Tunde Idiagbon

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Tunde Idiagbon
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoTunde Idiagbon Dezie
Aha enyereTunde Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya14 Septemba 1942 Dezie
Ebe ọmụmụIlorin Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya24 Maachị 1999 Dezie
Ebe ọ nwụrụIlorin Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiVice President of Nigeria, Governor of Borno State Dezie
ebe agụmakwụkwọNigerian Military School, Pakistan Military Academy, Ụlọ Akwụkwọ Nchebe Naijiria Dezie
agbụrụNdi Yoruba Dezie
ọkwa aghaizugbe Dezie

 

Babatunde "Tunde" Abdulbaki Idiagbon (Listeni) (14 Septemba 1943 - 24 Machị 1999) bụ onye ọchịagha Naijiria nke jere ozi dị ka onye isi ndị isi nke isii, isi ụlọ ọrụ kachasị elu (nke abụọ na-achịkwa) n'okpuru onye isi agha nke ala General Muhammadu Buhari site na 1983 ruo 1985.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Idiagbon n'ezinụlọ nna ya Hassan Dogo onye sitere na nna Fulani na nne ya Ayisatu Iyabeji Hassan Idiagbon na 14 Septemba 1943 na Ilorin, Kwara State.[1][2] Ọ gara United Primary School, Ilorin site na 1950 ruo 1952 na Okesuna Senior Primary School. Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Nigeria Military School, Zaria n'etiti afọ 1958 na 62.[1]

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1962, Idiagbon sonyeere ndị agha Naijiria site na itinye aha na kọleji ọzụzụ ndị agha Naịjirịa (NMTC). Na Febụwarị 1964, a gbanwere aha kọleji ahụ ka ọ bụrụ Nigerian Defence Academy (NDA).

From 1962 to 1965, Idiagbon attended the Pakistan Military Academy, Kakul (PMA Kakul), Abbottabad, Pakistan, where he obtained a bachelor's degree in economics. Upon arrival to Nigeria from Pakistan he was commissioned second lieutenant in April 1965. He was company commander, 4th Battalion from August 1965 to February 1966. In 1966 he studied for the junior commander course at the Nigerian Defence Academy, Kaduna. From 1966 to 1967 he also served as an intelligence officer, 4th Battalion and General Staff Officer, 3rd Intelligence, 1st Sector. He was promoted to the rank of lieutenant in 1966. He fought in the Nigerian Civil War and was made commanding officer, 20 Battalion from October 1967 to February 1968. In 1968, he was promoted to the rank of captain. He was the commanding officer, 125 Battalion, from 1968 to 1970 - a dreaded fighting unit.[3]

N'afọ 1970, e buliri ya n'ọkwa onye isi. E mere ya onye isi brigade na osote onye isi, Brigade 33 site na Machị 1970 ruo Machị 1971 na onye isi, 29 Brigade site na Maachị 1971 ruo Disemba 1972. N'ọnwa Jenụwarị afọ 1973, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ndị ọrụ, Grade 1 na mgbe e mesịrị, onye isi ndị isi (PSO), isi ụlọ ọrụ ndị agha kachasị elu. A kwalitere ya ka ọ bụrụ lieutenant colonel n'afọ 1974. E mere ya onye isi brigade, 31 na 15 Brigades site n'August 1975 ruo August 1978. N'afọ 1976, Idiagbon gara Command and Staff College na Quetta, Pakistan, maka ọzụzụ agha ọzọ. N'ọnwa Julaị afọ 1978, e buliri ya n'ọkwa nke colonel. A họpụtara ya dị ka onye nduzi nke ndị ọrụ (manning) na atụmatụ, isi ụlọ ọrụ ndị agha n'ọnwa Ọktoba afọ 1979.[4]

N'ọnwa Mee afọ 1980, e buliri ya n'ọkwa brigadier-general. N'afọ 1981, ọ gara National Institute for Policy and Strategic Studies, Kuru, Jos, Plateau state, Nigeria na n'afọ 1982 ọ gara International Defence Management Course, Naval Postgraduate School, US. Ọ bụ odeakwụkwọ agha nke ndị agha Naịjirịa site na 1981 ruo 1983.

Onye nchịkwa ndị agha nke Borno Steeti[dezie | dezie ebe o si]

Site n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1978 ruo n'ọnba n'afọ 1979, onye isi ala ndị agha, General Obasanjo họpụtara Idiagbon dị ka onye nchịkwa ndị agha (ọnọdụ a na-akpọ gọvanọ ugbu a) nke Borno Steeti, Naịjirịa.[4]

Onye isi ndị ọrụ, isi ụlọ ọrụ kachasị elu[dezie | dezie ebe o si]

General Muhammadu Buhari mere Idiagbon onye nke abụọ ya dị ka Chief of Staff, Supreme Headquarters site na 31 Disemba 1983 ruo 27 Ọgọst 1985. A kọwara ya dị ka onye agha zuru oke, ọ rụrụ ọrụ dị mkpa dị ka akara nke ọchịchị ndị agha Buhari. A kwalitere Idiagbon ka ọ bụrụ onye isi ọchịagha n'afọ 1985.

Ọ na-achịkwa ngwá ọrụ niile a na-ahụ anya nke mba, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, gọọmentị na ikike nchịkwa.[5] Idiagbon bụ onye na-ahụ maka iwebata, ịkpọsa na itinye n'ọrụ ọtụtụ n'ime iwu gọọmentị, ha gụnyere:

Agha megide Enweghị Ịdọ Aka ná Ntị[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Abubakar Imam. "Remembering Idiagbon, the 'no-nonsense' military general who ran Nigeria with Buhari", Premium Times, March 24, 2019. Retrieved on 3 August 2023. (in en)
  2. Ojo. Nigeria: Idiagbon: His Life, His Times Till he died last week. All Africae.
  3. Uwechue (1991). Africa Who's who. Africa Journal Limited, 790. 
  4. 4.0 4.1 Adeogun (1991). Who is Who in Kwara State. Ilorin, Nigeria:Segun Adeogun, 110. 
  5. Inamete (2001). Foreign Policy Decision-making in Nigeria. Susquehanna University Press, 131. 

Akụkụ ise nke Agha megide Indiscipline nke Idiagbon kwupụtara ma tinye n'ọrụ bụ:

  • Nzọụkwụ nke Mbụ - Ntinye n'ahịrị, malitere na 20 Machị 1984
  • Nzọụkwụ nke Abụọ - Omume Ọrụ, malitere na 1 Mee 1984
  • Nzọụkwụ nke Atọ - Ịhụ mba n'anya na ịhụ mba n'obi n'anya, malitere na 21 Ọgọst 1984
  • Nzọụkwụ nke anọ - Anti-Corruption na Economic Sabotage, malitere na 14 Mee 1985
  • Nzọụkwụ nke Ise - Mmetụta gburugburu ebe obibi, malitere na 29 Julaị 1985

Mgbanwe ego na iwu mgbanwe ego[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Eprel afọ 1984, Idiagbon kwupụtara iwebata ego ọhụrụ maka Naịjirịa. O kwuru na ego ọhụrụ ahụ ga-anọgide na-enwe otu aha ahụ, mana ụcha nke akwụkwọ ego ga-adị iche.

O kwupụtakwara oke maka mgbanwe ego maka ụlọ ọrụ na ndị mmadụ n'otu n'otu. Ọnụ ọgụgụ nke onye ọ bụla bụ $ 7,000. O kwuru na ụlọ ọrụ ọ bụla ma ọ bụ onye ọ bụla na-agbanwere ihe karịrị ókè ga-akọwa ebe ego ahụ si bịa ma chọọ ikike gọọmentị.

Dị ka Idiagbon si kwuo, isi ihe kpatara nsogbu akụ na ụba nke mba ahụ "bụ ịkpachara anya mebie ego Naijiria site na nnukwu ahịa iwu na-akwadoghị nke ego ahụ".[1]

Iwu mmepụta ihe nke mbubata[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1984, Idiagbon mejupụtara iwu mmepụta ihe nke gọọmentị ndị agha na-eji ihe ndị dị n'ógbè ahụ eme ihe. A na-agbasi mbọ ike na mbubata. Ebumnuche ya bụ iji hụ na ụlọ ọrụ mpaghara na-eto eto site na iwu ahụ.

Laghachi n'Ụwa[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1984, Idiagbon butere ụzọ ma tinye n'ọrụ mmemme Go Back to Land nke bụ akụkụ nke iwu ọrụ ugbo nke gọọmentị nke na-agba ume nnukwu mmepụta nri ugbo ma bụrụkwa akụkụ nke atụmatụ gọọmentị ndị agha iji belata ịda ogbenye.[2]

Site na Jenụwarị 1984 ruo Ọgọst 1985, Idiagbon weghaara ihe niile gbasara iwu mba ọzọ metụtara nchekwa. Ọ na-achịkwa mmechi ókèala, ịchụpụ ndị mbịarambịa iwu na-akwadoghị, na nchịkwa mmebi mgbe Umaru Dikko Affair na Britain.

O sonyekwara n'ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'aha gọọmentị ndị agha Naịjirịa, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta nkwekọrịta na nkwekọ agụmakwụkwọ na ndị nnọchi anya Bulgaria na-eleta nke Praịm Minista Grisha Filipov du na 1984. O duuru ndị nnọchi anya na 1984 gaa Soviet Union izute onye ndú Soviet Konstantin Chernenko.[3]

Nchịkọta ọchịchị nke ndị agha n'afọ 1985[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọnwa 20 n'ọchịchị gasịrị, Ibrahim Babangida kwaturu ọchịchị ndị agha nke Buhari na 27 Ọgọst 1985.[4] E wepụrụ Idiagbon n'ọkwa ya dị ka onyeisi ndị ọrụ, isi ụlọ ọrụ kachasị elu, ma tinye ya n'ụlọ mkpọrọ ruo afọ atọ, mgbe a tọhapụrụ ya ọ lara ezumike nká n'obodo ya bụ Ilorin ma biri n'amaghị ama.[5]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Na 6 Machị 1970, Idiagbon lụrụ Biodun Idiagbon (onye a mụrụ Gamra). Ha nwere ụmụ nwoke abụọ na ụmụ nwanyị atọ: Adekunle, Junior, Ronke, Mope na Bola.[6] Na 24 Machị 1999, Idiagbon nwụrụ n'ọnọdụ a na-enyo enyo.[7]

Major-General Idiagbon (Rtd.) nwetara ọtụtụ onyinye na ihe nrite. N'usoro mkpụrụ akwụkwọ ha gụnyere:

  • Ihe nrite nke Ọrụ Nchebe (DSM)Defence Service Medal (Nigeria)
  • Ndị agha na-eje ozi (FSS)Forces Service Star (Nigeria)
  • Ihe nrite General Service (GSM)General Service Medal (Nigeria)
  • Ihe nrite Ọrụ Mba (NSM)National Service Medal (Nigeria)

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:NigerianVicePresidents

Tunde Idiagbon

Àtụ:Nigeria Obasanjo GovernorsÀtụ:BornoStateGovernors

  1. Nigerians bank money before exchange of currency.
  2. Adediji (2013). Deeper insight into Nigeria's public administration. Author House, 253. 
  3. Inamete (2001). Foreign Policy Decision-making in Nigeria. Susquehanna University Press, 134. 
  4. Olukoshi (1985). "Nigeria, Crisis Management under the Burhari Administration". Review of African Political Economy 12 (34): 95–101. DOI:10.1080/03056248508703655. ISSN 0305-6244. 
  5. LeVan (November 2014). Veto Players in Nigeria's Political History since Independence (in en), 55–119. DOI:10.1017/cbo9781139962872.004. ISBN 9781139962872. Retrieved on 2020-05-28. 
  6. Uwechue (1991). Africa Who's who. Africa Journal Limited, 790. 
  7. The Shocking Story of How Nigeria's De Facto Vice President Idiagbon Died At 56 & Why Buhari Burst Into Tears During His Burial In Ilorin (en). drbiggie (2016-11-20). Retrieved on 2020-07-04.