International Association of Students in Agricultural and Related Sciences

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

   

International Association of Students in Agricultural and Related Sciences (IAAS)
Abbreviation IAAS
Established 1957 in Tunis
Type Network for students in agricultural and related sciences
Headquarters Leuven, Belgium
Location Page Àtụ:Plainlist/styles.css has no content.
  • Mba Nile
Asụsụ gọọmentị
Bekee, Spanish, French
Ndị isi ụlọ ọrụ
Onye isi oche: Thomas Westhoff

Onye isi oche nke Mmekọrịta Mba Ọzọ: Aya Mounir

Osote Onye isi oche nke nkwukọrịta: Florence Oberlin

Onye isi oche nke Exchange: Sarai Vega Cueves

Onye isi oche nke ego: Marta Ciampechini

Kọmitii Nchịkwa
Onye isi nchịkwa: Paula Trakoštanec

Onye otu: Basanta Pandey

Onye na-ahụ maka ego: Ian Salihbegović

Ebe nrụọrụ weebụ http://www.iaasworld.org/

International Association of students in Agricultural and related Sciences (IAAS) bụ òtù ụmụ akwụkwọ mba ụwa na-agụnye uru na nke na-eso nke otu nke nwere isi na Leuven, Belgium. Mba hiwere ya na 1957 na Tunis. Ka ọ dị ugbu a, ọ bụ otu n'ime nnukwu òtù ụmụ akwụkwọ n'ụwa na otu n'etiti ndị isi ụmụ akwụkwọ ọrụ ugbo. IAAS na-achịkọta ụmụ akwụkwọ naamụ, na-maamụ ọ bụ na-eme ndị nwere ugbo na mpaghara ndị na-egosi ya dị ka nri gburugburu ebe obibi, nri nri, ihe owuwu ala wdg. A na-agbasa kọmitii ya na dị na mba 50 n'ụwa niile.

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

Ebumnuche nke IAAS bụ ịkwalite mgbanwe nke ihe ọmụma, ozi, na echiche n'etiti ụmụ akwụkwọ, na imeziwanye nghọta n'etiti obodo na omenala. Iji mee nke a, ọ na-ahazi ihe omume dị ka nzukọ ọmụmụ, ogige ọrụ, nzukọ mba ụwa, izu mgbanwe, mmemme mgbanwe mba ụwa, obere ọrụ mmepe.

Kwa afọ na July, otu mba na-ahazi Kwa Afọ Congress, nke mejupụtara sessions nke General Assembly na a nzukọ ọmụmụ. N'oge Mgbakọ Ozuruọnụ, a na-atụle mkpebi niile metụtara otu n'oge ndị otu na-arụ ọrụ ma mechaa mee ntuli aka. Ọzọkwa, ndị sonyere na-enwe ohere nke inwe otu mba ụwa ka ha na ụmụ akwụkwọ ibe ha si n'akụkụ ụwa dum kparịta ụka na forums gbasara okwu ọkụ (ọrụ ugbo). Ọmụmụ ihe a na-ekwukarị gbasara otu isiokwu (ọrụ ugbo) ma na-agụnye njem nlegharị anya, nleta, nkuzi, mmemme mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na njem nlegharị anya na mpaghara na mba a na-ahazi.

Ịdu[dezie | dezie ebe o si]

Isi ihe nke IAAS bụ National Committees (NC) na Local Committees, otu, na njikọ nke ụmụ akwụkwọ na mahadum niile n'ụwa na-arụ ọrụ maka njikọ ahụ. Ha na-ahazi ma na-arụ ọrụ dịka Seminars, Working Camps, Village Concept Projects.

Nzukọ izugbe (GA) bụ ikike ọchịchị kacha elu nke otu. Ọ na-agbakọta otu ugboro n'afọ n'oge Mgbakọ Kwa Afọ ma mejupụtara ndị nnọchiteanya sitere na mba ndị otu niile, nke ndị kọmitii mba họpụtara (a). A na-eme mkpebi site na ịtụ vootu, ebe obodo nke ọ bụla nwere otu votu.

Ọnọdụ ndị dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye isi ala

Ọrụ onye isi ala bụ ịnọchite anya Association na ndị mmekọ ya n'èzí na iji hụ na EB dum na-arụ ọrụ nke ọma.

  • Osote Onye isi oche nke ego

VP nke ego na-elekọta ego, itinye akwụkwọ enyemaka na idebe akwụkwọ.

  • Osote Onye isi oche nke nkwukọrịta

Onye na-ahụ maka nkwurịta okwu na-anọgide na-akpọtụrụ ndị otu ma na-elekọta okwu nkwurịta Okwu n'ime njikọ ahụ.

  • Osote Onye isi oche nke Mmekọrịta Mba Ọzọ

VP nke Finance na VP nke External Relations na-arụkọ ọrụ ọnụ.

  • Onye isi oche nke Exchange

Onye isi oche nke Exchange bụ onye na-ahụ maka nhazi nke IAAS Exchange Program. Kemgbe afọ 2006, Exchange Quality Board na-enyere aka n'ọrụ nke imeziwanye ọrụ a dị mkpa.

Ndị otu[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ndị otu IAAS ugbu a na mba ndị a: Argentina, Austria, Bangladesh, Belgium, Benin, Bulgaria, Chile, China, Costa Rica, Cote d'Ivoire, Croatia, DRC, Ecuador, Finland France, Germany, Ghana, Greece, Guatemala, Indonesia, Italy, Indonesia, Japan, Kenya, Liberia, Mali, Mexico, Montenegro, Morocco, Nepal, Netherlands, Niger, Nigeria, Peru, Poland, Portugal, Russia, Rwanda, Serbia, Slovenia, South Africa, Spain, Sri Lanka, Sweden, Switzerland, Taiwan, Togo, Tunisia, Uganda, Ukraine, Uruguay, United States, India, Zimbabwe na Panama.

Òtù ndị mmekọ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị mmekọ ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

  • Kọmitii Interfaculty Agraria (ICA), Onye mmekọ
  • Nlekọta Nri na Ọrụ Ugbo (FAO), Ọnọdụ Njikọ[1]
  • UNESCO, Ọnọdụ ndụmọdụ[2]
  • United Nations Environment Programme (UNEP), Ọnọdụ Ọrụ

Ndị mmekọ nzukọ ụmụ akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

N'ime usoro nke Forum Informal of International Student Organisations (IFISO), IAAS na-arụkọ ọrụ na òtù ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ n'ọhịa mmepe ọrụ, ịnakọta ego, na atụmatụ atụmatụ.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

E guzobere IAAS n'ime afọ iri nke mba dị iche iche n'ụwa ka nọ na-agbake site n'oké mbibi na nhụjuanya sitere n'Agha Ụwa nke Abụọ. Agbanyeghị, ndị na-eto eto kwalitere olile anya maka ọganihu, udo na nkwụsi ike. Ụmụ akwụkwọ nọ na ngalaba ọrụ ugbo kpebiri ịbịakọta ọnụ ma mepụta usoro ụmụ akwụkwọ mba ụwa ọhụrụ site n'ịmepụta IAAS ihe karịrị ọkara narị afọ gara aga 1957 na Tunis, n'otu afọ ahụ abanyela na Treaty nke Rome iji guzobe European Community.

N'ime afọ iri a, ụmụ akwụkwọ sitere na ngalaba niile malitere ịnakwere ọrụ ha dị ka ndị ọrụ mgbanwe n'ime ọha mmadụ wee kpebie ịbịakọta ọnụ iji kesaa ụkpụrụ. Ha ghọtara na ọ bụ nanị site n’ịkekọrịta ụdị dịgasị iche iche, ha pụrụ n’ezie imekọ ihe ọnụ iji wuo ụwa ka mma, ụwa nke dị n’udo, nkwekọ, na nnwere onwe. Ya mere AIESEC, IAESTE, IFMSA, IVSA na IAAS ka emebere n'ihe na-erughị otu afọ.

Mmalite mbụ[dezie | dezie ebe o si]

  • 1954 International Union of Students na Romania Union zigara akwụkwọ ịkpọ òkù nye ụmụ akwụkwọ na ọrụ ugbo n'ụwa niile maka nzukọ na Bucharest. Ọ bụ mgbalị mbụ a maara maka imekọ ihe ọnụ mba ụwa n'etiti ụmụ akwụkwọ n'ọrụ ugbo.
  • 1956 Na Paris, e mere otu izu mba ụwa nke ọmụmụ banyere ọrụ ugbo. Ụmụ akwụkwọ kpebiri na UGET, otu ụmụ akwụkwọ Tunis, ga-ahazi nzukọ ọmụmụ ihe mba ụwa gbasara ọrụ ugbo n'oge ọkọchị 1957. N'otu afọ ahụ, e mere nzukọ ọmụmụ ihe mba ụwa maka ụmụ akwụkwọ ọrụ ugbo na Norway.

Afọ e guzobere ya[dezie | dezie ebe o si]

1957 bụ ezigbo mmalite nke IAAS, nke a na-akpọ AIEA (Association Internationale des Etudiants en Agriculture) ma nwee French dị ka asụsụ ọrụ.

N'adabereghị na mkpebi ndị e mere n'oge nzukọ mba ụwa na Paris, ụmụ akwụkwọ na-ahụ maka ụmụ akwụkwọ si Netherlands (NSR) na-ezubekwa ịhazi nzukọ ọmụmụ ihe mba ụwa na ọrụ ugbo site na 22 ruo 29 June 1957. Around December 1956, NSR (Netherlands) na UGET (Tunis). matara maka atụmatụ ibe ya nke a kpatara esemokwu. UGET enweghị mmasị n'echiche nke inwe nzukọ ọmụmụ mba ụwa abụọ dị nso na ibe ha. Otú ọ dị, ọtụtụ mkparịta ụka nlezianya na diplomatic kwa mail, na nzukọ na Leiden (Netherland) na 15-16 March 1957, rụpụtara na imekọ ihe ọnụ na ọbụbụenyi siri ike n'etiti Tahar Belkhodja (onye isi oche UGET) na R. van den Berg (onye isi oche nke UGET). NSR). Ndị NSR kpebiri ịkagbu nzuko ya na Wageningen maka nke dị na Tunis na imekọ ihe ọnụ na UGET. O yiri ka ọ bụ naanị akụkọ ifo, mana enwere ihe mere ị ga-eji kwenye na mmekorita a n'etiti Netherlands na Tunisia dị oké mkpa maka ịga n'ihu nke IAAS na afọ mbụ. Mgbe ndị Dutch kagburu nzukọ ọmụmụ ihe ha, ha gwara ndị niile sonyere ka ha bịa nzukọ ọmụmụ ihe na Tunis kama. Ọmụmụ ihe a tụgharịrị bụrụ ntọala World Congress nke IAAS na Germany, Finland, Netherlands, Norway, Romania, Switzerland, Czechoslovakia na n'ezie Tunisia bụ mba ndị sonyere. Mba ole na ole ndị ọzọ gara ọgbakọ ahụ dị ka ndị na-ekiri ihe nkiri. Mazị Tahar Belkhodge (Tunisia) ka a họpụtara dị ka Onye isi ala na Mazị Fehr (France) ka a họpụtara dịka odeakwụkwọ ukwu.

Ọzọkwa, ụmụ akwụkwọ Dutch dị njikere ịhazi nzukọ ọmụmụ ihe na Netherlands na 1958, nke ghọrọ nnọkọ nke abụọ nke IAAS.

Usoro iheomume nke World Congress kwa afọ[dezie | dezie ebe o si]

  • 1957 Nzukọ Mba Nile Mbụ na Tunis (Tunisia), ntọala nke IAAS (mgbe ahụ AIEA) site na Germany, Finland, Netherlands, Norway, Romania, Switzerland, Czechoslovakia na Tunisia
  • 1958 Nzukọ nke abụọ na Wageningen (The Netherlands), Nke mbụ iji kwuo maka mmemme mgbanwe.

Ndị otu ọhụrụ: Belgium, Denmark, France na Sweden

  • 1959 Nzukọ nke atọ na Vollebek (Norway)
  • 1960 Nzukọ nke anọ na Rehovot (Izrel); Isiokwu: Ọrụ ugbo siri ike
  • 1961 Nzukọ nke ise na Bern (Switzerland)

Mba ndị ọhụrụ so na ya: Austria, Great Britain, Nigeria, Portugal

  • 1962 Nzukọ nke isii na Uppsala (Sweden); Isiokwu: Ọrụ ugbo na imekọ ihe ọnụ

Mba ọhụrụ so na ya: Yugoslavia

Ihe omume pụrụ iche: Kọmitii Nchịkwa nke njikọ ahụ nke onye isi oche, osote onye isi oche na odeakwụkwọ ukwu guzobere, na-arụ ọrụ n'isi ụlọ ọrụ dị na Leuven (Belgium), yana Kọmitii nchịkwa nke ndị otu anọ na ndị nnọchi anya mba a họpụtara

  • 1963 Nzukọ nke asaa na Brussels (Belgium); Isiokwu: Ọrụ ugbo nke Belgium

Mba ndị ọhụrụ so na ya: Ịtali na Spain

Ihe omume pụrụ iche: mbipụta mbụ nke JOINT, magazin IAAS nke odeakwụkwọ ukwu na bọọdụ dezigharịrị; mbipụta ole na ole kwa afọ

  • 1964 8th Congress na Ịtali; emeghị ya n'ihi ihe isi ike na Italian Student Union
  • 1965 Nzukọ nke itoolu na Leeds (England)
  • 1966 Nzukọ nke iri na Vienna (Austria); Isiokwu: Ọrụ ugbo nke Austria
  • 1967 Nzukọ nke iri na otu na Rehovot (Izrel); Isiokwu: Ọrụ ugbo na Israel
  • 1968 Nzukọ nke iri na abụọ na Helsinki (Finland); Isiokwu: Ọrụ ugbo na Ọhịa na imekọ ihe ọnụ na Finland
  • 1969 Nzukọ nke iri na atọ na Zurich (Switzerland); Isiokwu: Nsogbu Pụrụ Iche na Ọrụ Ugbo Switzerland

Ihe omume pụrụ iche: oge mbụ a na-enwe Nzukọ Nlekọta na ọkara oge na Wageningen

  • 1970 14th Congress na Denmark; Isiokwu: Nsogbu Mmetọ
  • 1971 Nzukọ nke iri na ise na Stuttgart na Kiel (Germany); Isiokwu: Agụmakwụkwọ dị elu na Ọrụ Ugbo
  • 1972 16th Congress Oxford (Great Britain); Isiokwu: Ọrụ na-agbanwe agbanwe nke Ọrụ Ugbo na mba ndị mepere emepe
  • 1973 Nzukọ nke iri na asaa na Ghent (Belgium); Isiokwu: Akụkụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke ọrụ ugbo
  • 1974 18th Congress na Uppsala (Sweden); Isiokwu: Enweghị ọrụ - Ihe ịma aka maka mmepe ime obodo
  • 1975 19th Congress na Langnau (Switzerland); Isiokwu: Langnau na Emmental Switzerland
  • 1976 Nzukọ nke iri abụọ na Rehovot (Izrel); Isiokwu: Ọrụ ugbo n'ọzara

Ihe omume pụrụ iche: E guzobere ego mmepe iji nyere ndị otu aka na ohere ole na ole ịga nzukọ anyị, na mbụ site na nkwado nke FAO

  • 1977 Nzukọ nke iri abụọ na otu na Norway; Isiokwu: Ọrụ ugbo na mmetọ
  • 1978 Nzukọ nke iri abụọ na abụọ na Helsinki (Finland); Isiokwu: Ọrụ na-agbanwe agbanwe nke ndị bi n'ime ime obodo
  • 1979 23rd Congress na Nairobi (Kenya); Isiokwu: Ọrụ nke Ụlọ Ọrụ Ọrụ Ugbo na ime mgbanwe agụmakwụkwọ maka Mmepe Ime Obodo
  • 1980 24th Congress na Galicia (Spain); Isiokwu: Mgbasawanye na Ọzụzụ Agrarian na Mmepe Ime Obodo

Mba ndị ọhụrụ so na ya: Liberia

  • 1981 Nzukọ nke iri abụọ na ise na Warsaw (Poland); Isiokwu: Ọrụ ugbo na mmepụta nri Taa na echi

Mba ọhụrụ so na ya: Zambia

  • 1982 26th Congress na Copenhagen (Denmark); Isiokwu: Ọrụ ugbo dị ka ụzọ ndụ
  • 1983 27th Congress na Netherlands, Belgium na Luxembourg; Isiokwu: Ịkwalite Ọrụ Ugbo na-ezute Ọrụ Mba na nke Mba
  • 1984 28th Congress na Wageningen (The Netherlands); Isiokwu: Wageningen, a International Centre of Agricultural Research and Education

Ndị otu ọhụrụ: Ghana na Tanzania

  • 1985 29th Congress na Austria na Switzerland; Isiokwu: Ọrụ ugbo na mba abụọ Alpine na mmekọrịta mba ụwa ha

Mba ọhụrụ so na ya: Ijipt

  • 1986 Congress na Egypt; Egypt kagburu ya
  • 1987 Nzukọ nke iri atọ na Lille (France); Isiokwu: Ọrụ ugbo nke France

Ihe omume pụrụ iche: Oge mbụ iji kwuo maka nguzobe nke ìgwè ọrụ na-adịgide adịgide

  • 1988 Nzukọ nke 31 na Perugia (Ịtali); Isiokwu: Ọrụ ugbo Mediterenian: Mpaghara ndị dịpụrụ adịpụ, Mmepụta Ọdịdị na Mgbanwe ya

Onye òtù ọhụrụ: Benin

  • 1989 Nzukọ nke iri atọ na abụọ na Nairobi (Kenya); Isiokwu: Ọrụ ugbo, mmepụta na atụmanya ọdịnihu ya na mba ndị na-emepe emepe

Onye òtù ọhụrụ: Thailand

  • 1990 Nzukọ nke iri atọ na atọ na Gödöllő, Hungary; Isiokwu: Cooperatives nwere ọdịnihu

Ihe omume pụrụ iche: WOCAs e mepụtara dị ka Ogige Ọrụ na-achọ ijikọ akụkụ echiche nke agụmakwụkwọ anyị na ahụmịhe bara uru.

  • 1991* Nzukọ nke 34 na Thailand; Isiokwu: Usoro Ọrụ Ugbo nke South Asia: nsogbu ya na atụmanya ọdịnihu

Onye otu ọhụrụ: Indonesia (Candidate Member). Ihe omume pụrụ iche: WOCAs mbụ mere na Hungary na Portugal

  • 1992 35th Congress na Belgium. Seminar na Belgium na Netherlands.

Onye òtù ọhụrụ: Indonesia (Onye òtù zuru ezu)

  • 1993 Nzukọ nke 36 na Brazil
  • 1994 Nzukọ nke iri atọ na asaa na Slovenia na Switzerland; Isiokwu: Ihe ịma aka nke Ógbè Marginal

Ndị otu ọhụrụ: Guatemala, Armenia, Latvia, Croatia, Sri Lanka

  • 1995 Nzukọ nke 38 na Denmark; Isiokwu: Cooperatives in Agriculture-The Danish Way

Ndị otu ọhụrụ: Angola na Sierra Leone (Ndị otu)

  • 1996 Nzukọ nke iri atọ na itoolu na Indonesia; Isiokwu: Ọrụ ugbo na-ekpo ọkụ n'ahịa ụwa
  • 1997 Nzukọ nke iri anọ na Croatia; Isiokwu: Nchebe Nri

Ndị otu ọhụrụ: Uruguay, Benin, United States, Ukraine, Belarus (ndị otu), Bulgaria, Paraguay, Yugoslavia (ndị so na ya)

  • 1998 Nzukọ nke iri anọ na otu na Togo; Isiokwu: Ihe ọkụkụ ego na ọrụ ugbo

Ndị otu ọhụrụ: Zimbabwe, Senegal (ndị otu), Benin, Liberia, Mexico, Zambia (ndị òtù zuru ezu)

  • 1999 Nzukọ nke 42 na Norway na Sweden; Isiokwu: Nri na Ahụike

Ndị otu ọhụrụ: Belarus, Zimbabwe, Senegal (ndị otu zuru ezu)

  • 2000 43rd Congress na Mexico; Isiokwu: Nsogbu Mmiri
  • 2001 44th Congress na Portugal; Isiokwu: Mmepe Na-adịgide adịgide

Ndị otu ọhụrụ: Russia, Algeria, South Africa, Sri Lanka (Ndị otu)

  • 2002 45th congress na Indonesia; Isiokwu: Agribusiness ugbu a na mgbe ahụ
  • 2003 46th Congress na Belgium; Isiokwu: Food Quality, a Challenge for North and South, na mmekorita ya na FAO
  • 2004 47th Congress na Croatia na Italy; Isiokwu: Ọdịbendị, Omenala na Nri Dị Mma: Njem Site na Ọrụ Ugbo Mediterenian, na mmekorita ya na FAO [1]
  • 2005 48th Congress na Togo na Ghana; Isiokwu: Ịlụso agụụ ọgụ na mba ndị na-emepe emepe: ọrụ nke Nnyocha Ọrụ Ugbo
  • 2006 49th Congress na Malaysia (nke IAAS Denmark haziri); Isiokwu: Mmepe Na-adịgide adịgide - Nchebe Gburugburu Ebe Obibi na Mgbanwe Ọrụ Ugbo
  • 2007 50th Congress na Germany na Switzerland; Isiokwu: Nri Quality na Nchebe Nri - ihe ịma aka bụ nke anyị!
  • 2008 51st Congress na Belarus; Isiokwu: Njem ime obodo dị ka ihe ngwọta maka ọrụ, mmepe mpaghara na gburugburu ebe obibi: ụkpụrụ maka omume
  • 2009 52nd Congress na Mexico; Isiokwu: Biodiversity ugbu a, Nri maka echi
  • 2010 53rd Congress na Indonesia; Isiokwu: "Ike nke ihe onwunwe mpaghara iji kwado nri, ike na azụmahịa: nchekwa nri, ihe onwunwa na-agbanwe agbanwe, azụmahịa n'efu"
  • 2011 54th Congress na Macedonia; Isiokwu: "Nkọwa nri"
  • 2012 55th Congress na Belgium na Germany; Isiokwu: "Ido ihu n'ọdịnihu! Ọrụ ugbo site n'echiche dị iche"
  • 2013 56th Congress na Chile; Isiokwu: "Nrụpụta Nri maka Ụwa"
  • 2014 57th Congress na United States; Isiokwu: "Ọrụ maka Ọdịnihu"
  • 2015 58th Congress na Netherlands, Belgium, Switzerland na Italy; Isiokwu: "Olee otu esi enye ụwa nri?"
  • 2016 59th Congress na Indonesia; Isiokwu: "Kụọ ọdịnihu gị"
  • 2017 60th Congress na Mexico; Isiokwu: "Mexico 360"
  • 2018 61st Congress na Croatia (Zagreb, Istria na Dalmatia); Isiokwu: "Croatia, Akụkọ nke Ala na Mmiri"
  • 2019 62nd Congress na Côte d'Ivoire; Isiokwu: "Flying towards Agricultural Transformation"
  • 2020 63rd Congress ONLINE; Isiokwu: "Ịgbanwe n'oge nsogbu: Ịkwado obodo IAAS anyị"
  • 2021 64th Congress Hybrid na Turkey; Isiokwu: "Site n'ala ruo na Spoon"
  • 2022 65th Congress na Morocco; Isiokwu: "Ọdịda Mmiri na mmetụta ya na Nchebe Nri"

Ndị isi ụlọ ọrụ ndị gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Executive Board nke 2021/22[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye isi oche: Festus Septian Yosafat
  • Onye isi oche nke ego: Abdullah Al Maruf
  • Onye isi oche nke Mmekọrịta Mba Ọzọ: Thomas Westhof
  • Osote Onye isi oche nke nkwukọrịta: Eurike Junisa
  • Onye isi oche nke Exchange: Andrea Calderon

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]