Niyi Osundare

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Niyi Osundare
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1947, 12 Maachị 1947 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee uri, odee ejije, literary critic, academic Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan, University of New Orleans Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Leeds, York University, Mahadum nke Ibadan, Christ's School Ado Ekiti Dezie
Ihe nriteNoma Award for Publishing in Africa Dezie

Niyi Osundare bụ ónyé na-ede uri, ónyé na-eme ihe nkiri, ónyé na'asụsụ, na ónyé na-enyocha akwụkwọ n'Afrịka. A mụrụ ya na Machị 12, 1947, na Ikere-Ekiti, Naịjirịa, abụ uri ya nwèrè mmetụta nke abụ uri nke ọdịbendị Yoruba ya, nke ọ na-ejikọta ya na ọdịnala abụ ndị ọzọ nke ụwa, gụnyere African American, Latin American, Asian, na European.[1]

Osundare bụ ónyé mmeri nké nnwere onwe ikwu okwu na ihe odide ya na-enweghị isi na nke nkatọ nwere njikọ chiri anya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, decolonization, black internationalism, na gburu-gburu ébé obibi. Ọ bụ ónyé natara ọtụtụ ihe nrite, gụnyere Association of Nigerian Authors (ANA) Poetry Prize, Commonwealth Poetry Award, Tchicaya U Tam'si Poetry Awards, na ANA / Cadbury Poetry Prix (ugboro abụọ). N'afọ 1991, Osundare ghọrọ ónyé na-ede uri n'Afrịka nke mbụ na-asụ Bekee iji merie Noma Award (ihe nrite akwụkwọ kachasị mma n'Afríku), na 1998, e nyèrè ya Fonlon / Eichols Prize maka "ịdị mmá ya n'ihe okike jikọtara ya na ònyìnyé dị mkpà màkà ikike mmadụ n'Afríka". N'afọ 2014, a nabatara ya na National Order of Merit, nsọpụrụ kachasị elu nke mba ya màkà ọdịiche ọgụgụ isi na ihe okike. Osundare bụ Emeritus Distinguished Professor of English na Mahadum nke New Orleans.

Ezinụlọ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Osundare nwetara nzèrè na Bekee na Mahadum Ibadan (BA), Mahadum Leeds (MA), na Mahadim York, Canada (PhD, 1979). Ọ bụbu prọfesọ (site na 1989) na Ónyé isi Bekee (1993[[97) na Mahadum Ibadan, ọ ghọrọ prọfesụ Bekee na Mahadim New Orleans na 1997. Osundare nwèrè nwunye, Kemi, na ụmụ atọ, ụmụ nwanyị abụọ na nwa nwoke ka bi na Naijiria. Nwa ya nwanyị ntị chiri bụ ihe mere Niyi ji biri na United States. Ọ pụghị ịga ụlọ akwụkwọ na Naịjirịa n'ihi ya ha chọtara ụlọ akwụkwọ na US màkà ya, wee kwaga ka ọ dịrị ya nso. E jirila ya mee ihe n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ dị ka ihe atụ nke ónyé na-ede uri.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ónyé na-akwado ikike ikwu okwu n'onwe ya ma bụrụkwa ónyé kwéré n'ike nke okwu, na-ekwu, "ikwu okwu bụ ịgbanwe". Osundare bụ ónyé a ma ama màkà mkpebi ya màkà nka na ọrụ nka metụtara mmekọrịta mmadụ na ibe ya ma dee ọtụtụ akwụkwọ ozi na-emeghe nyé ónyé bụbu ónyé isi ala Naịjirịa (Olusegun Obasanjo), ónyé Osundare na-akatọkarị n'ihu ọha.[3][4]

N'afọ 1997, ọ natara ọrụ nkuzi na nyocha na Mahadum nke New Orleans. N'afọ 2005, e jidere Osundare na Hurricane Katrina, ya na nwunye ya nọkwa n'ụlọ elu ha ruo awa iri abụọ na isii. Ónyé agbata obi ha, ónyé na-akwọ ụgbọ mmiri n'ogè ahụ, nụrụ mkpu ha màkà enyemaka. A napụtara ha ma kpọpụ ha n'ébé ndị nnapụta ruo mgbè ha mechara gaa Rindge, New Hampshire, ébé Osundare nwèrè ike inweta ọrụ nkuzi dị ka prọfesọ na Franklin Pierce College ma ihe dozie.[5]

Nsọpụrụ na mmata[dezie | dezie ebe o si]

Osundare nwèrè ọtụtụ onyinye màkà uri ya, yá nà ònyìnyé Fonlon / Eichols màkà "ịdị mmá n'ihe okike jikọtara ya na ònyìnyé dị mkpa màkà ikike mmadụ n'Africa".[6]

Emèrè emume ncheta ọmụmụ ya nke afọ iri isii na Ikere-Ekiti, Ibadan na Lagos steeti nke Naịjirịa n'ọnwa Machị 2007.[7]

Abụ ya "Ọ bụghị azụmahịa m" bụ ọmụmụ iwu na AQA A syllabus màkà General Certificate of Secondary Education English Language.

N'ọnwa Disemba afọ 2014, e nyèrè Osundare ònyìnyé National Merit Award nke Naịjirịa màkà agụmakwụkwọ dị mma.[8]

Literary prizes and awards[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe nrite mbụ, asọmpi uri nke Western State of Nigeria (1968)[9]
  • 1981 Nnukwu Ihe Nrite Akwụkwọ na Akwụkwọ Ozi nke Ịja mmá, BBC Poetry Competition (1981)[10]
  • Aha nsọpụrụ, Noma Award màkà mbipụta na Africa (1986)[11]
  • Aha nsọpụrụ, Noma Award màkà mbipụta na Africa (1989)[12]
  • Association of Nigerian Authors (ANA) Poetry Prize (1986) [citation needed]
  • Onye mmeri jikọrọ aka, Ihe nrite Commonwealth Poetry (1986)[13]
  • Onyinye Kwanza (1991)[14]
  • Noma Award for Publishing in Africa (onye mbụ na-ede uri n'asụsụ Bekee n'Afrịka natara ònyìnyé ahụ) (1991)[15]
  • Cadbury/ANA Poetry Prize (Nigeria kacha elu na uri). O nwetakwara mmeri na mbipụta mbụ na 1989 (1994)[16]
  • Ihe nrite Fonlon/Nichols maka "Ịdị mma na ọgụgụ isi edemede jikọtara ya na onyinye dị mkpa màkà ikike mmadụ n'Africa"; Ihe nrite kachasị mma nke African Literature Association (ALA) (1998)[17]
  • Onyinye Akwụkwọ Spectrum maka Anya nke Ụwa dị ka otu n'ime Akwụkwọ 25 kacha mma na Naịjirịa n'ime afọ 25 gara aga (2004)[18]
  • Ihe nrite Tchicaya U Tam'si maka uri Africa (nke a na-ewere dị ka ihe nrite kachasị elu nke uri n'Africa) (2008)[19][20]
  • Nigerian National Order of Merit Award (Nigeria's highest award for academic excellence) (2014)[21][22]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Abụ sitere n'ahịa (1983)-
  • Village Voices (1984)-
  • The Eye of the Earth (1986, onye mmeri nke Commonwealth Poetry Prize na ihe nrite uri nke Association of Nigerian Authors)-[23]
  • Abụ ọnwa (1988)-
  • Abụ nke Oge (1999)-
  • Waiting Laughters (1990, onye mmeri nke Noma Award)-[24]
  • Abụ ndị a họọrọ (1992)-
  • Afọ etiti (1993)-
  • Akara n'ime Loom: Essays on African Literature and Culture (2002)-
  • Okwu ahụ bụ Àkwá (2002)-
  • Nleta Steeti (2002, egwuregwu)-
  • Peeji sitere na Book of the Sun: New and Selected Poems (2002)-
  • Nnụnụ Mbụ (2004)-
  • Egwuregwu Abụọ (2005)-
  • Echiche Ndị Na-apụta na Niyi Osundare (2003)-
  • Ọ bụghị azụmahịa m (2005)-
  • Oge dị nro: Abụ ịhụnanya (2006)-
  • Obodo Na-enweghị Ndị Mmadụ: Abụ Katrina (2011)-
  • Random Blues (2011)-

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2016, Osundare, ya na enyi ya ogologo ógè, ónyé na-ede uri Sierra Leone Syl Cheney-Coker, bụ isiokwu nke ihe ngosi akpọrọ The Poets, nkè ónyé nduzi Chivas DeVinck.[25] Ihe nkiri ahụ na-eso Osundare na Cheney-Coker na njem n'okporo ụzọ site na Sierra Leone na Naijiria ka ha na-ekwurịta ọbụbụenyi ha na otu ahụmahụ ndụ ha si kpụzie nka ha.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Niyi Osundare becomes first African Cover Poet for World Poetry magazine (en-GB) (2022-01-20). Retrieved on 2022-03-19.
  2. "PROF NIYI OSUNDARE – UNIVERSITY OF IBADAN". Retrieved on 4 October 2019.
  3. "Nigeriaworld Feature Article - Letter to President Obasanjo". Retrieved on 4 October 2019.
  4. "Dear President Obasanjo: Another Letter". Retrieved on 4 October 2019.
  5. "How I survived Hurricane Katrina - Niyi Osundare". Retrieved on 4 October 2019.
  6. "Niyi Osundare, Ph.D. | The University of New Orleans". Retrieved on 4 October 2019.
  7. Announcing. Niyi Osundare at 60 Literary Fete. Retrieved on 2008-06-15.
  8. Merit award won't silence me as critic, says Osundare. The Guardian. Retrieved on 2014-12-28.
  9. Osundare, Niyi 1947– | Encyclopedia.com. www.encyclopedia.com. Retrieved on 2020-05-27.
  10. Nigeria (2018-06-05). Biography Of Niyi Osundare (en-US). Media Nigeria. Archived from the original on 2022-07-06. Retrieved on 2020-05-26.
  11. Nigeria (2018-06-05). Biography Of Niyi Osundare (en-US). Media Nigeria. Archived from the original on 2022-07-06. Retrieved on 2020-05-27.
  12. African Books Collective: Moonsongs. www.africanbookscollective.com. Retrieved on 2020-05-27.
  13. Nigerian National Merit Award. www.meritaward.ng. Archived from the original on 2020-02-25. Retrieved on 2020-05-27.
  14. "About Niyi Osundare". Retrieved on 4 October 2019.
  15. Osundare, Niyi (en). The University of New Orleans. Retrieved on 2020-05-27.
  16. Authors (en-US). AfricanWriter.com. Archived from the original on 2020-05-15. Retrieved on 2020-05-27.
  17. 1998: Niyi Osundare | African Literature Association (en-US). Retrieved on 2020-05-27.
  18. Niyi Osundare. niyiosundarepoetryfestival.org. Retrieved on 2020-05-26.
  19. Niyi Osundare – "Evening of Poetry with Niyi Osundare and Friends" (en). UGA Calendar of Events. Retrieved on 2020-05-26.
  20. Niyi Osundare Wins the Tchicaya U'Tamsi Award for African Poetry. Imhotep: The Collective African Blog. Retrieved on 2020-05-27.
  21. "Jonathan Honours Niyi Osundare". Retrieved on 4 October 2019.
  22. US University, Media Celebrate Prof. Osundare's Selection For Nigeria Top Academic Award. Sahara Reporters (2014-12-17). Retrieved on 2020-05-27.
  23. African Writing Online; Niyi Osundare;. www.african-writing.com. Retrieved on 2020-05-26.
  24. Murua (2017-04-06). Throwback Thursday: The Noma Award for Publishing in Africa (en-GB). James Murua's Literature Blog. Archived from the original on 2020-10-25. Retrieved on 2020-05-26.
  25. The Poets Documentary at Icarus Films.

Akwụkwọ ndị dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ayinuola, Fortress Isaiah, na Onwuka Edwin. "Yoruba eco-proverbs in English: Nnyocha na-enyocha gburugburu ebe obibi nke Niyi Osundarez na ịnyịnya nke ncheta". Journal of Literary Society of Nigeria 6 (2014): 29-40.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Niyi Osundare na Mahadum nke New Orleans
  • "Abụ m onye Humanist": Ajụjụ ọnụ na Niyi Osundare
  • Mgbe Katrina gasịrị, onye Naijiria na-ede uri malitere ndụ ọhụrụ na New England (VOA News): Niyi Osundare lanarịrị ajọ ifufe Katrina
  • Kọ́lá Túbọ̀ṣún, Nyocha nke Niyi Osundare: Akụkọ ndụ nke Sule E. Egya. Brittle Paper, 9 Ọktoba 2017.