Ibrahim Bako

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ibrahim Bako
Acting General Officer Commanding, 1 Division, Nigerian Army
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
Personal details
Born
Ibrahim Ahmed Bako

5 March 1943
Died31 Disemba 1983(1983-12-31) (aged 40)
Alma materNigerian Military Training College
RMA Sandhurst
Military service
AllegianceÀtụ:NGR
Branch/service Naijiria Army
Years of service1962–1983
Rank Brigadier

Ibrahim Ahmed Bako (5 Machị 1943[1] - 31 Disemba 1983) bụ onye isi Ndị agha Naijiria bụ onye keere òkè dị mkpa n'ọchịchị ndị agha Naịjirịa abụọ: nnupụisi nke July 1966 na nnupụis nke December 1983. Mgbagha ọchịchị nke afọ 1983 chụpụrụ ọchịchị onye kwuo uche ya nke Shehu Shagari ebe Mgbagha nke July 1966 chụpụrụ gọọmentị ndị agha nke General Ironsi. E gburu Bako n'oge nnupụisi ọchịchị na Disemba 1983.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ibrahim Ahmed Bako (N/548) FSS MSS psc A mụrụ na 5 Machị 1943 na Kaduna, Kaduna Steeti. Agụmakwụkwọ praịmarị ya bụ na Junior Primary School, Kaduna site na 1951 ruo 1954, mgbe e mesịrị ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarịa Giwa Senior iji mezue agụmakwụkwọ praemmarị ya na 1956.

Ọ gara Government College, ugbu a Barewa College site na 1957 ruo 1961 ebe ọ nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ West African. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya, a nabatara ya na Nigerian Military Training Academy (NMTC) Kaduna, nke bụzi Nigeria Defence Academy dị ka onye otu NMTC course 5 na 1962 maka ọzụzụ agha mbụ ya.

O mechara gaa United Kingdom iji mezue ọzụzụ cadetship ya na Royal Military Academy Sandhurst . E nyere Regular Combatant Commission na 17 Disemba 1964 na ọkwa nke Second Lieutenant na ogo nke otu ọkwa ahụ malite na 19 Eprel 1962.

Dị ka onye isi ndị agha Naijiria, Ibrahim Bako malitere ọrụ ya dị ka Platoon Commander 4 Battalion, mgbe ahụ Company Commander 5 Battalion. Na mbido agha obodo na 1967, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi ndị ọrụ nzuzo maka isi ụlọ ọrụ 1 Area Command (nke e mechara kpọgharịa 1 Division). E mere ya Major nwa oge na 31 Julaị 1968 tupu ọ rụọ ọrụ dị ukwuu n'ihu dị ka Brigade Major 4 Infantry Brigade, na ọkwa a na-eme ka ọ dị mkpa na 24 Febụwarị 1969.

Ọ nọgidere na-abụ Major ruo 1 Ọktoba 1972 mgbe e nyere ya ọkwa nwa oge nke Lieutenant Colonel na ya ọrụ nke General Staff Officer Grade II Intelligence. Bako (onye bụ Lt Colonel n'oge ahụ) jere ozi dị ka onye ọrụ nhazi na National Census Board maka ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 1973. [2] E nyere ọkwa dị ukwuu nke Lieutenant Colonel n'ụzọ iwu kwadoro na 1 Eprel 1974, n'oge a iwu ya bụ ịkọ akụkọ dị ka Commander 20 Brigade. Dị ka Lieutenant Colonel, ọ rụkwara ọrụ dị ka Assistant Quarter Master na Headquarters Lagos Garrison Organisation (nke bụzi 81 Division Lagos) na Commander 1 Infantry Division Garrison, Kaduna.

N'ụbọchị mbụ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1975, e nyere ya ọkwa Colonel nwa oge ma site n'ụbọchị nke ise n'ọnwarị n'afọ 1978, e mere ya Colonel ma jiri ya mee ya ọkwa ọhụrụ nke General Staff Officer Grade 1 Coordination Army Headquarters. Colonel Bako duziri otu ndị agha Naijiria na-eme udo na Lebanọn n'okpuru UN, ọrụ udo nke UN guzobere na 19 Machị 1978 site na Mkpebi Nchebe nke United Nations 425 na 426.

Ibrahim Bako ruru ọkwa Brigadier na 1 Mee 1980 na-eje ozi dị ka Commander 7 Mechanised Brigade na n'ikpeazụ Director Army Faculty, Armed Forces Command and Staff College, Jaji tupu ọnwụ ya na 31 Disemba 1983.

N'otu oge n'ọrụ ya, Ibrahim Bako duziri Ndị agha Naijiria nke kwadoro mbufe nke ihe dị ka 100 ndị bụbu ndị agha nnwere onwe si n'ọhịa Zimbabwe (mgbe mgba nnwere onwe gasịrị) maka nhọpụta na ọzụzụ na Nigerian Defence Academy, Kaduna na 1980. Ndị [3] bụbu ndị agha nnupụisi ahụ guzobere ndị ọsụ ụzọ nke ndị agha Zimbabwe National Army mgbe nnwere onwe gasịrị. , na-eduga enyemaka Naịjirịa na mba ndị ọzọ dị na Ndịda Afrịka dị ka Angola na South Africa n'ọgụ ha na-alụso ịkpa ókè agbụrụ na ọchịchị ndị ọzọ.

Ọrụ ya na 28 Julaị 1966[dezie | dezie ebe o si]

Nnupụisi nke 28 Julaị 1966 (nke a na-akpọkarị nnupụisi Naijiria nke 1966) bụ nnupụise nke ọchịchị ndị agha nke General Aguiyi-Ironsi, nke batara n'ọchịchị mgbe nnupụis nke January 15 gasịrị, nke Major Emmanuel Ifeajuna na Lt Col Kaduna Nzeogwu duziri. Otu ìgwè [4] isi agha sitere n'ebe ugwu Naijiria (gụnyere Lts Ibrahim Bako, Shehu Musa Yar'Adua, Theophilus Danjuma, Captain Joe Garba, Lt Col Murtala Muhammed, n'etiti ndị ọzọ) gbara izu ma nupụ isi megide ọchịchị ndị agha nke General Ironsi. N'etiti ndị nwụrụ na nnupụisi ahụ bụ General Aguiyi Ironsi na Lt Colonel Adekunle Fajuyi. [5]'oge nyocha maka nnupụisi, mgbe ahụ Lt Col Murtala Mohammed ga-akwọ ụgbọala gaa Ibadan (ebe Bako na ndị ọzọ dị ka Lt Jerry Useni nọ n'oge ahụ), Muhammed ga-akpụkarị ụgbọala na-abanye n'obodo site na Lagos, buru Ibrahim Bako na Abdullai Shelleng n'ebe a haziri ahazi ma na-agbagharị n'akwụsịghị mgbe ha na-atụle atụmatụ nnupụchi ha.

Ọrụ ya na 31 Disemba 1983[dezie | dezie ebe o si]

Ibrahim Bako (n'oge ahụ Director of the Army Faculty at the Armed Forces Command and staff College, Jaji) [3] na onye na-arụ ọrụ GOC 1 Division, Kaduna, [1] bụ onye ndị na-agba izu mmegide ahụ rịọrọ ka ọ bụrụ na ọ bụ mgbe Col Tunde Ogbeha gbochiri Brigade of Guards nke Shagari (n'enweghị ime ihe ike dị ka atụmatụ). Onye edemede Max Siollun na-ekwu na a họọrọ Bako maka ọrụ ahụ n'ihi na ọ bụghị naanị na nna Bako bụ enyi nke Shagari, dị ka Commander 7 Mechanised Brigade Sokoto, a maara ya nke ọma ma na-akwanyere ya ùgwù na steeti onye isi ala. Bako amaghị eziokwu ahụ bụ na a kọọrọ Onye isi ala Shagari atụmatụ nnupụisi ahụ, onye ndị nche ya nọ na nche dị elu. [6] [7] rutere n'ụlọ onye isi ala (na-eyi uwe ndị na-abụghị nke ndị agha) ya na ndị agha iji chekwaa onye isi ala, [3] a gbagburu Bako mgbe ọ nọ ọdụ n'akụkụ ndị njem nke ụgbọala Unimog [1] n'ọgụ ọkụ na-esote n'etiti ndị agha sitere na ndị agha Bako na ndị agha Brigade of Guards n'okpuru iwu nke Captain Augustine Anyogo. [2] Ụgbọala Unimog nke e gburu Bako na ya gosipụtara na Museum nke Ndị Agha Naịjirịa na Zaria, Naịjiria.

Ndị isi ndị agha na-etinye aka na nnupụisi nke afọ 1983 bụ: [8]

  • Major General Muhammadu Buhari (General Officer Commanding, 3rd Armored Division, Jos)
  • Major General Ibrahim Babangida (Director of Army Staff Duties and Plans)
  • Brigadier Ibrahim Bako (Onye isi nchịkwa, 1st Division Kaduna / Director Army Faculty, Armed Forces Command and Staff College, Jaji)
  • Brigadier Sani Abacha (Commander, 9th Mechanized Brigade)
  • Brigadier Tunde Idiagbon (Secretary Military, Army)
  • Lieutenant Colonel Aliyu Mohammed Gusau (Director of Military Intelligence)
  • Lieutenant Colonel Halilu Akilu
  • Lieutenant Colonel Devid Mak
  • Lieutenant Colonel Tunde Ogbeha
  • Major Sambo Dasuki (Onye enyemaka ndị agha nye Chief of Army Staff, Lt-General Wushishi)
  • Major Abdulmumini Aminu
  • Onye isi Lawan Gwadabe
  • Major Mustapha Jokolo (Onye nkuzi Ukwu, Basawa Barracks - Zaria)
  • Onye isi Abubakar Umar

[9] Kasị Elu nke Ndị Agha nke Major General Buhari (SMC) mere otu nkeji nke ịgbachi nkịtị maka Brigadier Bako nwụrụ n'oge nzukọ mbụ nke SMC.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Augustine. We've Forgiven Our Father's Killers – Prof Bako. Leadership Nigeria. Leadership Nigeria. Retrieved on 9 January 2015.Augustine, Agbo-Paul. "We've Forgiven Our Father's Killers – Prof Bako". Leadership Nigeria. Leadership Nigeria. Retrieved 9 January 2015. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Leadership-NG" defined multiple times with different content
  2. Siollun (2013). Soldiers of Fortune: A History of Nigeria (1983-1993), 2013, Cassava Republic Press, 15. ISBN 9789785023824. 
  3. 3.0 3.1 3.2 Nigerian Army Museum: a slice of Nigerian military history. Beegeagle's Blog. Beegeagle (24 March 2012). Retrieved on 5 January 2015."Nigerian Army Museum: a slice of Nigerian military history". Beegeagle's Blog. Beegeagle. 24 March 2012. Retrieved 5 January 2015. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Beegeagle" defined multiple times with different content
  4. Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966-1976). Algora Publishing, 99. ISBN 9780875867106. 
  5. Omoigui. Operation Aure (2): Planning to Overthrow General Ironsi. Gamji. Gamji. Retrieved on 5 January 2015.
  6. Siollun (2013). Soldiers of Fortune: A History of Nigeria (1983-1993), 2013, Cassava Republic Press, 16–17. ISBN 9789785023824. 
  7. Omoigui. The palace coup of 27 August 1985 Part I. Uhrobo Historical Society. Archived from the original on 8 June 2021. Retrieved on 5 January 2015.
  8. Siollun (2013). Soldiers of Fortune: A History of Nigeria (1983-1993), 2013, Cassava Republic Press, 13. ISBN 9789785023824. 
  9. May. "DEPOSED NIGERIAN PRESIDENT IS UNDER ARREST", New York Times, 4 January 1984. Retrieved on 5 January 2015.