Lindiwe Mabuza

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Lindiwe Mabuza
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya13 Ọgọọst 1938 Dezie
Ebe ọmụmụNewcastle Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya6 Disemba 2021 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Zulu Dezie
Ọrụ ọ na-arụinstructor, university teacher, diplomat, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Onye ntaakụkọ Dezie
Ọkwá o jiambassador of South Africa to Germany Dezie
ebe agụmakwụkwọStanford University, University of Minnesota Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịAfrican National Congress Dezie

Lindiwe Mabuza (13 Ọgọst 1938 - 6 Disemba 2021) bụ onye ndọrọ ọchịchị South Africa, onye ndọrọ ọchịchị, onye na-ede uri, agụmakwụkwọ, onye nta akụkọ, na onye na-akwado ọdịbendị. [1] Ọ bụ onye na-emegide ịkpa ókè agbụrụ nke gara n'ihu na-ejere obodo ya ozi dịka onye so na ndị omeiwu mbụ a họpụtara n'ọchịchị onye kwuo uche ya nke South Africa. Ọ gara n'ihu ịrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya mba ụwa. O jere ozi na Board ndụmọdụ ndị okenye nke ntọala ifa Lethu nke na-eweghachite ihe osise South Africa. Ọ bụ onye na-akwado mkpa Dramatic, ọrụ ebere sitere na United Kingdom na-akwalite nka okike maka ụmụaka, bụrụkwa onye otu Council ndụmọdụ nke ntọala Thabo Mbeki. Ọ jere ozi dịka onye isi oche nke Nelson Mandela Children's Fund UK .

Ndụ mmalite na ọrụ ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mabuza na Newcastle, KwaZulu-Natal, na South Africa. Ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị na St Louis Betrand Ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Newcastle. Ọ gara n'ihu ịga kọleji Roma dị na Lesotho wee nweta nzere bachelọ nke Arts . N'ihi mgba ọ na-agba iji nweta ọrụ na ịkpa ókè agbụrụ South Africa, Mabuza kwagara Swaziland wee ghọọ onye nkuzi Bekee na Zulu . [2] N'afọ 1964 ọ kwagara United States wee debanye aha na mahadum Stanford ebe ọ gụchara nzere masta na bekee. Ọ gara n'ihu nweta akara ugo mmụta nna ukwu ya nke abụọ na akụkọ ihe mere eme na Ọmụmụ America na Mahadum Minnesota . N'afọ 1968 ọ ghọrọ onye nkuzi na Ngalaba Sociology na Mahadum Minnesota. N'afọ 1969 ọ sonyeere Mahadum Ohio dị ka onye enyemaka prọfesọ nke akwụkwọ na akụkọ ihe mere eme. [3] Mgbe e mesịrị na 1993 ọ nwetara diplọma na diplomacy na Kuala Lumpur, Malaysia. Ahụmahụ onwe ya banyere ikewapụ agbụrụ na South Africa, nke mere ka ọ hapụ South Africa, na ikpughe ya na ọnọdụ nke ndị Africa America na Civil Rights Movement kpaliri Mabuza ịbanye na mgba maka mgbapụta nke ndị ya na South Africa na Africa dị ka. otu dum. N'afọ 1975 ọ sonyeere African National Congress (ANC) wee kwaga Lusaka na Zambia. N'afọ 1977 ọ ghọrọ Editor nke Voice of Women, akwụkwọ akụkọ nwanyị maka ụmụ nwanyị na ANC. Ọ bụkwa onye nta akụkọ redio na onye mgbasa ozi na Radio Freedom, bụ ụlọ ọrụ redio ANC, na-esi na Zambia na-agbasa ruo ọtụtụ mba Africa. Ọ bụkwa onye isi oche kọmitii omenala ANC. [4]

N'afọ 1979 onye isi ANC mgbe ahụ Oliver Reginald Tambo kenyere Mabuza ka ọ mepee ụlọ ọrụ ANC na Scandinavia wee bụrụ onye nnọchi anya ANC na mba Scandinavian, bi na Stockholm, Sweden. Tambo gosipụtara n'okwu ya na ngalaba ụmụ nwanyị ANC n'afọ na Angola na "Comrade Lindiwe Mabuza kwara ákwá na akwa wee daa n'elu onwe ya mgbe ọ matara na a họpụtara ya onye isi oche ANC na mba Scandinavian. Ma, n'ileba anya na ndekọ ahụ, mmadụ ọ bụla nwere ike ime nke ọma?" [5] N'oge ọ nọ na Sweden, ọ chịkọtara nkwado maka ANC ma wepụta ego maka ọrụ ANC n'ofe ụwa, karịsịa maka ndị South Africa a chụpụrụ na Zambia. Ọ durukwa mkpọsa ma na-agba mbọ maka ikewapụ South Africa site na mmachibido ahia ahia na nchụpụ. O mebere mmekọrịta siri ike na ndị Scandinavian ma dị nso na Prime Minister nke Sweden, Olof Palme, bụ onye bụ isi na-akwado ANC na iguzogide ọchịchị apartheid. [6] Ọ ghọwo nnukwu ike megide ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ na na Mọnde, 8 Septemba 1986, a tụrụ bọmbụ n'ụlọ ọrụ ANC nwere olileanya igbu ya na imebi ọrụ ọ na-arụ. [7] Ka ọ na-erule oge Mabuza hapụrụ Scandinavia, ọ na-enwe ihe ịga nke ọma nke na ụlọ ọrụ mba ụwa nke ANC bụ́ nke o jisiri ike amụbawo gụnyere Finland, Denmark, na Norway. [8]

N'afọ 1986, e bufere Mabuza site na Sweden gaa United States ebe ọ jere ozi dịka onye isi nnọchi anya ANC. [8] Site n'enyemaka nke ndị Swedes, Mabuza jisiri ike mepee ma rụọ ọrụ ụlọ ọrụ dabere na Washington, DC . Ọ bịarutere Amerịka obere oge ka gọọmentị Amerịka machibidoro Apartheid South Africa iwu. [9] Ọ gara n'ihu na-abanye n'ụlọ nzukọ na-arụ ọrụ na ọtụtụ ndị ọrụ America dị ka Jesse Jackson, Harry Belafonte, Jane Fonda na ọtụtụ ndị ọzọ. [10] [11] O nyere aka n'ọtụtụ mwepu, ngagharị iwe na mbọ ndị ọzọ iji mebie ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ. Mgbalị ya, site n'enyemaka nke òtù ndị ọzọ na kọleji America n'ofe America, dugara na Coca-Cola na ọtụtụ ụlọ ọrụ ndị ọzọ na-ewepụ ego ha na South Africa. [12] Mgbe e mesịrị, mgbe a tọhapụrụ ndị mkpọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị si Robben Island, gụnyere Nelson Mandela, Mabuza bụ isi n'ịhazi nleta mbụ Mandela na Amerika mgbe a tọhapụrụ ya. [13]

Na onye kwuo uche ya South Africa[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ezie na Lindiwe Mabuza nọrọla ọtụtụ afọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, a họpụtara ya na nzuko omeiwu mbụ onye kwuo uche nke South Africa na-eje ozi n'okpuru Onyeisi Mandela. Ọchịchọ ya ka bụ diplomacy na otu ya, ugbu a ọchịchị ọhụrụ ANC, maara nke a. A họpụtara ya onye nnọchi anya South Africa na Germany na 1995. [8] Ọ bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị a ma ama na Jamanị n'ihi mbọ ya na-agba n'ihe ndị ruuru mmadụ. E mere oriri na nkwari maka nsọpụrụ ya iji bịanye aka na Goldenes Buch [ de ] na Bremen City Hall, [14] nsọpụrụ edoro naanị maka ndị isi ala. O sokwara onye isi ọchịchị German Helmut Kohl na nleta azụmahịa buru ibu na South Africa. [15] N'afọ 1999, ọ ghọrọ South Africa High Commissioner na Malaysia na Brunei na Philippines. N'afọ 2001, ọ weghaara Cheryl Carolus dị ka onye isi South Africa High Commissioner na United Kingdom na Republic of Ireland, [16] ozi o jidere ruo afọ 2009. [17] [18] N'ịkwado nkwa ya n'ịkwado njikọ dị n'etiti UK na South Africa, ọ natara "Diplomat of the year from Africa award" site na akwụkwọ akụkọ Diplomat n'afọ 2009. [19]

Mabuza nwụrụ na 6 Disemba 2021, mgbe ọ dị afọ iri asatọ na atọ, [1] na-arịa ọrịa kansa. [20]

Abụ na odide[dezie | dezie ebe o si]

Mabuza malitere ide abụ mgbe ọ tinyere aka na "The Way Project" na United States na-agbalị ịmepụta mmemme nke nwere ike isi na ya ahapụ ụmụaka n'okporo ámá. Mgbe ọ bịarutere Zambia, ọ chọpụtara n'oge na-adịghị anya na ụmụ nwanyị ANC enweghị olu, ya mere ọ depụtara akwụkwọ uri ụmụ nwanyị ANC akpọrọ Malibongwe! Ụmụ nwanyị ANC: Abụ bụ ngwa agha ha na 1978. Nhọrọ nke uri ya pụtakwara na Anta Sudan Katara Mberi na Cosmo Pieterse 's anthology Speak Easy, Speak Free (1977) na uri ya gụnyere na Barry Feinberg's anthology Poets to the People: South African Freedom Poem (1980) na na Heinemann Akwụkwọ uri ụmụ nwanyị Africa (1995). [21]

Nchịkọta nke ya bụ Akwụkwọ ozi Letta, 1991, nke ọ kpọrọ aha mgbe enyi ya hụrụ n'anya bụ onye na-agụ egwú Letta Mbulu, [22] Voices That Lead: Poems 1976-1996, [23] Akpụkpọ ụkwụ na mkpịsị aka, nke e bipụtara na 2008, [24] na Iji Sweden sitere na ANC, nke e bipụtara n'afọ 1987. [25]

N'afọ 2007, o bipụtara akwụkwọ ụmụaka akpọrọ South African Animals nwere ihe atụ nke Alan Baker. [26]

Mabuza mekwara (ya na Pallo Jordan ) akwụkwọ Oliver Tambo Cheta, iji sọpụrụ onye ndụmọdụ ya na enyi ya Oliver Tambo . [27] [28] Akwụkwọ a bụ nchịkọta edemede nke ndị enyi Tambo na ndị ibe ya. O chekwara echiche iji chịkọta nchịkọta edemede na onye isi ala South Africa mbụ Thabo Mbeki, echiche na-eduga na onye na-ere ahịa kacha mma aha ya bụ Thabo Mbeki m maara . [20] N'ịbụ onye sitere n'ike mmụọ nsọ nke narị ncheta ọmụmụ Tambo, o deziri olu Mkparịta ụka na Uncle OR Tambo: Ncheta nwata na Mpụga, akwụkwọ ozi nke ndị edemede bụ ụmụaka n'oge Tambo bụ onyeisi oche nke ANC. [29]

Ihe nrite na nkwanye ugwu ya[dezie | dezie ebe o si]

  • Enyere ya nzere Doctor of Philosophy (Honoris Causa) na 1993 site na Mahadum Durban-Westville dị na South Africa. [30]
  • N'afọ 1997, na Mahadum New York, e nyere ya onyinye Yari Yari maka ntinye aka na ikike mmadụ na akwụkwọ. [31]
  • N'afọ 2003, ọ nwetara akara ugo mmụta nsọpụrụ na Mahadum Edinburgh dị na Scotland . [32]
  • N'afọ 2003, mgbe ọ na-eje ozi dị ka onye isi South Africa High Commissioner na United Kingdom na Republic of Ireland, Magazine Diplomat kpọrọ ya dị ka Diplomat nke Afọ. [33]
  • N'afọ 2014, Onye isi ala Jacob Zuma nyere South Africa ihe ịchọ mma kachasị elu, National Order of Ikhamanga, maka ntinye aka ya na ikpochapụ usoro ịkpa ókè agbụrụ site na nka. [34]
  • N'afọ 2017, Mabuza nwetara ihe nrite mmeri nke ndụ maka ịkwado nka nka. Ndi Arts and Culture Trust nke South Africa nyere ya ihe nrite a. [11]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • (Editor) Malibongwe! Ụmụ nwanyị ANC: Abụ bụ ngwa agha ha, 1978
  • Ruo Sweden site na ANC (abụ), 1987
  • Akwụkwọ ozi nye Letta, Ndị mbipụta Skotaville, 1991
  • Olu ndị na-edu: Abụ 1976–1996, Vivlia, 1998, 
  • Africa Maka M, Hammer, 1999, 
  • Anụmanụ South Africa (maka ụmụaka), nke Alan Baker gosipụtara, 2007
  • Mpịakọta ukwu na mkpịsị aka, Picador Africa, 2008 
  • (Editor) Mkparịta ụka ya na nwanne nna ma ọ bụ Tambo: Ncheta nwata na Mpụga, 2018

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 "Poet and freedom fighter Lindiwe Mabuza passes away", The Citizen, 7 December 2021. Retrieved on 7 December 2021.
  2. Nolundi (2 February 2017). Biography of Lindiwe Mabuza by Kayla Johansen. www.sahistory.org.za. Retrieved on 6 April 2017.
  3. Refugees. "Mabuza, Lindiwe", UNHCR. Retrieved on 6 April 2017. (in en)
  4. Mabuza, Lindiwe 1938– – Dictionary definition of Mabuza, Lindiwe 1938– | Encyclopedia.com: FREE online dictionary (en). www.encyclopedia.com. Retrieved on 6 April 2017.
  5. Anonymous (4 April 2011). His Life and Legacy – Oliver Tambo. www.sahistory.org.za. Retrieved on 6 April 2017.
  6. Sellström (1999). Liberation in Southern Africa – regional and Swedish voices: interviews from Angola, Mozambique, Namibia, South Africa, Zimbabwe, the frontline and Sweden. Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet, 134–142. ISBN 91-7106-5008. 
  7. Anonymous (16 March 2011). Diplomatic office of the ANC in Stockholm is bombed. www.sahistory.org.za. Retrieved on 6 April 2017.
  8. 8.0 8.1 8.2 Ntombi Nkosi. "Tributes pour in for late former ambassador Lindiwe Mabuza", Independent Online, 7 December 2021. Retrieved on 7 December 2021.
  9. Sanctions against South Africa (1986). Mission for Establishment of Human Rights. Retrieved on 7 December 2021.
  10. "Reverend Jessie Jackson pays tribute to Madikizela-Mandela", SABC News. Retrieved on 7 December 2021.
  11. 11.0 11.1 "Lindiwe Mabuza, a life of cultural activism", Creative Feel. Retrieved on 7 December 2021.
  12. Mabuza, Lindiwe 1938– – Dictionary definition of Mabuza, Lindiwe 1938– | Encyclopedia.com: FREE online dictionary (en). www.encyclopedia.com. Retrieved on 6 April 2017.
  13. Sylvia I. B. Hill. "Nelson Mandela's Visit to the United States and Washington, D.C. (1990)", Black Power Chronicles. Retrieved on 7 December 2021.
  14. Einträge in das Goldene Buch von 1995 (de). Bremen City Hall. Retrieved on 8 December 2021.
  15. Massaquoi (1996). "Lindiwe Mabuza South Africa's First Black Ambassador to Germany". Ebony Magazine: 53–58. 
  16. Cornish. "Carolus to come home early for top post", Independent Online, 14 July 2001.
  17. Wadsworth (27 April 2009). SA Ambassador: 'You once wanted to tear down these walls'. The-Latest.com. Retrieved on 28 December 2021.
  18. "Tambo Lenyoka : Lindiwe Mabuza", Polity. Retrieved on 7 December 2021.
  19. South Africa: High Commissioner Wins Award. AllAfrica (29 April 2009). Retrieved on 29 December 2021.
  20. 20.0 20.1 Thabo Mbeki Foundation. "Lindiwe Mabuza: A self-effacing, guileless, and humane person who served South Africa and its people with distinction", Daily Maverick, 7 December 2021. Retrieved on 8 December 2021.
  21. Chipasula (2009). Bending the Bow: An Anthology of African Love Poetry. United States of America: SIU Press, 297. ISBN 978-0-8093-2842-0. 
  22. Mabuza (1991). Letter to Letta. United States: Skotaville Publishers. ISBN 9780947479640. 
  23. Mabuza (1998). Voices that Lead: Poems, 1976–1996. South Africa: Vivlia. ISBN 9781868670697. 
  24. Mabuza (2008). Footprints and fingerprints. South Africa: Picador Africa. ISBN 9781770100787. 
  25. Mabuza (1987). To Sweden from ANC. Sweden: Swedish Social Democratic Party. 
  26. Mabuza (2007). South African Animals. Tamarind. ISBN 9781870516853. 
  27. Marilynn Manuel. "'Loved by people': Tributes pour in for struggle icon Lindiwe Mabuza", The South African via MSN, 7 December 2021. Retrieved on 8 December 2021.
  28. Table of contents for Oliver Tambo remembered. Library of Congress. Retrieved on 8 December 2021.
  29. Makatile. "Book recounts life of humble OR Tambo", The Sunday Independent, 13 May 2018. Retrieved on 8 December 2021.
  30. Lindiwe Mabuza. Oliver & Adelaide Tambo Foundation. Retrieved on 7 December 2021.
  31. (1997) "Yari Yari: Black women writers and the future: An International Conference on Literature by Women of African Descent October 15–18, 1997". The Black Scholar 29 (2/3): 2–6. 
  32. Honorary graduates 2002/03 | The University of Edinburgh (en). www.ed.ac.uk. Retrieved on 6 April 2017.
  33. High Commissioner wins award | SA News (en). www.sanews.gov.za (8 March 2013). Retrieved on 6 April 2017.
  34. Mafika. "South Africa honours its freedom heroes", Brand South Africa, 17 April 2014. Retrieved on 6 April 2017. (in en-US)

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]