stencil ahụ na-akwakọba na akwa akwa, na-eme ka ọrụ Ligon na-aga n'ihu ogologo oge na okwu nke legibility, na esemokwu n'etiti ihe atụ na abstraction.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

ọkachamara nke ọtụtụ ndị nka na-eji, gụnyere Josef Albers, Peter Blume, Alexander Calder., Gene Davis, Sam Gilliam, Jacob Kainen, Jacob Lawrence, Robert Mangold,ọkachamara nke ọtụtụ ndị nka na-eji, gụnyere Josef Albers, Peter Blume, Alexander Calder., Gene Davis, Sam Gilliam, Jacob Kainen, Jacob Lawrence, Robert Mangold,Jacob Kainen, Jacob Lawrence, Robert Mangold,ọkachamara nke ọtụtụ ndị nka na-eji, gụnyere Josef Albers, Peter Blume, Alexander Calder., Gene Davis, Sam Gilliam, Jacob Kainen, Jacob Lawrence, Robert Mangold,

  1. 1.0 1.1 Meyer, Richard. "Glenn Ligon", in George E. Haggerty and Bonnie Zimmerman (eds), Gay Histories and Cultures: An Encyclopedia, Volume 2. New York: Garland Publishing, 2000.
  2. Greenberger (2016-01-15). The Writing on the Wall: Glenn Ligon on Borrowing Text to Expose American Racism, in 2011 (en-US). ARTnews. Archived from the original on November 22, 2021. Retrieved on 2021-11-22.
  3. 3.0 3.1 Corpus (1995). "Glenn Ligon". Philadelphia Museum of Art Bulletin 90: 38–39. DOI:10.2307/3795505. 
  4. Board of Directors | Robert Rauschenberg Foundation. www.rauschenbergfoundation.org. Archived from the original on September 20, 2021. Retrieved on 2021-09-20.
  5. Board (en-US). Pulitzer Arts Foundation. Archived from the original on September 20, 2021. Retrieved on 2021-09-20.
  6. About (en-US). LAXART. Archived from the original on September 20, 2021. Retrieved on 2021-09-20.
  7. Berwick (2011-04-23). Stranger in America (en-US). ARTnews.com. Archived from the original on May 21, 2022. Retrieved on 2022-04-29.
  8. Kraynak (March 2018). "How to Hear What Is Not Heard: Glenn Ligon, Steve Reich, and the Audible Past". Grey Room 70: 54–79. DOI:10.1162/GREY_a_00234. ISSN 1526-3819. 
  9. Conrad (December 18, 2015). Queering post-black art : artists transforming African-American identity after civil rights. ISBN 9781784532871. OCLC 930016820. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]