Nkwurịta Okwu Ụwa Bulletin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

 

Earth Negotiations Bulletin

A Reporting Service for Environment and Development Negotiations

Type Conference papers and proceedings

Format Printed, Website, Email, Facebook, Twitter

Owner(s) International Institute for Sustainable Development

Founder(s) Johannah Bernstein, Pamela Chasek, Langston James "Kimo" Goree VI

Editor Pamela Chasek

Launched March 1992

Political alignment Neutral

Language English, French

City New York City

OCLC number 55977959

Website https://enb.iisd.org/

Free online archives Yes

The Earth Negotiations Bulletin (ENB) bụ ọrụ akụkọ na-enye mkpuchi kwa ụbọchị na ọtụtụ mkparịta ụka gburugburu ebe obibi na mmepe na-adịgide adịgide.

Ndị otu ndị ọkachamara na mkparịta ụka gburugburu ebe obibi na-edekọ mbọ nke United Nations, gọọmentị mba, òtù ndị obodo, na ndị ọzọ na-eme ihe nkiri iji meghachi omume na ihe ịma aka zuru ụwa ọnụ, dị ka mgbanwe ihu igwe, ọnwụ nke ụdị dị iche iche, njikwa ala, n'elu mmetọ, ịgbasawanye ahaghị nhata, njikwa kemịkal na ihe mkpofu, azụmahịa na ụdị ndị nọ n'ihe ize ndụ, igwupụta mmiri miri emi, na njikwa oké osimiri.

ENB na-ebipụta akụkọ kwa ụbọchị na nchịkọta na mbipụta na ntanetị, na-ekesa akụkọ site na web, email, na mgbasa ozi mmekọrịta. A na-ekesa mmepụta ha n'ebe nzukọ n'oge nzukọ nke ndị otu na nkwekọrịta gburugburu ebe obibi dị iche iche.

ENB bụ ngalaba nke International Institute for Sustainable Development.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

The Earth Negotiations Bulletin (nke a na-akpọbu Earth Summit Bulletin) malitere dị ka njikọ aka nke mmadụ atọ sitere na obodo NGO, ndị na-ebipụta akụkọ kwa ụbọchị na United Nations Conference on Environment and Development (UNCED) na 1992. Ya bụ, Johannah Bernstein, onye ọka iwu gburugburu ebe obibi na onye nduzi nke Kọmitii Nkwado Canada maka UNCED, Pamela Chasek, nwa akwụkwọ doctoral na Mahadum Johns Hopkins Paul H. Nitze School of Advanced International Studies, na Langston James Goree VI "Kimo", onye bụbu onye ọrụ mmemme UNDP na onye na-eme ihe omume NGO site na Western Amazon.

International Institute for Sustainable Development (IISD) gakwuuru ndị guzobere atọ ahụ na onyinye ka ha gaa n'ihu na-ebipụta Earth Summit Bulletin na mkparịta ụka na-esote Earth Summit. N'ọnwa Nọvemba afọ 1992, a gbanwere aha Earth Summit Bulletin ka ọ bụrụ Earth Negotiations Bulletin. Kemgbe afọ 1993, Earth Negotiations Bulletin ekpuchiwo ihe karịrị usoro mkparịta ụka 30 n'ime usoro United Nations.

Ndị ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Earth Negotiations Bulletin nwere ndị ọrụ dịgasị iche iche, ndị nchọpụta zuru ụwa ọnụ, ndị ọkà mmụta, na ndị ọkachamara na nkwukọrịta nwere ọtụtụ iri afọ nke ahụmịhe na-ekpuchi mkparịta ụka gburugburu ebe obibi na mmepe na-adịgide adịgide. Ọtụtụ ndị edemede na ndị otu[1] ENB bụ ndị Ph.D. na-achọ, ndị ọka iwu, ma ọ bụ Ph.Ds. nwere nka na-enweghị atụ na usoro mba ụwa na mmasị ha nwere maka mbara ala ziri ezi, nke na-adịgide adịgide.

Ọtụtụ ndị edemede sonyeere ndị otu ahụ mgbe ha nọ n'ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ ma mesịa gaa n'ihu na ọrụ na òtù mba ụwa. N'aka nke ọzọ, ndị na-ahụ maka ọrụ na United States, Russia, na China wetakwara ahụmịhe ha na otu ahụ.

Mgbasa ozi[dezie | dezie ebe o si]

ENB na-ekpuchi isiokwu dịgasị iche iche na nkwado. Ebe ndị a na-ahụ maka ya gụnyere:

  • Mmepe na-adịgide adịgide, gụnyere Commission on Sustainable Development
  • Ọnọdụ ihu igwe na ikuku, gụnyere UN Framework Convention on Climate Change, Intergovernmental Panel on Climate Mgbanwe, na Montreal Protocol
  • Biodiversity na Wildlife, gụnyere Convention on Biological Diversity, Commission on Genetic Resources for Food and Agriculture, Convention on International Trade in Endangered Species, Convention on Migratory Species, and Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversidad and Ecosystem Services (nke bụbu International Mechanism of Scientific Expertise on Biodiverity)
  • Oké ọhịa, ọzara na ala, gụnyere United Nations Forum on Forests, International Tropical Timber Organization Council, na Kọmitii FAO on Forestry
  • Chemicals Management, gụnyere Basel Convention, Rotterdam Convention na Stockholm Convention
  • Mmepe mmadụ, gụnyere UN-HABITAT
  • Nzukọ, gụnyere United Nations Environment Programme
  • Azụmaahịa na itinye ego, gụnyere Global Environment Facility
  • Mmiri, Oké Osimiri na Ala Mmiri, gụnyere World Water Forum, Nzukọ Ụwa na Oké Osimiri, Ụsọ Oké Osimiri and Islands, Usoro Nkwurịta Okwu Na-abụghị nke Okike na Iwu Oké Osimiri (Informal Consultative Process on Oceans and the Law of the Sea), Nkwurọrịta Azụmaahịa, Òtù Ọrụ na Marine Biodiversity Beyond Areas of National Jurisdiction, na Nkwurmentị Ramsar na Ala Mmụrụ.

A na-ezigakwa ndị otu na-akọ akụkọ na nzukọ dịgasị iche iche gbasara nkwado nke na-adaba n'èzí nke ndepụta ahụ dị n'elu, n'okpuru nkwekọrịta ya na ndị na-ahazi nzukọ. Nzukọ ndị a gụnyere mkparịta ụka mpaghara, nzukọ ndị na-ekwu maka nkwado na ụlọ ọrụ ụfọdụ dịka International Hydropower Association World Congress on Sustainable Hydropower, na ụbọchị mmasị pụrụ iche n'ime nzukọ ndị buru ibu, dị ka "Ụbọchị Azụmaahịa" n'oge nzukọ UN Climate Change.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Current ENB team (en). IISD Earth Negotiations Bulletin.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Official website, including archives
  • Ebe nrụọrụ weebụ Innovative Earth Negotiations Bulletin nke IISD (2021, Febụwarị 25). Nkwekọrịta na Biological Diversity.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ntinye n'ọrụ Earth Summit: ọganihu kemgbe Rio". Marine Policy 20 (2). 123-143. https://doi.org/10.1016/S0308-597X (96) 00002-4
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ihe achọrọ iji nweta ihe ga-eme ka nchọpụta gị sie ike?" [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Òtù Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi na Mmekọrịta Mba Nile: A Case Study of Earth Negotiations Bulletin. Na P. Muldoon, Jr., J. (2005). Mgbasa ozi mba dị iche iche na United Nations Today (2nd ed.Ọpụpụ ọzọ Routledge https://doi.org/10.4324/97804294949
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mkparịta ụka ụwa: Nnyocha afọ iri atọ nke mmekọrịta mba na mba. United Nations University Press.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Okporo ụzọ si Rio: Ihe mmụta ndị a mụtara site na afọ iri abụọ nke mkparịta ụka gburugburu ebe obibi dị iche iche. Njem.