Ndubuisi Kanu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ndubuisi Kanu
Military Governor of Imo State
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byAnthony Ochefu
(East Central State)
Succeeded byAdekunle Lawal
Military Governor of Lagos State
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byAdekunle Lawal
Succeeded byEbitu Ukiwe
Personal details
Born3 November 1943
Died13 Jenụwarị 2021(2021-01-13) (aged 77)
Military service
AllegianceÀtụ:NGR
Branch/service Naijiria Navy
Rank Rear Admiral

Ndubuisi Godwin Kanu (3 Nọvemba 1943 - 13 Jenụwarị 2021) bụ onye agha Naijiria na gọvanọ steeti. Na mbido ọrụ ya, ọ lụrụ ọgụ maka Biafran n'Agha Obodo Naijiria ma na July 1975 a họpụtara ya na Kansụl Ndị Agha Kasị Elu nke Murtala Muhammed. Mgbe onye isi ala ndị agha Olusegun Obasanjo batara n'ọchịchị, a họpụtara Kanu dịka gọvanọ ndị agha nke Imo Steeti na Lagos Steeti. Mgbe ọ laghachiri n'ọrụ agha, ọ rụrụ ọrụ na United Nations Interim Force na Lebanọn. Mgbe ọ lara ezumike nká, ọ bụ onye na-akwado ọchịchị onye kwuo uche ya ma kpọọ oku maka ike na mmụba nke gọọmentị etiti.

Mbido ndụ na ọrụ ụgbọ mmiri[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ndubuisi Kanu n'obodo Ovim dị na Isuikwuato, Abia Steeti na 3 Nọvemba 1943.[1][2] Ọ bụ onye Igbo ma gaa ụlọ akwụkwọ praịmarị Methodist na Enugu.[1][3] Ọ sonyeere ndị agha mmiri n'afọ 1962, ọ gara India maka ọzụzụ cadet.[1][3] Ọrụ ụgbọ mmiri ya gụnyere ọkwa na ndị ọrụ, nhazi na ọzụzụ.[3] Kanu lụrụ agha na Agha Obodo Naijiria maka ndị agha Biafra.[1]

N'ọnwa Julaị n'afọ 1975, dị ka onye isi ndị agha, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu ndị Murtala Muhammed na-achị, Kansụl Ndị Agha Kasị Elu.[4] N'okpuru onye isi ala ndị agha Olusegun Obasanjo (onye batara n'ọchịchị na Febụwarị 1976) a họpụtara Kanu dịka gọvanọ ndị agha nke Imo Steeti na Machị 1976.[1] Ọ kpọtara ndị na-eme atụmatụ obodo iji kwadebe atụmatụ maka mmepe nke isi obodo steeti, Owerri, ma wuo okporo ụzọ ọhụrụ na steeti ahụ.[1][5][6] Kanu mụbara ọnụ ọgụgụ nke mpaghara gọọmentị dị na steeti ahụ ruo 21 ma guzobe Imo Broadcasting Service (nke bụ ugbu a Imo Broadcasting Corporation).[1]

Kanu gafere na Lagos Steeti dị ka gọvanọ ndị agha na 1977, na-ejide ọnọdụ ahụ ruo July 1978.[1] O mechara bụrụ Rear Admiral ma rụọ ọrụ na United Nations Interim Force na Lebanọn.[7][1]

Mgbe ọ lara ezumike nká[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe Kanu lara ezumike nká, ọ sonyeere òtù na-akwado ọchịchị onye kwuo uche ya, n'adịghị ka ọtụtụ n'ime ndị ọrụ agha mbụ ya, ma rụọ ọrụ dị mkpa na ọgba aghara maka imelite ntuli aka onye isi ala nke 12 June 1993.[1][8] O guzobere ma bụrụ onye isi oche nke RANGK LTD, onye ndụmọdụ ụgbọ mmiri, bụ onye isi oche oche nke Ohaneze Transition Caretaker Committee (OTC) ma bụrụ onye nduzi nke Fidelity Bank PLC.[3] Kanu ghọrọ onye isi National Democratic Coalition (NADECO) wee bụrụ onyeisi oche nke njikọ ahụ na 2013.[9] N'ọnwa Mee afọ 2008, Kanu kpọrọ oku ka a laghachi na ezigbo gọọmentị etiti na Naịjirịa.[10]

N'ajụjụ ọnụ a gbara ya n'ọnwa Nọvemba afọ 2008, Kanu wakporo ihe ọ kpọrọ unitarism, oke ike nke gọọmentị etiti ma kpọọ maka mkparịta ụka dị mkpa n'etiti mba dị iche iche nke Naịjirịa. O kwuru na esemokwu dị na Niger Delta bụ n'ihi enweghị ike mpaghara.[7] N'ajụjụ ọnụ ọzọ, o gosipụtara ọkwa nke abụọ nke ọchịchị General Ibrahim Babangida dị ka oge ntụgharị gaa n'ịbawanye etiti.[11] Kanu so n'ime ndị isi kwuru okwu na Jenụwarị 2010 na nzukọ Lagos nke Save Nigeria Group na-akpọ ka osote onye isi ala Goodluck Jonathan bụrụ onye isi ala n'oge ọrịa Onye isi ala Umaru Yar'Adua.[12]

Kanu lụrụ di ugboro atọ ma nwee ụmụ iri. Ọ lụrụ Chief Mrs. Gladys Kanu (onye a mụrụ Uzodike) site na 1993 ruo mgbe ọ nwụrụ.[1] Kanu nwụrụ na 13 Jenụwarị 2021 n'ihi nsogbu sitere na nje COVID-19.[13]

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ogige Ntụrụndụ Kanu Ndubuisi, Ikeja

E nyere Kanu nzere doctorate nke nsọpụrụ site na Mahadum Imo State na Mahadim Federal nke Teknụzụ, Owerri.[3] Gọọmentị Lagos Steeti kpọrọ ogige ntụrụndụ "Ndubuisi Kanu Park" iji sọpụrụ ya.[1]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 "Rear Admiral Ndubuisi Kanu life and times", BBC News Pidgin. Retrieved on 16 January 2021.
  2. (1978) Who's who in Nigeria 1978: Biographies of Some Eminent Nigerian Citizens (in en). Daily Times. 
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 Profile: ADMIRAL NDUBUISI GODWIN KANU. Pillars of Community Development (PCD). Archived from the original on 28 May 2017. Retrieved on 12 February 2010.
  4. Max Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966–1976). Algora Publishing. ISBN 978-0-87586-708-3. 
  5. Obinna Nwanze (12 October 2009). Leaders Are Making Things Difficult in Nigeria -Njemanze. Daily Champion. Retrieved on 12 February 2010.
  6. Lt. Commander Godwin Ndubuisi Kanu. Library of Congress Pamphlet Collection – Flickr. Retrieved on 11 May 2014.
  7. 7.0 7.1 Daniel Kanu and Olisemeka Obeche (3 November 2008). Nigerian Problem Beyond Ethnicism – Kanu. Daily Independent. Retrieved on 12 February 2010.
  8. Ademola Adeyemo (12 June 2009). June 12 – Where are the Heroes?. ThisDay. Retrieved on 12 February 2010.
  9. Mudiaga Affe (6 May 2009). Kudirat: Declare June 4 as democracy day, group tells Lagos. The Punch. Retrieved on 12 February 2010.
  10. Oliver Ndife (30 May 2008). Admiral Ndubuisi Kanu Calls for True Federalism. Leadership (Abuja). Retrieved on 12 February 2010.
  11. Jide Ajani, Lekan Bilesanmi, Anthonia Onwuka (7 November 2009). How God saved my life during NADECO struggle, by Admiral Ndubuisi Kanu. Vanguard. Retrieved on 12 February 2010.
  12. Mudiaga Affe and Gbenga Adeniji (22 January 2010). Thousands protest at Lagos rally, demand Jonathan's inauguration. The Punch. Retrieved on 12 February 2010.
  13. Breaking: Rear Admiral Ndubuisi Kanu dies at 77. Vanguard (13 January 2021). Retrieved on 13 January 2021.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:ImoStateGovernorsÀtụ:Governors of Lagos StateÀtụ:Nigeria Obasanjo Governors